Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (1,140.) 4 november 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 44
SVENSK LÄRARETIDNING.
855
läsningen, som på grund af
dubblerings-systemet börjar kl. Tf. m., har under de
första timmarna måst pågå vid + 4 till + 5°.
Då därtill kommer, att afklädningsrum
saknas, så att barnen måste stå ute i ur och skur
och vänta på hvarandra, anse många, att
man riskerar barnens hälsa genom att sända
dem till skolan. I bostadslägenheten sjunker
temperaturen på n&tten stundom under 0°.
En ordinarie folkskollärares framställda
begäran om ersättning för vattenhämtning
med ett årligt belopp af 15 kr. för den tid
han saknat och kommer att sakna brunn
föranledde en ytterst häftig debatt, som
slutade meu att läraren hädanefter skulle få
15 kr. i ersättning. Men beträffande den
tid, som gått, måste frågan afgöras genom
votering. Inspektor Sjöberg framhöll, att
läraren hade den juridiska rätten på sin sida,
hvadan församlingen vore skyldig att för
de senaste 10 åren utbetala ersättning, men
handlanden Bergdahl och
skolrådsledamöterna pastor Ahlén och Holsius ansågo det
vara onödigt att. betala den begärda
ersättningen. Vid voteringen segrade afslag med
2,345 röster mot 1,053. För den begärda
ersättningen 150 kr. röstade skolrådets
ordförande, en apotekare, en inspektor och en
bonde. Läraren hänvisades att på laga väg
uttaga beloppet, hvilket han lofvade göra.
Skolträdgårdsfrågan dryftades vid
Seminghundrakretsens senaste möte i
Skepptuna. Efter ett inledningsföredrag
af folkskolläraren Hj. Zetterlund i
Lindholmen antogs följande af honom
föreslagna uttalande:
För främjande af skolträdgårdar och
skolträdgårdsskötsel vore synnerligen önskvärdt:
att utan dröjsmål de principer tagas till
norm och de åtgärder vidtagas möjligast
skyndsamt, hvilka seminarieadjunkten d:r Fr.
Laurell i Uppsala uttalat och framhållit uti
sin reseberättelse och skrifvelse af den 4
januari 1902;
att skolans vänner måtte snarast möjligt
for riksdag, landsting, skolstyrelser m. fl.
framlägga förslag, på det att åt detta
skolans viktiga läro- och öfningsämne må
ägnas intresse och omvårdnad samt anskaffas
medel, allt i likhet med hvad som af
statsmakterna m. fl. gifves Skolslöjden;
att ämnet »skolträdgårdar och
skolträdgårdsskötsel» må vinna plats uti den nya
läseboken för folkskolan;
att genom tillfällen till resor, studier och
praktiskt trädgårdsarbete m. m. alltmera
intressera och i ämnet utbilda lärare och
lärarinnor;
att \ Sverige - föregångslandet för
pedagogisk trädgårdsskötsel - måtte liksom
i år i Danmark (Föreningen »Skolehaven»)
en förening komma till stånd med syftemål:
att väcka och upprätthålla intresset för
skolträdgårdar i städer och på landet; att verka
tör saken med alla medel, som stå till
föreningens förfogande, såsom afhållande af
föredrag, utgifvande af småskrifter,
meddelanden till tidningar och tidskrifter, att lämna
vägledning, upplysningar och råd i frågor,
som afse anläggning, skötsel och vård af
skolträdgårdar, olika grenar af
skolträdgårdsskötseln (upprättande af s. k. fruktlistor
för hvarje län, fruktträdsodling,
fruktanvänd-ning m. m.).
Stockholms
folkskollärareförening sammanträdde i lördags å
Ateneum. Fröken Torborg Bäckströms
föredrag, skildrande några intryck från
Berlins folkskolor, mottogs med lifligt bifall.
Fröken B. hade under sin resa i
Tyskland i synnerhet studerat de anstalter, som
där upprättas för de svagt begåfvade
barnens undervisning. Syftet med upprättande
af särklasser vore dels att aflägsna ur den
egentliga folkskolan de intellektuellt »efter-
blifna», .där de verka som en hämsko på
undervisningen, dels och icke minst
omtanken om dessa mindre begåfvade barns väl.
Därför hade i särklasserna tillsatts de allra
bästa lärarekrafter, afdelningarna hade gjorts
mindre än i folkskolan, och de bästa möjliga
undervisningsmetoder tillämpas, hvarjämte
särskild vikt lägges vid barnens uppfostran,
hvilket icke kan sägas om de Berlinska
folkskolorna i allmänhet. Det verkade också
helt olika att komma in i en särklass, där
lärarinnor och barn lyste af ömsesidig
belåtenhet och välvilja, och att iakttaga den
militäriska och stränga anda, som .behärskar
folkskolorna, där barnen icke ens under
rasterna få leka fritt, utan promenera i
gåsmarsch gården rundt tills klockan slår, och
där en lärarinna i näst högsta flickklassen
anser sig behöfva rottingen under lektionen.
I särklasserna tillämpas moderna
pedagogiska principer, Barnundervisning, fri
flytt-liing o. s. v. I allmänhet afskiljas i Berlin
från folkskolan alla för den normala
undervisningen mindre användbara element,
såsom andesvaga, »efterblifna», vanvårdade
eller på annat sätt abnorma barn. Berlins
folkskolor få därigenom i synnerhet i de
högre klasserna efter de många
utgallring-arna en elitkår af elever, som också kunna
uppvisa lysande resultat.
