Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (1,140.) 4 november 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 44
SVENSK LÄRARETIDNING.
853
skolväsendet. Beslutet öfverklagades hos
länsstyrelsen, som underkände besvären.
Kammarkollegium, där länsstyrelsens
beslut öfverklagades, har däremot, enär det
inom församlingen hittills följda sättet
icke visats hafva blifvit medelst
öfverenskommelse stadfästadt på någon viss tid
och öfverenskommelsen således upphört
att gälla, då församlingens medlemmar
ej längre därom förenade sig, funnit
skäligt att med ändring af länsstyrelsens
resolution förklara flertalets beslut å
kyrkostämman icke hindra tillämpning
af det allmänna stadgandet i 57 § l
mom. i folkskolestadgan af 1897 i fråga
om skyldighet för hela skoldistriktet att
gemensamt deltaga i kostnaderna för alla
därinom befintliga folkskolor, småskolor
och mindre folkskolor, hvilka blifvit af
hela distriktet upprättade, i följd hvaraf
berörda kyrkostämmobeslut till all kraft
och verkan undanröjes, dock med rätt
för de enskilda skolrotarna att vid
verkställande af gemensam skolhusbyggnad
tillgodoräkna sig de kostnader, de hvar
för sig å sina skolhus nedlagt.
- Såsom framgår af n:r 26 för i år,
gjorde Norrbo-Sörbors byamän [-framställ]-ning-] {+framställ]-
ning+} om sammanslagning af rotarna inom
Bollnäs församlingtill ett byggnadsdistrikt,
men församlingen afslog framställningen
på kyrkostämma i april detta år.
Länsstyrelsen i Gäfleborgs län upphäfde det
öfverklagade beslutet och återförvisade
ärendet till ny kyrkostämma.
Kammarkollegium har den 19 oktober funnit de
af Bollnäs församling öfver
länsstyrelsens utslag anförda besvär icke
föranleda ändring i sagda utslag.
TilläggspensionenhöjdiMalmö.
I pensionshänseende blir
folkskolepersonalen i Malmö nu den gynnsammast
ställda i vårt land.
Vid senaste allmänna kyrkostämma
förelåg till afgörande ett af
folkskoleinspektören A. O. Stenkula Utarbetadt
förslag angående tilläggspension för
folkskolans lärarekår af följande lydelse:
Ordinarie folkskollärare, som såsom sådan
tjänstgjort 30 år och fyllt 60 år, ordinarie
folkskollärarinna, som såsom sådan
tjänstgjort 30 år och fyllt 58 år, småskollärarinna,
som tjänstgjort 30 ...år. och fyllt 55 år, äro
berättade till så stor tilläggspension från
skoldistriktet, att hela pensionen, med
in-beräkning af pension från folkskollärarnes
pensionsiiirättmngy understöd från
Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt samt
lif-ränta från länets lifränteanstalt, uppgår till
för ordinarie folkskollärare 1,500 kr.
för ordinarie folkskollärarinna 1,000 kr.,
för småskollärarinna 600 kr.,
Lärare (lärarinna), som önskar komma i
åtnjutande af tilläggspension från
skoldistriktet, är skyldig att afgå, lärare vid 60,
lärarinna vid 58 år och småskollärarinna vid
55 år, där ej skolrådet af särskilda skäl
beviljar undantag.
Folkskolläraren Julius Hammarlund
föreslog med afseende å pensionsåldern
en icke oväsentlig modifikation,
hvarigenom bestämmelserna skulle erhålla
följande lydelse:
Ordinarie folkskollärare och ordinarie
folk-skollärarinna, hvilka såsom sådana tjänstgjort
30 och fyllt 55 år, samt småskollärarinna,
som tjänstgjort 30 och fyllt 55 år, äro
berättigade till så stor tilläggspension från
skoldistriktet, att hela pensionen, med
in-beräkning af pension från folkskollärarnes
pensionsinrättning, understöd från
Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt samt
lifranta från länets lifränteanstalt, uppgår
till
för ordinarie folkskollärare 1,500 kr.,
for ordinarie folk skollärarinna 1,000 kr.,
för småskollärarinna 600 kr.
Lärare (lärarinna), som önskar komma i
åtnjutande af tilläggspension från
skoldistriktet, är skyldig- att afgå, lärare vid 60,
lärarinna vid 58 år och småskollärarinna vid,
55 år, där ej skolrådet af särskilda skäl
beviljar undantag.
För erhållande af stadens tilläggspension
gälla för öfrigt samma bestämmelser som
för erhållande af pension ur folkskollärarnes
pensionsinrättning1.
Förslagsställaren visade, att hans
förslag vore för kommunen ekonomiskt
fördelaktigare än det af folkskoleinspektören
framlagda, liksom det äfven för
lärarekåren vore det utan jämförelse
förmånligaste.
