Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 49. (1,145.) 9 december 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
960
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 49
Tipp af Amanda Kerfstedt. (P. A. Nor- l
stedt & söners ungdomsböcker 82.) Sthm.
2 kr.
Julkvällen 1903, utgifven af
Publicistklubben, l kr. 25 öre.
Våra vänner
ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsmedlemmar och skolvänner. Profnummer
erhålles gratis.
En kurs för
fortsättningsskollärare.
(Resebref till Svensk Läraretidning.)
För den tyske skolvännen och
folkskolläraren har det sedan många år varit
en klar sak, att så länge
fortsättningsskolan hufvudsakligen utgjorde en
repetitionsskola, den ej kunde omfattas med
något större intresse vare sig af
lärjungarne eller deras föräldrar eller ens
af lärarne själfva. Icke heller blott och
bart en utvidgad allmänt medborgerlig
bildning kunde vara nog såsom
fortsättningsskolans mål, ty då dess lärjungar
i regeln samtidigt med sitt inträde i
fortsättningsskolan taga anställning i
något visst yrke eller någon handtering,
måste den undervisning, som bjudes dem,
vara af den art, att den befordrar deras
framgång på den lefnadsbana, de valt,
på samma gång som den lyfter och
vidgar deras religiösa, moraliska och
ideella åskådning.
För att fortsättningsskolan skulle kunna
omdanas och utvecklas till att fylla
denna uppgift , var det nödigt, att de
för saken intresserade slöto sig
tillsamman, att de spridda krafterna förenades
till gemensamt arbete - och så bildades
år 1886 »Tyska föreningen för
fortsätt-ningsskoleväsendet».
Vid sitt grundande kunde denna
förening naturligtvis ej räkna på så många
vänner bland allmänheten, ty föräldrar
och principaler hade (och ha nog delvis
ännu) svårt för att förlika sig med
fort-sättningsskoletvånget och att inse,
hvilken stor nationell betydelse en fortsatt,
väl ordnad undervisning för ungdomen
har med sig. Första omsorgen för
föreningen blef alltså att inför allmänheten
ställa fortsättningsskolan i sitt rätta ljus.
För detta ändamål började man genast
utgifva tidskriften »Tyska
fortsättnings-skolan», hvari brännande frågor för dagen
äfvensom metodiska spörsmål upptogos
och upptagas till behandling.
Då emellertid detta organ utkommer
blott en gång i månaden, kunde det ej
lämpa sig för att gifva en totalbild af
fortsättningsskolans utveckling och
ställning, helst som hvar och en af tyska
rikets stater själfständigt organiserar sina
skolor. Här behöfdes längre afhandlingar
och omfattande undersökningar, som
kräfde utrymme. Man beslöt därför att
utgifva »Tyska
fortsättningsskoleväsen-dets handbok». Denna utkommer med
ett band om året och har f. n. hunnit
med sex band om 160 -240 sidor
hvartdera.
Såväl månadsskriften som
handböckerna , voro naturligtvis högst välkomna
för fortsättningsskolornas lärare, men
tillfyllestgörande kunde de ej vara. Den
tyska fortsättningsskolan har i väsentlig
grad till mål att dana duktiga
näringsidkare. Därför måste dessa lärare
gifvetvis vara fullt förtroliga med
näringsväsendet. Ja, de måste så grundligt
som möjligt känna till de faktorer, på
hvilka nationens näringslif hvilar, ty
endast den, som förmår att med sina
tankar följa detta lifs utveckling och
känner sig besjälad häraf, kan bevara
sina lärjungar för skefva föreställningar,
utbilda dem till kärnfriska yrkesmän
och egga dem till ädel kamp för yrkets
helgd och nationens heder.
Med dylika ting befatta sig icke
folkskollärareseminarierna, och då
fortsätt-ningsskollärarne i regeln äro
folkskollärare, nödgas de på annat sätt skaffa
sig den speciella utbildning,
fortsättningsskolan kräfver af dem. I en af de tyska
staterna, nämligen Baden/ finnes
verkligen ett seminarium för
fortsättningsskollärare, men då detta är förenadt rned
den högre handtverksskolan i Karlsruhe,
draga sig folkskollärarne för att besöka
det. Man är därför betänkt på att göra
det själfständigt och hoppas härigenom
vinna en bättre anslutning.
