- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
900

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 46. (1,142.) 18 november 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

900

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 46

Såsom orsak till det sorgliga
skolväsendet härstädes anför hr B., att
skolväsendet står lågt i det öfriga Bleking.
Detta förefaller som en något långsökt
orsak. Inte är väl Karlskrona stad nödd
och tvungen att hafva sådant skolväsen
som dess kringliggande landsbygd! Skulle
denna måttstock i allmänhet gälla, vore
nog t. ex. Göteborg och Växjö inga
mönsterstäder i fråga om folkskolan. I stället
bör jämförelse anställas med öfriga
städer i Bleking, och jag är då öfvertygad
om, att Karlskrona drar det kortaste
strået. Städerna både kunna och böra
gå före landsbygden ined afseende på
ordnandet af sitt skolväsen.

En annan återhållande omständighet
till skolorganisationens utveckling anser
hr B. vara folkskoleskattens i staden
benägenhet att stegras. Så är nog
förhållandet äfven i andra städer, men inte får
skolan därför råka i stagnation. Städer
af samma storlek offra mera och hafva
offrat betydligt mera än Karlskrona.
Här hafva blifvit byggda tidsenliga
lokaler åt högre allmänna läroverket för
gossar liksom läroverket för flickor.
Oaktadt det sistnämda äges af bolag, bidrog
dock staden med medel äfven till detta
läroverks uppbyggande. Det är
naturligtvis samhällets plikt att sköta om, att
äfven folkskolan får tidsenliga lokaler.
Fattigskoleidén bör försvinna. Men
klassskillnad vill så gärna göra sig gällande
här.

Hade skolrådet gjort allvarliga försök
att förbättra de förhållanden, under hvilka
folkskolan arbetar, är jag öfvertygad,
att församlingen gått in därpå för
längesedan. Skolrådet borde naturligtvis, så
fort tvistefrågan om varfsarbetarnes
kyrkoskrifningsort blifvit löst, ånyo ha
framkommit med den omnämda 18-åriga
skolhusritningen. Men under tiden hade
den visst förkommit. Skolrådet hade -
tappat bort den! Man behöfver
sannerligen inte vara »född pedagog» för att
förstå, huru stort intresse för folkskolan,
det skolrådet hade.

Att gamla lasarettet med dess tomt
inköptes, var ur finansiell synpunkt bra.
Många af de till skolsalar apterade
rummen äro emellertid alldeles förkastliga.
Huset hade bort rifvas och* tidsenliga
lokaler uppbyggas.

Om jag ej är felaktigt underrättad,
läses i småskolan under den mörkare
årstiden från kl. 8 f. m. till 4 e. m. utan
l timmes uppehåll på dagen. Enligt hr
B:s påstående skulle det alltid vara l
timme i småskolan mellan för- och
eftermiddagsläsningen.

Den felaktiga uppgiften om de elfva
småskollärarinnorna, som tjänstgöra i
folkskolan, tycks ha tagit hr B. mycket
hårdt. Han tycks lägga särskild vikt
uppå, att det icke är just elfva. Det
är naturligtvis systemet, undertecknad
särskildt fäst sig vid, ej vid antalet.
Att dessa lärarinnor fått fast
anställning, förbättrar icke saken.

Min uppgift, att fyra lärare dött af
blodförskämning, betecknas såsom lögn-

aktig. Nu är emellertid förhållandet så,
att skolrådets ordförande vid en
kyrkostämma våren 1902 såsom motiv för
anskaffande af ett nytt skolhus anförde
bland annat, att lärare dött af
blodför-skämning, förorsakad af dålig luft, att en
lärare varit illa sjuk och måst söka
tjänstledighet af samma orsak. Hade de
omnämda lärarne fått arbeta under bättre
sanitära förhållanden, är jag viss om, att
deras lifstid blifvit längre.

Mina anmärkningar mot skolrådet gälla
naturligtvis ej det nuvarande, som nog
synes ta sin uppgift på allvar. De gälla
den ledande principen, som under 25 till
30 år varit rådande i skolrådet. Jag
skulle vilja nämna något om dessa
principer. Fråga förelåg om upprättande af
en ny ordinarie lärarebefattning, och här
funnos flera extra lärare. Den ledande
i skolrådet kämpade ensam på stämman
häremot. Extra skulle lärarne vara för
att »blifva varma i kläderna», hvarmed
af slagsyrkandet motiverades. Lästiden
var här i stadsförsamlingen 10 månader
om året för några år sedan. Kåren,
understödd af folkskoleinspektören, sökte
få läsningen inskränkt till 9 månader.
På stämman är samme skolrådsledamot
den ende, som söker mota kårens billiga
anhållan.

