Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (1,143.) 25 november 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
914
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 47
detta genom instämmande.
Oförklarligt är? att man kan vilja ifrågasätta
någon inskränkning i ett mötes
befogenhet att utse sekreterare och
justeringsmän, ja att rösta och göra
uttalanden; utan detta bli ju
sammanträdena endast ett meningslöst
spegelfäkteri.
Att trots långvarigt debatterande
någon gamman jämkning mellan de
båda förslagen ej kunde
åstadkommas, berodde väl närmast på det fel,
hvaraf båda ledo, i det de nämligen
gingo för långt i formella
specialiteter. Där den rätta viljan till
samförstånd finnes, där behöfver man ej
en mängd konstlade försiktighetsmått
utan reder sig med en god praxis,
hvilande på gängse sed samt
inbördes aktning och förtroende.
Vid årets val
inom Sveriges allmänna
folkskollärareförening hafva de fyra afgående
centralstyrelseledamöterna äfvensom
den förutvarande revisorn blifvit
återvalda med stor majoritet. J. Franzén
erhöll sålunda ej mindre än 3,803
röster eller samtliga afgifna röster på
ett 60-tal när. Detta röstetal är
större än de, som något föregående
år blifvit afgifna.
En bjudande plikt
blir det hädanefter för våra
församlingar - säger Vårt Land med
anledning af k. m:ts nyligen gifna utslag
i Gröteborgs- och Tegelsmoramålen -
att dela kyrko- och skolråden i två
olika råd, ett kyrko- och ett skolråd.
På detta sätt torde man kunna
befria kyrkan från den fara, som eljes
hotar, att få andra trosbekännare till
sina styresmän. Det är nämligen
sannolikt, att dessa senare icke kunna
hafva något intresse att sträfva
efter platser i ett kyrkoråd, medan
man mycket väl kan förstå, att de
vilja hafva något att säga öfver
skolan.
SKO LNYH ETER
Småskollärarinnornas rättsliga
ställning. Med anledning af
centralstyrelsens för S. A. F. till k. m:t
in-gifna hemställan, att i folkskolestadgan
måtte införas bestämmelse därom att i
hvarje småskola minst en lärarinna eller
lärare måtte få ordinarie anställning,
har länsstyrelsen i Jämtlands län
afgifvit utlåtande.
Efter att hafva infordrat
folkskoleinspektörens yttrande hemställde
länsstyrelsen med anslutning till de af honom
anförda skäl,
att ifrågavarande framställning måtte
endast på så sätt bifallas, att bestämmelser
utfärdas därom att, då småskolläraretjänst
är ledig, skolrådet må äga att antingen
kungöra ledigheten såsom i folkskolestadgan
sägs, i hvilken händelse tjänsten bör
tillsättas i samma ordning som om ordinarie
läraretjänst är stadgadt, eller ock tillsätta
tjänsten medels aftal med lärare eller
lärarinna utan förutgången kungörelse.
Länsstyrelsen hemställer vidare, att i sistnämda
ordning tillsatt examinerad lärare, efter 5
års oförvitlig tjänst i samma skoldistrikt,
utan särskild ansökning eller särskildt
beslut därom är att anse såsom ordinarie
lärare samt att ordinarie småskollärare eller
lärarinna i fråga om anställningens
varaktighet, rätt att söka annan lärarebefattning
o. s. v. skall äga samma rättigheter och
skyldigheter som ordinarie folkskollärare.
- Centralstyrelsens hemställan i denna
fråga har af länsstyrelsen i
Västernorrlands län blifvit tillstyrkt.
Småskollärarinnornas
lönefråga. Öfver den af en del
småskollärarinnor till k. m:t gjorda
fran^ställ-ningen om minimilönens höjning till 400
kr. och ålderstilläggens framflyttning, så
att de skulle utbetalas efter 5 och 10
års tjänstgöring, har länsstyrelsen i
Västernorrlands län afgifvit inf ord rådt
utlåtande. Det heter häri:
Petitionärerna ha i sin ansökan för den
ifrågasatta löneförhöjningen anfört tungt
vägande skäl, och folkskoleinspektörerna ha
i sina yttranden förordat den ifrågasatta
löneförhöjningen. Oegentligt måste det ock
anses vara att, såsom en af
folkskoleinspektörerna påpekar, en tjänstflicka utan
särskild utdaning för sitt kall i själfva verket
har större ersättning för sitt arbete än
ifrågavarande lärare och lärarinnor, hvilka för
att göra sig kompetenta måste genomgå en
seminariekurs af l eller, hvilket är det
naturligaste, 2 års längd.