Under af vaktan på inrättandet af
ändamålsenligt organiserade
fortsättnings-skollärareseminarier har man förstått att
hjälpa sig fram på annat säfct. Sedan
1898 har ofvan nämda förening årligen
anordnat särskilda kurser för
fortsättningsskollärare. I år liksom de tvänne
föregående åren hållas två sådana under
sex veckor hvardera, den ena i Leipzig
och den andra i Frankfurt a. M.
Vid min ankomst till Leipzig blef jag
genast af direktor Pache inbjuden att
deltaga i den här hållna kursen, och
mitt namn var redan uppfördt bland
kurs-deltagarnes.
Han bad mig ock meddela dem af
mina svenska kamrater, som ämna sig
till Tyskland i samma syfte som jag,
att han ansåg det vara mest
fruktbringande för deras studier, om de ville
stanna vid dessa kurser. På samma
gång jag härmed uppfyller denna
uttalade önskan, vill jag gifva en
öfverblick öfver den senaste kursen.
Här hållas 90 vetenskapliga föredrag
om social- och yrkeslagstiftning,
näringsväsendet, konstnit, teknologi,
fortsätt-ningsskoleväsendet i allmänhet och för
flickor i synnerhet samt yrkeshygien; 13
metodiska föredrag om undervisning i
yrkeskännedom (geschäftskunde),
hemortens geografi, historia och näringslif
m. m. (heimatkunde), tyska språket, räk-
ning och modellering; samt 13 föredrag
om upprättande af läroplan för metall-,
trä- och byggnadsarbetareklasser och för
klasser rned lärjungar från flera yrken.
Härtill komma 34 timmar praktiska
öfningar i teckning och bokföring.
Som föreläsare äro vetenskapligt bildade
fackmän och framstående
fortsättningsskollärare anställda. Största
dragningskraften på sina åhörare utöfva
oberre-gierungsrath och professor Häpe samt
direktor Pache. Den förre har det torra
ämnet lagstiftning på sin lott - och
någon lämpligare härtill kunde nian ej
finna. Under hans händer få de döda
paragraferna lif och gestalt. Man sitter
formligen spänd som en stålfjäder för
att ej förlora något af hans intressanta
utredningar. Plötsligt upplöses
spänningen i ett klingande skratt. Då myser
den gamle professorn så godt. Den
senare föreläser om
fortsättningsskole-väsendet i allmänhet. Ämnet är i och
för sig tilldragande men blir det ännu
mer genom föreläsarens stora
vältalighet, ingående kunskaper och klara blick
öfver frågans ställning.
Två eftermiddagar i hvarje vecka
användas till besök i industriella
etablissement, då vår föreläsare är med och
åskådliggör, hvad han i hörsalen
teoretiskt behandlar. Vid dessa besök ha
vi blifvit mycket gästvänligt mottagna
och, då så lämpat sig, äfven fått något
minne ined oss.
Tiden emellan kl. 6 och 8 på aftonen
är anslagen till besök i
fortsättningsskolorna, en skola hvarje vecka. Därvid
få vi välja, hvilket eller hvilka ämnen
vi vilja åhöra.
En kväll i veckan samlas vi till
diskussion, då äfven intresserade kolleger
från staden äro med. Det går då rätt
lifligt till, och det kan hända, att man
ej släpper den uppställda frågan, förrän
midnattstimmen slår. Långtrådigt blir
det ingalunda ändå, ty man förstår att
skaffa sig omväxling. Man äter, dricker,
röker och diskuterar på en gång, är fri
och ledig - litet egendomligt för oss
mera högtidliga och allvarliga nordbor.
Två aftnar har jag besökt Leipzigs
lärareförenings möten i dess egen lokal och
fann här samma skick och samma
stämning.
Den fråga, som vid våra diskussioner
behandlats med djupaste intresse, är
» Sexuell pedagogik i fortsättningsskolan ».
Den inleddes af en läkare. Då det
uttalande, som efter en högst allvarlig
öfverläggning antogs, kan vara af
intresse äfven för oss svenskar, vill jag
meddela det. De fastställda punkterna
lyda sålunda:
1. Det är att antaga, att största antalet
af fortsättningsskolans lärjungar äga en mer
eller mindre riktig kännedom om könslifvet.
2. Hvad de behöfva är en
sexualhygi-enisk undervisning, som är fri från all
mysticism och som dels skyddar dem för faran
af själfbefläckelse och dels öfvertygar dem
om, att könsumgänge hvarken är nödvändigt
eller ofarligt.
3. Denna undervisning skulle egentligen
åligga föräldrarna, men dessa draga sig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
