Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 46. (1,142.) 18 november 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
892
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 46
ledamot af kyrkorådet ifrågakomma,
domkapitlet måtte-förklara ingeniören S.
Reuterskiöld, som erhållit näst hög-stå röstetalet,
till kyrkorådsledamot utsedd eller, om detta
yrkande ej vore lagligen berättigadt, att
valet i dess helhet måtte upphäfvas och
ärendet återförvisas till laglikmätig
behandling.
Genom utslag den 4 mars 1903 utlät
sig domkapitlet,
att enär enligt 22 § i omförmälda
förordning det tillkomme kyrkoråd att i afseende
på hvad till religionens och sedernas vård
hörde vaka öfver efterlefnaden af därom
gällande författningar, att upptaga frågor
om oordning och oskick vid samt
försummelse af gudstjänsten, om uteblifvande från
läsförhör, om oenighet i äktenskap, om
olydnad mot föräldrar samt om vårdslösad
barnuppfostran och att vaka däröfver att
spridande af vilseförande läror måtte, så vidt
möjligt vore, förekommas samt kyrklig
tvedräkt och söndring förhindras, och i 23 §
samma förordning vore stadgadt, att
ledamöter i kyrkorådet skulle vara
församlingens kyrkovärdar samt i kyrkostämma valde,
för gudsfruktan och nit kända män, ty och
då den af församlingen till ledamot i
kyrkorådet valde Rosén ostridigt varit ordförande
i styrelsen för och fortfarande vore medlem
af en så kallad friförsamling eller förening,
inom hvilken den heliga nattvardens
sakrament förvaltades i uppenbar strid mot
svenska kyrkans lag och ordning, samt Rosén
följaktligen på grund af bestämmelserna i
nämda förordning icke kunde anses hafva
varit behörig att vid valet till ledamot af
kyrkorådet ifrågakomma, profvade
domkapitlet, med åberopande jämväl af k. m:ts
den 15 november 1901 gifna utslag i
likartadt mål, lagligt att, med besvärens
gillande, upphäfva Roséns val och förklara
Reuterskiöld vara vald till ledamot i
församlingens kyrkoråd för tiden intill 1904 års
slut.
Häröfver besvärade sig dels
fastig-hetsägarne C. E. Vestberg, A. Dalin och
J. Nordblom, dels ock vice
häradshöf-dingen S. Diiring och förre
poliskommissarien N. Johansson.
Enär hvad emot Rosén anmärkts icke
är af beskaffenhet, att Rosén på grund
däraf varit obehörig att väljas till
ledamot i församlingens kyrkoråd, har k.
m:t funnit skäligt att, med ändring af
domkapitlets utslag, ogilla de öfver
ifrågavarande kyrkostämmobeslut anförda
besvär.
Samma dag har k. m:t fällt liknande
utslag uti det af oss förut omnämda
Tegelsmoramålet.
Som bekant utsåg Tegelsmora
församling på kyrkostämma den 29 december
1902 till ledamot af kyrko- och
skolrådet nämdemannen Johan Eriksson i Skala.
Öfver detta beslut klagade organisten
Landin och folkskolläraren P. Persson,
båda i Tobo, hos domkapitlet i Uppsala
och yrkade valets upphäfvande, enär
Eriksson såsom medlem af en
friförsarn-ling icke vore valbar till ledamot af
kyrko- och skolråd. Domkapitlet
undanröjde också valet. Men på häröfver
anförda besvär har k. m:t ogillat den öfver
kyrkostämmobeslutet förda klagan och
förklarat Eriksson behörig att väljas till
ledamot i församlingens kyrko- och
skolråd.
Efter dessa båda utslag torde helt
visst de maktägande mindre ofta
än förut komina att motsätta sig
förslag angående val af särskildt
kyrkoråd och särskildt skolråd. Det är ju
väsentligen i det senare de
frikyrkliga i likhet med alla andra
medborgare hafva intressen att bevaka.
Arbetarne och folkskolan.
Att det lefvande intresset för
folkskolan hufvudsakligast måste vara
att finna hos dem, hvilka ha sina
egna barn där7 är en själfklar
sanning, som man dock i vårt land ofta
hört betviflas och bestridas. Hittills
ha vi ock mest lärt känna den så att
säga på afvigsidan; de tongifvande
inom kommunerna ha vanligen hört
till de samhällsklasser? hvilka icke
för sina barn anlita folkskolan, och
de ha därför helt naturligt ägnat sin
varmaste kärlek åt allmänna
läroverk, »högre samskolor» och andra
»finare» läroanstalter, medan
folkskolan fått nöja sig med att vara
styf-barnet. I Nordamerika och Schweiz
samt andra land, där folkskolan är
»bottenskola», förhåller det sig som
bekant helt annorlunda, men det ha
våra vederbörande icke frågat efter.
