- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
934

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (1,144.) 2 december 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

934

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 48

lärare vid särskild klass eller afdelning af
folkskolan, utan hans tjänstgöring endast
omfattade tre timmar i veckan, under hvilka
han undervisade i annan lärares afdelning1,
medan hans göromål i öfrigt närmast
motsvarade de åligganden, hvilka vanligen
till-komme särskildt antagen
folkskoleinspektör, samt att Örtenblad, med afseende å hvad
sålunda blifvit upplyst, icke kunde anses
hafva meddelat undervisning i den
utsträckning eller i öfrigt innehaft sådan
lärarebefattning vid folkskolan i Uppsala, att
skoldistriktet ägt af statsmedel bekomma
lönetillskott för honom, på grund hvaraf yrkats,
att det sålunda obehörigen utanordriade
beloppet, 533 kr. 33 öre, måtte återgäldas.

Enär, med afseende å hvad upplyst
blifvit angående ifrågavarande
befattnings beskaffenhet och därmed förenade
undervisningsskyldighet, skolrådet icke
kunde anses hafva varit berättigadt att
för densamma uppbära statsbidrag,
fastställde kammarrätten, med gillande af
anmärkningen, att ifrågavarande belopp
533 kronor 33 öre skulle återbäras.

Häröfver anförde
domkyrkoförsamlingens skolråd besvär hos k. m:t. Enär
med hänsyn till hvad i målet blifvit
upplyst angående Örtenblads anställning
såsom lärare vid folkskola samt den al
honom i denna hans egenskap meddelade
undervisning och hans öfriga
tjänstgöring i folkskola, de villkor, som i
sådant hänseende för åtnjutande af
statsbidrag uppställts i k. kungörelsen
angående förändrade bestämmelser rörande
lönetillskott af allmänna medel för
ordinarie lärare och lärarinna vid
folkskolor m. m. den 27 maj 1898, måste
anses vara i förevarande fall uppfyllda,
har k. m:t den 6 november funnit
skäligt att, med ändring af kammarrättens
utslag, ogilla den framställda
anmärkningen.

Folkskoleinspektörernas
reseräkningar. Folkskoleinspektören,
kyrkoherden Vitalis Karnell anhöll hos
länsstyrelsen i Norrbottens län om
utbekommande af rese- och
traktamentsersätt-ning enligt afgifven räkning med 486
kr. 8 öre för af honom under november
och december månader 1902 inom länet
företagna inspektionsresor. ’Vid
räkningens granskning å landskontoret
anmärktes till afdrag 24 kr., utgörande
traktamenten för söndagarna den 16 och 23
november samt den 7 och 14 december
1902, angående hvilka dagar i räkningen
icke angifvits, att desamma användts för
sådant ändamål, hvarför traktamente bort
af statsmedel utgå.

Med gillande af anmärkningen
utan-ordnade länsstyrelsen den 15 januari
1903 allenast 462 kronor 8 öre.

Häröfver anförde kyrkoherden Karnell
besvär, och med afseende å hvad i
ärendet förekommit, har k. m:t funnit
honom vara lagligen berättigad att
tillgodonjuta dagtraktamente för
ifrågavarande söndagar, hvilka samtliga infallit
under hans den 13 november 1902
anträdda och den 17 december samma år
afslutade förrättningsresa, till följd hvaraf
k. m:t, med upphäfvande af
länsstyrelsens omförmälda beslut, så vidt det-

samma blifvit öfverklagadt, visat ärendet
därutinnan åter till länsstyrelsen för
ut-anordnande till Karnell af den
ytterligare traktamentsersättning, hvartill han
sålunda är berättigad.

- Vid granskning af Norrbottens läns
landsbok för 1899 och
landtränterispe-cialräkningen anmärkte kammarrättens
re visionsaf delning,

att enligt anordning den 13 maj 1899
folkskoleinspektören O. Ohlson fått uppbära
ersättning för skjuts frarn och åter emellan
Luleå och en hvar af Bergvikens småskola
samt Karlsviks och Mjölkuddens mindre
folkskolor med 3 kr. 60 öre för hvarje gång
eller tillhopa 10 kr. 80 öre, ehuru nämda
skolor vore belägna inom Luleå stads
område och, jämlikt k. m:ts i likartade frågor
meddelade beslut, särskild ersättning för
färd inom stads område för fullgörande af
tjänsteåliggande icke finge beräknas, på
grund hvaraf utanordnade beloppet, 10 kr.
80 öre, anmärktes till återbetalning.

Kammarrätten gillade anmärkningen
och fastställde anmärkta beloppet, 10 kr.
80 öre, till återbetalning.

Häröfver besvärade sig
folkskoleinspektören Ohlson, men k. m:t har den 6
november ej funnit skäl att i öfverklagade
utslaget göra ändring.

Undervisningsprof skall af
läggas. K. m:t har ej funnit skäl bifalla
en af adjunkten vid allmänna
läroverket i Växjö A. Heder sir öm gjord
anhållan, att han, som genomgått filosofie
kandidatexamen, teoretisk-teologisk
examen, praktisk-teologisk examen och
prästexamen, sedan år 1883 tjänstgjort vid
allmänt läroverk och inför domkapitlet
i Växjö vid fyra särskilda tillfällen
aflagt undervisningsprof för
adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, måtte
berättigas att, utan afläggande af
undervisningsprof, ifrågakomma vid
tillsättningen af en af honom sökt
adjunktsbefattning vid folkskollärarinneseminariet
i Landskrona uti ämnena
kristendomskunskap, historia och geografi samt
modersmålet äfvensom räkna sig till godo
de vid omförmälda prof erhållna betyg.

