- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
829

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (1,139.) 28 oktober 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.

N:r 43.

(t,139.)

STOCKHOLM, 28 OKTOBER 19O3.

22:a årg.

Prenumerationspris;
Vi år 4 kr., 3/4 år 8,25 kr., i/2 år 2,25 kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 8, nedra botten. Kontorstid: 10-6. Allm. tel. 00 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 6-6.
förläggare : Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid : hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris;
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt. Födelse-, f örlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara Inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.

En banbrytare för folkbildningen i Norrbotten.

Något iner än ett år har förflutit, sedan en af
folkundervisningens märkesmän uppe i höga norden fick sluta
sin arbetsdag. Det var föreståndaren f Or statens
seminarium i Mattisudden, fil. kandidaten O. M. Martelius, om hvars
frånfälle vi i n:r 43 för förra året hade blott en kort notis,
hvadan vi gärna lämna plats åt en
uppsats, som erinrar om den
hädangångnes vackra lifsgärning under
en jämförelsevis kort arbetsdag.

Mattisuddens seminarium har till
ändamål att utbilda lärare och
lärarinnor för lappmarkssocknarna
med undantag för de finsktalande.
Det afser äfven utbildning af
lärare och kateketer .för de nomad
ise-j-ande lapparne. Det var sålunda
en ganska viktig och kräfvande
post, den aflidne beklädde, i
synnerhet som vissa lokala förhållanden
gjorde det svårt för seminariet att
tillfredsställande fylla sin
omfattande uppgift.

När Martelius blef utnämd till
föreståndare för ofvannämda
seminarium, grep han sig genast an
med att söka ordna dess lokala
förhållanden på ett tillfredsställande
sätt. Genom hans initiativ
bestämdes, att seminariet skulle flyttas
från den lilla lappmarksby, där
det hittills varit inrymdt, till
stationssamhället Murjek vid
Gelli-varabanan. Hvilken fördel
härigenom vanns inses lätt.
Seminariet har nu utsikt att på hösten
1904 få flytta in i en af staten

bekostad, tidsenlig byggnad vid ofvannämda station, där äfven
en särskild bostad för elever skall uppföras.

På samma gång som Martelius sålunda i yttre måtto förde
seminariet ett stort steg framåt, ägnade han sig ock åt dess
inre utveckling. Det allra största antalet af elever, som ut-

0. M. MARTELIUS.

examineras vid detta seminarium, erhålla platser vid flyttande
mindre folkskolor utan underlag af småskola, en naturlig följd
af förhållandena i lappmarken. Det fordras sålunda icke så
ringa kunskaper och intelligens hos de lärare och lärarinnor,
som under flyttning mellan två eller flera stationer skola mäkta

meddela sina lärjungar hela den
utbildning, från början till slut,
som gällande författningar och
nuvarande tidsförhållanden kräfva.

Detta insåg Martelius genast,
hvarför hans nästa steg i
utvecklingsarbetet blef att utvidga kursen
från två- till treårig. För att
uppmuntra inträdessökande utverkade
han äfven, att stipendierna för
tredje klassens elever höjdes med
50 kronor pr år.

På grund af den omständigheten,
att en lappmarkslärare uteslutande
är hänvisad till att lita på sig själf,
gaf han årskurserna en ganska
begränsad omfattning, på det att
grundligheten skulle blifva desto
större och på det att mera tid
skulle kunna ägnas åt öfning i
undervisningsskicklighet.

Som skolman förstod Martelius
att med mindre mgda än andra
åstadkomma ett verkligen godt
resultat af undervisningen. Hans
klara blick och hans starka s j älf
-känsla gåfvo honom makt att
lösslita sig från all slentrian och af
vanan ingrodda bruk vid
undervisningen samt att använda de
vanligen enkla medel och metoder,

som snabbast föra till målet. Aldrig klagade eleverna öfver
att de blefvo för mycket ansträngda, och dock brast det ej
i grundlighet.

Mot eleverna var han städse mycket vänlig, och bibehöll
äfven inför dem sitt anspråkslösa uppträdande. Ofta upp-

Med dagens nummer följer enligt k. generalpoststyrelsens medgifvande ett cirkulär angående »Vårt språk» af Adolf Noreen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0835.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free