På ett och annat ställe börja dock
äfven hos oss amerikanska
förhållanden göra sig gällande. I samma
mån som industrien utbreder sig
öfver landsbygden, uppstå här och
hvar samhällen, där arbetarne genom
sammanhållning kunna skaffa gehör
åt sina intressen. Glädjande och
löftesrikt är, att de intressen, som
härvid i allmänhet sättas i första
rummet, äro de ideella; det är om sina
barns uppfostran de vakna och
intelligenta arbetarne framför allt visa
sig angelägna.
En synnerligen vacker yttring häraf
föreligger nu från Nyfors
industrisamhälle invid Eskilstuna. Arbetarne
därstädes ha efter åtskillig strid
lyckats insätta arbetarerepresentanter i
skolrådet. Till senaste kyrkostämma
hade skolrådet, såsom en å annat
ställe i dagens nummer meddelad
notis närmare omtalar, framlagt
förslag om uppförande af ett
tidsenligt skolhus med skolkök och
skol-bad. Häremot reste sig ett starkt
motstånd från herremannahåll, men
arbetarne infunno sig mangrant, och
trots gällande kommunala röstskala
genomdrefvo de sin vilja med
alldeles öfverväldigande majoritet.
Hvad som gör detta beslut så
fäg-nesamt är icke blott, att Nyfors
samhälle får sin folkskoleundervisning
väl ordnad, utan ännu mer den goda
anda, hvari beslutet har sin rot, och
hvarom den föregående diskussionen
bar nogsamt vittne. Medan de mera
förmögna medlemmarna af
kommunen uttalade tvifvel om nyttan af skol-
kök och skolbad(!) samt graf våde sig
öfver de dryga kostnaderna, visade
arbetarne en vida klarare blick och
en långt varmare offervillighet; de
skulle, förklarade de, alldeles icke
knota öfver några öres förhöjning pr
fyrk, då det gällde ett sådant
ändamål, som nu var i fråga.
Nyfors arbetarnes uppträdande är
hedrande och varslar om bättre tider.
Den nya
folkskollärarematrikeln
närmar sig sin fullbordan. Som
bekant har arbetet med densamma
fortgått sedan slutet af förra året. Till
en början insamlades uppgifter för
matrikeln. Den l sistlidna mars
hade uppgifter inkommit från öfver
3,000 lärare och lärarinnor, hvaremot
sådana saknades från omkring 3,000,
d. v. s. nära hälften af hela antalet
ordinarie folkskollärare och
folkskollärarinnor. I mars och april
utskickades blanketter i särskilda bref till
hvar och en af dessa. Den l
september hade på detta sätt ytterligare
insamlats omkring 1,700 uppgifter;
till de resterande 1,300 blefvo under
september och början af oktober ännu
en gång blanketter utsända,
hvarigenom till den l november
ytterligare 500 uppgifter insamlats.
Som emellertid de uppgifter, hvilka
inkommit redan vid årets början,
numera i många fall blifvit föråldrade,
hafva under de första dagarna af
denna månad till samtliga
skolrådsordförande i riket utsändts särskilda
cirkulär (till de större skoldistrikten)
eller dubbla brefkort, hvari anhållits
om uppgifter på de förändringar,
hvilka under årets lopp inträffat i de
olika skoldistrikten, och inkomma nu
dagligen svar härå, hvari i allmänhet
med största tillmötesgående de
begärda upplysningarna lämnas.
Under tiden har sättningen af
arbetet pågått i Centraltryckeriet i
Stockholm, så att nu hela det stora
matrikelverket är i det närmaste
uppsatt. Men som på grund af
öfverenskommelse med tryckeriet hela arbetet
hålles stående, till dess tryckningen
i medlet af december börjas, kunna
intill denna tid uppgifter angående
timade förändringar insändas till
utgifvaren, under adress
Ecklesiastikdepartementet, hvarjämte subskription
äfven intill denna tid kan tecknas af
dem, hvilka ännu ej anmält sig.
Under den vidlyftiga brefväxling
med folkskollärarekåren, som under
arbetets gång ägt ram, hafva en
mängd önskningsmål från dess sida
uttalats angående innehållet i den
nya folkskollärarematrikeln. Att
tillmötesgå alla dessa önskningsmål har
naturligtvis ej varit möjligt, då
matrikeln därigenom lätt kunnat blifva
dubbelt större till omfånget och
därigenom dubbelt dyrare och då dess-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
