Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (1,139.) 28 oktober 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
836
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 43
byggda af tre kvarter i södra stadsdelen
mot årlig afgäld eller också fem
tunnland jord väster om
försörjningsinrättningen utan afgäld. Staden skulle i
båda fallen utlägga gator till den nya
seminariebyggnaden samt dit framdraga
vattenledning och elektrisk belysning.
Under en lång diskussion yrkades
alternativa erbjudanden, och flera talare
påpekade den betydelse seminariets
öfningsskola har med afseende på inbesparing af
lärarekrafter för staden.
Seminarierektor C. O. Arcadius fäste sig
särskildt vid öfningsskolan och ville därför
hafva seminariet förlagdt i södra stadsdelen.
Tal:s mejaing vore, att öfningsskolan skulle
utvidgas med ännu en klass - folkskolans
högre afdelning -, och här skulle stadens
barn kostnadsfritt få undervisning,
hvarigenom staden befriades från att själf inrätta
en dylik öfverbyggnad på sin folkskola.
Men lades seminariet på väster, befarade
tahn, att man e j, kunde få tillräckligt många
elever i en dylik skola på grund af det
långa afståndet. Tahn framhöll också
olägenheten för elever och lärare af den låjiga
väg, de finge att gå. Det funnes
emellertid ej utsikt, att statsmakten skulle antaga
tomten i södra stadsdelen, om
stadsfullmäktige godkände villkoret rörande afgäld.
Häremot anmärktes, att somliga barn hade
längre till den nuvarande folkskolan och
att i Kalmar seminariets läge utom staden
ej verkat afskräckande utan att platserna
där vore så eftersökta, att barnen redan vid
sin döpelse anmäldes till inträde däruti.
I ett nytt anförande framhöll rektor
Arcadius, att man vid ett nytt seminarium,
skulle kunna utexaminera 50 % flera
elever än nu, något som vore af betydelse
för både provinsen och hela landet.
Drätselkammarens ofvanrelaterade
förslag antogs med 17 röster mot 3, hvilka
ville borttaga afgälden för erbjudna
seminarietomter å söder.
Skandinavismen i skolorna. Vid
»Den danske Pigeskoles» årsmöte i
Köpenhamn i dagarna höll fröken Ida
Falbe-Hansen föredrag om de erfarenheter, hon
gjort som »byteslärarinna» vid svenska
skolor. Hon anbefallde ifrigt, att det
skulle fortsättas med detta system, som
vore mycket utvecklande för danskarne.
Såsom karakteristiskt för svenska
flickskolor nämde hon, att i de högsta
klasserna hållas föredrag om åtskilliga
aktuella spörsmål, såsom boerkriget och
antarktiska expeditioner. En annan sak,
som danskarne hade att lära från
Sverige, vore föräldramötena.
Det hade nu vidare planlagts en serie
föredrag för elever i de högsta klasserna
om samhällsfrågor, såsom fredssaken,
socialism, fackföreningar, fattigvård o.
s. v.
Talarinnan rekommenderade svenska
sånger såsom ett medel att lära svenska
och yrkade, att undervisningen i
sarn-hällslära måtte få en prägel af
skandinavism.
I diskussionen deltog fröken Anna
Rönström från Lund, hvilken omnämde,
att de af fröken Falbe-Hansen nämda
lektionerna med samhällsfrågor som ämne
slagit väl ut.
Ett språkmöte för nordiska
lärare föreslås i tidningen »Den danske
Realskole». Förslagsställaren, bladets
redaktör Alb. Dahl, erinrar om det
förhållandet, att enligt Danmarks nya
»Almenskolelov» skall i alla landets
mellanskolor och gymnasier undervisas
i svenska. Han föreslår därför såsom
lättaste sättet att göra lärarne
kompetenta till denna undervisning ett möte
under sommarferierna 2-3 veckor rned
föredrag om språklära, uppläsning och
uttal samt pedagogiska föreläsningar.
Mötet kunde hållas, där intresset är
störst. Medlen borde kunna från flera
håll anskaffas, och förslagsställaren tror,
att Danmarks regering och riksdag skulle
vara benägna att göra något. »Nordiska
föreningen» eller något af de
skandinaviska universiteten skulle här kunna
fylla en uppgift. Förslaget hänskjutes
till svenska och norska lärarekretsar för
vidare dryftning.
Ferieresor från hufvudstaden.
Som bekant arbetar sedan några år
tillbaka i Stockholm en kommitté för
främjande af s. k. feriebarns utsändande
till landet från våra större städer. Sedan
järnvägsstyrelsen år 1900 beviljat
begärd prisnedsättning för feriebarns resor
på statens järnvägar, ingick kommittén
i våras till styrelserna för Sveriges
enskilda järnbanor med samma anhållan.
På ett sextiotal olika banor med en
väglängd af öfver 500 mil meddelades
välvilligt den begärda prisnedsättningen.