Därest dugande examinerade förmågor
skola kunna vinnas för småskolorna, är en
löneförhöjning för lärarepersohalen af
största behof påkalladt, hvadan länsstyrelsen,
då hvad lärarepersonalen själf begärt, är
mycket anspråkslöst, får till ansökningen
tillstyrka bifall.
Folkskollärareseminarierna. Till
lärarinna med adjunkts tjänstgöring i
matematik, naturkunnighet och
modersmålet vid Landskrona
folkskollärarinneseminarium har utnämts tillförordnade
lärarinnan vid samma seminarium
Gunhild Linder.
- En vid Växjö
folkskollärareseminarium ledig adjunktsbefattning, för
hvilken prof skall afläggas i räkning,
geometri, naturkunnighet och svenska
språket, sökes af fil. doktorerna C. L.
Loh-mander och G. Setterberg samt fil.
kandidaterna E. J. A. Clementz, H. E.
Vinblad, O. Jönsson Wode och L. P. M.
Lindholm.
- K. m:t har medgifvit, att för
läsåret 1903-1904 må utgå ett extra
arvode af 100 kronor åt läraren i
teckning vid folkskollärarinneseminariet i
Falun såsom ersättning för två timmars
undervisning i veckan utöfver den samma
lärare lagligen åliggande
undervisningsskyldighet.
Ej nöjd med
folkskoleinspektören är skolrådsordföranden i Västra
Ryds och Stockholms-Näs församlingar,
kontraktsprosten H. E. Thorman. Uti en
till k. m:t ingifven skrift har han
anfört, att folkskoleinspektören H. E.
Herr-mansson vid upprepade tillfällen till
skolrådet i Stockholms-Näs församling
framställt yrkanden om byggnadsföretag,
i synnerhet för den i församlingen
inrättade småskolan-, och att hvarje gång
Thorman såsom ordförande i skolrådet
till länsstyrelsen ingifvit ansökan att för
församlingens räkning utbekomma
statsbidrag till aflöning åt den lärare och
den lärarinna, som vore anställda vid
församlingens skolor, Herrmanssonpåstått,
att läraren saknade tjänlig bostad, och
har Thorman, under förmälan att han
ansåge det åligga Herrmansson att för
vederbörande myndighet framställa sina
anmärkningar uti ifrågavarande
hänseende, på det att deras befogenhet måtte
blifva behörigen pröfvad, hemställt,
huruvida k. m:t icke täcktes finna behöfligt
uppmana Herrmansson att utan dröjsmål
till behörig pröfning anmäla för
vederbörande myndighet de yrkanden, som
han framställt mot församlingen.
Vid föredragning af detta säregna
ärende har k. m:t funnit ifrågavarande
framställning »icke vara af beskaffenhet
att i nu förekommen ordning föranleda
någon sin vidare åtgärd».
Uppskof med studieresa. Uti en
till k. m:t ingifven skrift har folkskol
läraren J. A. Svensson från Lenhofda
församling anmält, att han, som fått sig
tilldeladt ett statsunderstöd af 325 kr. för att
under minst fyra veckor år 1903 studera
folkundervisningen i Finlands kuststäder
och närliggande landsbygd, med
anledning af sin hustrus iråkade sjukdom
under år 1903 varit förhindrad att
begagna sig af det honom tilldelade
understödet; och .har Svensson under
åberopande häraf anhållit om tillstånd att
med bibehållande af samma understöd
företaga omförmälda resa först under
loppet af år 1904.
K. m:t har den 30 oktober bifallit
ansökningen.
Fråga om fortsättningsskolor
för döfstumma. På uppdrag af ett
den 7 juni 1901 i Stockholm hållet
offentligt möte af döfstumma har
styrelsen för döfstumföreningen i Stockholm
uti en till k. ecklesiastikdepartementet
ingifven skrift anhållit att, då den
nuvarande döfstumskolorganisationen icke
omfattade fortsättningsskolor för mera
begåfvade döfstummas intellektuella och
tekniska utbildning utöfver det
bildnings-mått, som af slutats med
konfirmationsundervisningen, och då sådan
undervisning icke kunde på ett tillfredsställande
sätt för de döfstumma erhållas i andra
allmänna fackskolor, åtgärder måtte
vidtagas för af hjälpande af detta
förhållande. Öfver denna framställning har
styrelsen för första döfstumskoldistriktet
efter att hafva hört föreståndaren för
första döfstumskoldistriktets skola
afgifvit utlåtande, däruti styrelsen anmärkt,
att förevarande fråga framlagts i alltför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