Får det nuvarande skolrådet sköta sina
åligganden i lugn och rö utan
inblandning och agitation af sådana, som ge sig
ut för att vara skolans vänner och
gynnare men i stället med all kraft söka
hindra folkskoleväsendets uppryckning
härstädes, är jag viss om att
stadsförsamlingens folkskoleväsende om några år
skall vara ganska tidsenligt.

Observator.

F. Ä. Lindberg f. I förra veckan
afled i Värö, Hall., folkskolläraren
därstädes Frans August Lindberg.

Han var född 1854 i Öttum, tog 1874
folkskollärareexamen vid seminariet i
Göteborg samt 1879 organist- och
kyrkosångareexamen i Skara, Redan 1875
blef han ordinarie folkskollärare i Värö,
där han alltsedan verkat. Utom sitt
arbete på skolans fält utförde han
redligt och troget en del kommunala
uppdrag t. ex. ordförandeskapet i
kommunalstämman.

Vid hans bår stå kvarlefvande änka
och 7 barn.

F. Ä. Nyrén f. En kort
lefnads-dag beskärdes folkskolläraren i Hällaryd,
Jälluntofta, Jönk., Frans August Nyrén,
som den 9 dennes afled i sitt hem. Bördig
från Jälluntofta och född 1876, började
han sin bana som soldat och avancerade
till korporal, men drefs af
kunskapsbegär att söka inträde vid Växjö
folkskollärareseminarium. Härifrån utgick

han 1902, men redan vid 27 års ålder
fick han gå till hvila. Närmast sörjes
han af efterlämnad maka.



Svar till »Aktieägande lärare».

Jag får härvid hänvisa till min artikel i
n:r 43 af denna tidning1, där jag1 säger, att
jag- köpte aktier för de 1,000 kr. i tanke att
på detta sätt göra dem mera fruktbärande
än på något annat.

Att de utskrefvos på mig själf, skedde på
min tillsägelse och därför, att de enligt
bolagsordningen måste ställas till viss man.
Insändaren, som i egenskap af aktieägare
har bolagsordningen, kan i den öfvertyga
sig om riktigheten häraf.

Hvad insändaren menar med den
teck-ningslista, han haft i sin hand, vet jag icke
och har ej reda på mer än en slutlig
teck-ningslista, där alla aktierna äro tecknade
och där skollärarekårens 20 aktier
visserligen äro skrifna på mig men med tillägg
att de tecknats för lärarekåren, som alltså
äger dem.

Någon annan originalteckningslista vet
jag icke om, och sist jag såg denna, fanns
hon med andra bolagets handlingar hos dess
juridiska ombud.

Jag har den icke och har aldrig haft den
annat än som bolagets direktör.

Kvidinge den 14 november 1903.

J. Stenquist.

Vid hr Kihlqvists tillägg till mitt svar till
»minnesgod lärare» nödgas jag anmärka
följande:

Enligt kontrakt med bolaget skulle detta
betala 40,000 kr. till mig, om annan
direktör valdes vid den tid, K. blef vald, men
vid styrelsesammanträde, där äfven hr K.
var närvarande, erbjöd styrelsens
ordförande mig en årlig ersättning under 5 år,
motsvarande 5 % å de aktier, jag innehade
intill nominelt värde af 51,000 kr. i stället för
de 40,000 kronorna,

Oaktadt den stora förlust detta förslag
för mig innebar, antog jag det dock, då
styrelsen icke godvilligt ville fullgöra
kontrakt och jag ej därom ville processa.

Jag innehade emellertid vid uppgörelsen
med bolaget och innehar ännu aktier för
51,000 kr. utom skollärarekårens och får
alltså af bolaget inga 5 % å dessa. Om jag
nu än fått 5 % under 5 år äfven å dessa
eller å inalles 52,000 kr., så kan väl icke
där-fore sägas, att jag under en längre tid än
^ år kunnat utbetala 5% ärligen å ofta
nämda aktier, utan att behöfva uppoffra ett
öre, och ännu orimligare är det att påstå, det
jag kan betala in kapitalet utan ett öres
uppoffring. Den förnärmelse, hr K. slungar
emot mig i uppmaningen till aktie ägarn e
att vända sig till honom för att få mina
uppgifter kompletterade, tar jag lätt, då
jag instämmer i denna uppmaning.

Kvidinge den 14 november 1903.

J. Stenquist.

Moselys skolkommission i Amerika.

l.

Den stora engelska skolkommission,
som vi i n:r 38 af denna tidning
om-nämde, har anländt till Amerika och
håller nu som bäst på med sina studier
af det amerikanska skolväsendet. T bref

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0906.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free