Därigenom har på större delen af Sveriges
järnvägsnät omkring 900 mil beviljats
resor för l */2 öre och 3/4 öre pr
ban-kilorneter eller 15 öre milen för barn
öfver 12 år och 7,5 öre för barn under
12 år.
Under den gångna sommaren har också
antalet feriebarn från Stockholm
betyd-ligs ökats. Medan de resande sommaren
1902 utgjorde 1,028, hafva under den
förflutna sommarferien 1,378 barn rest
mot sålunda nedsatt afgift, alltså en
ökning af öfver 35%.
Af dessa 1,378 barn voro från
Storkyrkoför-samlingen 36, Klara 156, Jakobs och
Johannes 167, Maria 122, Katarina 232,
Kungsholmen 99, Hedvig Eleonora med
Djurgården och Värtan 325 och Adolf Fredriks
241. I procent af församlingarnas barnantal
enligt senaste uppgifter blir detta för Klara
11,9 %, Hedv. Eleonora 8,5 °/0, Jakobs och
Johannes 7,5 %, Adolf Fredriks 5,7 %,
Katarina 4,5 %, Nikolai 4 %, Maria 3,i %,
Kungsholmen 2,8 % eller för hela Stockholm
5,4%.
Antalet järnvägsstationer, till hvilka
biljetter rekvirerades genom skolornas
öfverlärare, utgjorde 346, spridda öfver
hela Sverige från Ystad till Kiruna.
Mellersta Sverige blef naturligtvis mest
besökt. Vid en jämförelse med
föregående år visar det sig, att antalet
resande till enskilda stationer i allmänhet
minskats, under det att antalet
stationer ökats med 107, en följd af de
enskilda järnbanornas i år erhållna
medgifvande. Sålunda ställa sig siffrorna
för Uppsala under de båda åren 79 och
67 resande, Herrljunga 32 och 18 o. s. v.
Ökas detta antal 1,378 feriebarn med
antalet barn vid Stockholms
skollofskolonier (förra året 921) så visar det
sig, att 2,299 af Stockholms 25,224
folkskolebarn eller 9 % kunna för
närvarande under sommarferierna få njuta
af en stärkande vistelse på landsbygden.
Men det är dock icke fullt en tiondedel
ännu. -z-
Seminarierektorn H. Åkerbloms
jordfästning ägde rum den 20 dennes
i Kristine kyrka. Redan på f. m.
svajade flaggorna på half stång från
offentliga byggnader och skolor i Falun
liksom från många enskilda hus. I den långa
processionen, som satte sig i gång kl. 1,45
e. m., märktes länets höfding, seminariets
lärare och lärjungar, lärarekårerna vid
läroverket, flickelementarläroverket,
landstingsseminariet och folkskolan samt
stadsfullmäktige nästan mangrant. Kyrkan
var smyckad med granar och blommor.
Teol. d:r Videgren höll ett gripande
griftetal, och efter jordfästningen sjöng
en seminarieelev fröken Elisabet
Nordberg med orgelackompanjemang prins
Gustafs »Mina lefnadstimmar stupa».
Därefter utförde regementspastor Ekström
begrafningsrnässan med responsorier från
seminariekören å läktaren. Kören sjöng
under direktör Cederbergs ledning
Beethovens vackra hymn, ett af den
hädangångnes älsklingsstycken. Å
kyrkogården sjöng kören sv. ps. 452: 2.
I enlighet med rektor Åkerbloms
fordom uttalade önskan hade många,
korporationer såväl som enskilde, i stället
för att sända kransar sammanskjutit
penningar till stärkande af
seminarieelevernas sjukkassa, som alltid legat den
hädangångne varmt om hjärtat. Men
en rik blomstergärd hade dock kommit
hans sista hvilostad till del: bland
kransarna märktes en från lärarinnor vid
Stockholms folkskolor (»Tack för idel
goda minnen!»), en från Dalarnes
idiothem och dess styrelse, en från 1879 års
utgående elevklass, från forna elever
inom Hedemora församling (med ett
8-ra-digt kväde) o. s. v.
Vacker gåfva till
folkbildningens främjande. Konsul Oskar Ekman
i Stockholm och grosshandlaren H.
Husberg i Arboga hafvti åt fru Cecilia
Bååth-Holmberg öfverlämnat hvardera 500 kr.
att därför anordna vandringsbibliotek,
som skola cirkulera i Västmanland
och hafva sin utgångspunkt i Tärna
folkhögskola, hvilken de i sitt färdiga
skick också tillhöra. För denna summa,
tillsammans 1,000 kr., äro af
mottaga-rinnan sex vandringsbibliotek ordnade,
innehållande omkring 300 inbundna
böcker.
Det är ett lofvande tecken, att
mecenater, när de vilja verka för nationen i
dess helhet samt grunda och stödja
folk-gagnande företag, äfven tänka på vår
vidsträckta landsbygd, som så väl
behöfver alla möjliga bidrag till gagnande
och förädlande vederkvickelse, l ju större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