Fackläraresyste-met ansågs äfven härtill bidraga. I samband
härmed står, att folkskolan långt mer än hos
oss kan användas som bottenskola, .hvartill
den främmande språkundervisningens sena
inträde i »realskolorna» mäktigt bidrager.
Tal:n slutade med en karaktäristik af de
särskilda ämnenas behandling i folkskolan,
särskildt modersmålets. En del
undervisningsböcker och elevarbeten i teckning
förevisades.
Från ett par under bildning varande
konsumtionsföreningar hade ingått
skrifvelser med erbjudande om samverkan.
Efter en stunds öfverläggning beslöts
att lämna styrelsen i uppdrag att till
något följande sammanträde låta på
lämpligt sätt belysa och utreda ärendet,
innan beslut därom fattas.
Några tankar om
kristendoms-undervisningen var ämnet för ett
föredrag af domprosten P. Eklund i Lund
vid Malmö lärareförenings möte den 24
oktober. Tal:n betonade särskildt, att
man i den nya lärobok, som. skall
ersätta den nu utdömda katekesen, så
mycket som möjligt borde söka uttrycka
kristendomens grundsanningar icke i
tillkrånglade satser, hvilkas mödosamma
inlärande för barnen skymde bort
innehållet, utan i namn, i substantiver.
Dessa substantiver, som talaren ville ha
sammanfattade till s. k. minnesblad,
borde väljas med omsorg för att kunna
tillfredsställa icke blott logikens kraf
utan äfven påverka fantasien och den
religiösa känslan. Härigenom skulle
faran för en mekanisk utanläsning
undanröjas, enär undervisningen då måste
komma att bestå i fria samtal mellan
lärare och barn med dessa substantiver
till utgångspunkt.
Det med lif och värme framsagda
föredraget hälsades med lifliga applåder.
Skolhusinvigning vid Strömsholm
ägde rum i söndags under stor
tillslutning af ortens folk, grannsocknarnas
lärare och lärarinnor m. fl; Strömsholms
sångkör sjöng under ledning af hr A. G.
Bäckström J. J-ns
skolhnsinvigningssång. Kontraktsprosten E. J. Tägtström
i Kolbäck invigde huset med föredrag
om barnuppfostran, hvarpå sångkören
uppstämde Otto Lindblads stridsbön:
»Du, som världar ’bar till rike».
Platsens förste lärare A. G. Bäckström
talade öfver Torsten Rudenschölds
lifsgärning och skolutvecklingen i socknen,
särskildt vid Strömsholm, en af de äldsta
reglementerade skolor inom riket. Så
följde fosterländska sånger omväxlande
af kör och skolbarn.
Det nya skolhuset, som är afsedt för
l:a och 2:a klasserna af Strömsholms
folkskola, innehåller skolsal och
afklädningsrum samt två rum och kök åt
folkskollärarinnan. Allt är synnerligen
väl ordnadt ’och omsorgsfullt uppfördt,
hvadan den icke utan skäl fått namnet
mönsterskola på landet. Läget är mycket
vackert vid stationen och stuteriet.
Bygg-nadskommitterade hafva själfva lånat upp
penningar för skolhusets uppförande.
Härigenom var det möjligt att, oaktadt
beslut fattades först förliden vår om
byggnadens uppförande, redan nu få
den uppförd. Vid invigningen
öfverlämnade patron Wolffram som gåfva en
vacker skolflagga, skrifves till oss.
Ett nytt, prydligt skolhus
invigdes i Fensbol, Fryksände församling,
Vrml., den 25 oktober. Skolroten gick
»man ur huse», och besökande äfven
från andra håll hade infunnit sig.
Kyrkoherden J. O. Spolen framhöll i ett
tanke-rikt invigningstal skolans stora betydelse
såsom, uppfostrings- och
undervisningsanstalt.
Om målet något så när skall vinnas, måste
skola och hem troget samverka. I rent
religiöst hänseende är skolan likaledes af stor
vikt. Skolan är »kyrkans syster» och
medarbetare. Genom dopet upptager kyrkan
den unge världsborgaren till medlem af
församlingen, och skolan tager sedan hand om
honom för att »lära honom allt det Jesus
befallt».
Skolhuset inrymmer två stora,
rymliga skolsalar med hvar sitt
afklädningsrum samt tre rum och kök för lärarens
behof på nedra bottnen. I öfra
våningen är slöjdsal för gossar, ett rum
och kök för biträdande lärarinna jämte
ett »reservrum» för möjligen kommande
behof. Huset är uppfördt af timmer
under skiffer tak och är ett bland de
vackraste på landsbygden. Kostnaden
uppgår till omkring 14,000 kr. Festen
afslutades med kaffeservering, bekostad
af skolroten.
Tjänsters tillsättning.
VÄLDE. Till folkskollärare, klockare,
organist och kantor i-N. Sandsjö, Jönk.: A.
Gylling i Lemnhult.
- Till folkskollärare, klockare och
organist i Sillerud,Vrinl.: E. Liden i Kanten
med 3,339 röster (J. Håkansson i Ludvika
erhöll 3,101 röster).
- Till folkskollärare, klockare och
organist i Sltönberga; Södm.: G. O. Andersson i
Ingatorp, Jönk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