Tal:n framhöll, att ifall en lärare blefve
sjuk, då han uppnått 55 år, skulle han
enligt inspektörens förslag ej ha rätt att afgå,
utan därest han ville komma i åtnjutande
af sin tilläggspension, vara nödgad att stå
kvar ytterligare 5 år och för denna tid
anställa vikarie. Han finge då från
kommunen 2,250 kr. i lon och vikarien 1,300 kr.,
summa 3,550 kr., till hvilken dock
staten bidrager med 666 kr. 67 öre -h 400
kronor. Kommunens årliga utlägg blefve
sålunda 2,483 kr. 33 öre. Om däremot en
sådan lärare finge tillåtelse att afgå vid 55
års ålder, så skulle kommunens ärliga
utlägg vara blott 750 kr. i fyllnadspension
till den afgångne och 1,033 kr. 33 Öre som
kommunens andel i lönen till den nye
lärarens lön af 1,500 kr. I ett fall sådant som
detta skulle således staden göra eyi vinst
af 700 kr. under de första åren. Är
däremot läraren vid 55 års ålder fortfarande
frisk och arbets duglig, så gör staden, om
pensionsåldern är 55 år och ej 60 år och lä*
råren af går, en förlust af inemot 500 kr.
årligen, men en sådan lärare stannar gärna
kvar, till dess han vid 60 års ålder måste
afgå : skillnaden mellan lönen och pensionen
är allt för lockande för att han i ett sådant
fall skulle afgå. Således finns det alla
utsikter för att ett accepterande af taLs
förslag skulle vara för staden ekonomiskt
förmånligt, och för undervisningen blefve det
säkert till fromma. Man komme därigenom
också att uppnå likhet med bestämmelserna
för erhållande af pension från
folkskollärarnes pensionsinrättning.
Utan votering godkändes hr
Hammarlunds förslag.
Lärarekårens rätt att blifva hörd
med afseende å skolorganisatoriska
åtgärder inom skoldistriktet blef vid
senaste allmänna kyrkostämma i Malmö
föremål för en skarp ordväxling mellan
skolstyrelseledamöter och medlemmar af
folkskollärarekåren.
Anslag hade begärts i syfte att
slöjdundervisningen för gossar skulle
utsträckas äfven till folkskolans första och
andra klass, hufvudsakligen i form af
papp- och spånslöjd. Häremot uppträdde
med ett längre anförande folkskolläraren
Värner Rydén, enär ingen annan utred-
ning förelåge än inspektörens
framställning och enär hvarken denne eller
skolrådet inhämtat lärarekårens yttrande i
saken. Enligt gällande förordning skall
skolrådet hvarje läsår hålla
sammanträde ined lärarekåren. Så hade under
förra läsåret icke skett.
Folkskoleinspektören upplyste, att
orsaken till att intet dylikt sammanträde
kommit till stånd vore den, att
öfver-lärarne förklarat det hinderligt för dem
att vid vårterminens slut deltaga däri
och därför hemställt, att det måtte
uppskjutas till höstterminen. /
Under det följande replikskiftet,
hvilket delvis erhöll en bittert personlig ton,
hvilken bar tydligt vittnesbörd om det
spända förhållande, som af gammalt
varit rådande mellan inspektör och
lärarekår i Malmö, framhölls från den
senares sida, att om viktigare
pedagogiska frågor föreläggas kyrkostämman
utan att lärarnes yttrande inhämtats, så
blir naturliga följden den, att lärarne
måste söka göra sin mening gällande å
kyrkostämman, som då får karaktären
af ett Skolmöte, hvilket ej kan vara
lämpligt.
Stämman delade denna uppfattning
och återremitterade ärendet till
skolrådet.
Bocken till trädgårdsmästare
sätter man ofta nog vid val af ledamöter
i landsbygdsförsamlingarnas skolråd. Nytt
exempel härpå lämnar ett beslut vid
senaste kyrkostämma i Norra Möckleby
på Öland. I denna församlings folkskola
finnas nära 100 barn med
afdelningsläs-ning. Under många af de för hvarje
barn bestämda 96 läsdagarna måste
läraren gifva begärdt lof åt flera barn,
särskildt åt de äldre, hvilka bast kunde
mottaga och hafva största nyttan af
undervisningen. Det är klart, att då
ett barn erhåller undervisning blott 60
till 70 dagar om året, kunskaperna måste
blifva små och frukterna af skolans
verksamhet ringa.
På grund af det stora barnantalet
och den korta undervisningstiden i denna
skola hade folkskoleinspektören
seminarierektor J. Vickbom i -Kalmar i skrifvelse
till skolrådet föreslagit antingen en
öfver-läsningsmånad eller hellre en
fortsättningsskola därstädes. Oaktadt inspektörens
förslag på det varmaste förordades af
såväl skolrådets ordförande som läraren
på platsen, blef det förkastadt,
hufvudsakligen genom - tvänne
skolrådsledamöters hårdnackade motstånd och
agitation.
- Ett annat dylikt bidrag till
skolrådens historia meddelas från Bohuslän.
Lärarne i en församling hade hos
skolrådet anhållit om ett mindre lönetillägg
samt någon ersättning för
slöjdundervisningen utöfver statsbidraget. Vid
sammanträde i maj tillstyrkte skolrådet
ansökningen, men vid oktoberstämman hade
skolrådet ändrat åsikt och af styrkte
tillägget. En af skolrådets ledamöter tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