Prästerlig tjänsteårsberäkning.

På gjord ansökan af läraren vid Onsala
högre folkskola Carl Adolfsson - som
blifvit prästvigd den 6 juni 1900 samt
sedermera bestridt prästerliga
befattningar inom Linköpings stift, och, efter
att den l januari 1903 hafva tillträdt
sin läraretjänst vid ifrågavarande högre
folkskola, lämnat pastor i Onsala
pastorat den hjälp i prästämbetets utöfning,
hvilken Adolfssons lärarebefattning
medgifvit - har k. m:t medgifvit, att A.
må räkna prästerliga tjänsteår dels för
den tid han från och med den l
januari 1903 innehaft sin ifrågavarande
lärarebefattning, dels ock för den tid han
fortfarande komme att innehafva samma
befattning, det senare under villkor att
han jämväl för framtiden tillhandaginge
med prästerlig tjänstgöring inom såväl
Göteborgs som Linköpings stift på sätt
som hittills, i den mån sådan tjänstgö-

ring kunde med hans läraretjänst vara
förenlig.

Församling ålagd att skaffa ny

Undervisningslokal.
Folkskoleinspektören J. A. Hultqvist anhöll hos
länsstyrelsen i Älfsborgs län,

att enär för folk- och småskola vid
Hedegärde inom Bollebygds församling funnes
upplåtna dels en byggnad, inrymmande
lärosal för småskolan samt bostadslägenheter
åt folkskolläraren och småskollärarinnan, och
dels en byggnad, innehållande lärosal för
folkskolan, men sistnämda byggnad vore för
liten för det barnantal, som de senare åren
varit hänvisadt till Hedegärde folkskola,
under det densamma däremot möjligen kunde
efter nödiga reparationer blifva användbar
för småskolan, för hvilken den närmast
tillkommit och äfven någon tid varit upplåten,
samt den andra byggnaden, enligt hvad
förste provinsialläkaren i länet efter
verkställd undersökning meddelat, vore för sitt
ändamål olämplig samt hälsovidrig och
befunne sig i så förfallet skick, att densamma
icke kunde genom reparation göras
användbar för längre tid än ett eller annat år,
länsstyrelsen förty, och då församlingen icke,
oaktadt af folkskoleinspektören gjord
framställning, kunnat förmås att verkställa
erforderlig nybyggnad vid Hedegärde, måtte
vidtaga sådana åtgärder, att en ny
skolhusbyggnad, inrymmande folkskolesal med
af-klädningsrum samt bostadslägenheter för
folkskolläraren och småskollärarinnan,
komme att snarast möjligt uppföras vid
Hedegärde och upplåtas senast vid början af
höstterminen 1903.

I afgifven förklaring framhöll
församlingen,

att ifrågavarande skollokaler vore efter
därå under 1902 års sommar verkställda
reparationer fullt användbara under några år
och att bostadslägenheterna, med hvilka
vederbörande lärare och lärarinna förklarat
sig tills vidare åtnöjas, befunne sig i
lagligt skick, och hemställde, att enär
församlingen vore synnerligen betungad af dryga
lån för folkskolans behof samt endast
genom upptagande af nya lån kunde blifva i
stånd att gälda kostnaderna för den
ifrågasatta nybyggnaden, anstånd med
byggnadsarbetet måtte beviljas under minst tre
år, på det församlingen måtte kunna dels
anskaffa medel till byggnaden, dels ock
vidtaga sådana åtgärder, att en solid och
varaktig byggnad kunde åstadkommas.

Genom utslag den 27 november 1902
yttrade länsstyrelsen,

att enär, såsom förste provinsialläkarens
i målet afgifna yttrande upplyste,
undervisningslokalerna i det nuvarande
folkskolehuset vid Hedegärde vore i följd af husets
förfallna och osunda beskaffenhet för
ändamålet otjänliga, samt den till småskola
afsedda byggnaden, som i anledning häraf
nu begagnades till folkskola, icke lämnade
härför erforderligt utrymme och i öfrigt, då
småskolan icke vidare borde i
folkskolehuset inrymmas, vore behöflig för småskolan,
alltså och då, såsom handlingarna i målet
utvisade, folkskolehuset icke syntes
lämpligen kunna genom reparation göras
ändamålsenligt, samt skoldistrikt, enligt 52 § i
folkskolestadgan, ålåge att tillhandahålla
tjänliga rum för de skolor, som blifvit
inrättade af distriktet, fann länsstyrelsen skäligt
ålägga församlingen att inom ett år efter
länsstyrelsens utslags dag, genom
nybyggnad eller annorledes utan det gamla
skolhusets användning, för folkskolan vid
Hedegärde anskaffa tjänlig ny
undervisningslokal jämte atklädningsrum, som kunde
uppvärmas; hvaremot, hvad anginge
framställningen om anskaffande af nya
bostadslägenheter åt skolläraren och skollärarinnan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0940.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free