Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (1,147.) 23 december 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1,014
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 51
lekplan förefinnas, kan skolsalen blifva
afskild för sitt ändamål såsom lärorum,
först då kan lärarens öfvervakande af
renligheten få någon praktisk betydelse,
först då kan man vänta resultat af
skolans undervisande och uppfostrande
verksamhet.
Nya skolhus förses numera alltid med
afklädningsrum, men de många gamla,
sorn hafva stora och bra lärosalar, icke
rifver man ned dem för att bygga upp
nytt skolhus med afklädningsrum!
Naturligtvis icke, men man kan ändra om
dem till full ändamålsenlighet, om man
blott vill eller om man genom tjänliga
medel därtill tvingas. Om barnens
föräldrar insåge afklädningsrummets och
lekplanens betydelse för skolarbetet, så
skulle de själfva skynda att ordna dessa
saker på bästa möjliga sätt. De skulle
då snart finna, att dessa anordningar
icke blott främja skolarbetet utan äfven
i längden nedbringa kostnaden för
skolans renhållning. Det finnes nämligen
numera många skolor, där
renhållnings-kostnaden, sedan daglig städning af legd
städerska jämte månatlig skurning
börjat införas, uppgår till ganska högt
belopp pr år, utan att det därmed afsedda
ändamålet i motsvarande grad vinnes,
just emedan afklädningsrum och lekplan
ännu saknas.
Vi hafva förut i professor Wallis bok
sett och veta för öfrigt hvar och en i
sin stad af egen sorglig erfarenhet, att
de allra flesta gamla skolhusen på den
egentliga landsbygden sakna ett särskildt
afklädningsrum. De finnas, som därtill
sakna förstuga, men i allmänhet torde
man kunna säga, att de gamla skolhusen
äro försedda med
en liten förstuga,
gemensam för skolsalen och lärarebostaden. I
de flesta fall är nämligen skolhuset
byggdt i samma stil som de vanligaste
boningshusen på landsbygden. Från den
gemensamma stora ytterdörren
inkommer man i en helt liten förstuga och
har då på ena sidan dörren till
skolsalen och på den andra dörren till
lärarens boningsrum. Förstugan är icke blott
liten utan äfven mörk, enär den, då
dörren är stängd, får sitt ljus blott från
några små glasrutor ofvanom
förstugudörren. Genom denna trånga och mörka
förstuga skola barnen passera vid in- och
utgåendet, här upphänga de sina
ytterplagg, hvilka i följd af trängseln ofta
falla ned på golfvet och nedsmutsas,
här hopas massor af smuts och damm,
som intränger äfven i lärarebostaden,
här föröfvas slutligen under skydd af
mörkret hvarjehanda ofog under
rastestunderna. Dessa förstugor äro
skoldis-ciplinens och renhållningens farligaste
fiender samt tillika det förnämsta
medlet att göra lärarebostaden osund och
otreflig.
Att få någon ändring och förbättring
i de gamla skolhusens förstuguväsen är
ytterligt svårt. Inspektörerna bry sig
väl aldrig därom, ännu mindre skolrå-
den. Läraren kan väl på ett försiktigt
och öfvertygande sätt försöka rikta
vederbörandes uppmärksamhet på saken,
men i vanliga fall bli hans förslag totalt
bortvända och oförstådda, eller ock får
han för sin välmening inhösta diverse
glåpord om dumma påhitt, ökade
skatteutgifter m. m.
Emellertid är bristen "på
afklädningsrum lätt att afhjälpa. Därtill behöfves
blott
en verandalik utbyggnad
af plank utanför skolsalens ena
yttervägg. Denna utbyggnad kan antingen
förläggas utanför själfva förstugudörren
eller helst på annan lämpligare plats, i
hvilket fall . en ny utgångsdörr måste
upptagas mellan skolsalen och
afkläd-ningsrummet. Utrymmet i
utbyggnaden måste beräknas efter barnantalet.
Här skall nämligen beredas plats först
och främst åt tillräckligt många
numrerade klädhängare för barnens mössor
och andra ytterkläder, vidare hyllor för
barnens matsäckskorgar, vidare
sittplatser för barnen under måltiderna, vidare
numrerade fack för inläggning af
filttofflor. Afklädningsrunimet måste
förses med eldstad, så att barnen kunna
under kalla och regniga dagar vistas i
detsamma under rasterna och torka sina
våta kläder, medan skolsalen utvädras.
Till inredningen hör slutligen
dricksvat-tenställ och tvättattiralj samt skrubb
för sko- och klädesborstar,
dammhanddukar, städningsredskap och dylikt.
I detta afklädningsrum skola barnen
utsläppas under alla rastestunder,
hvarefter dörren till skolsalen låses. Detta
är enda sättet att kunna hålla skolsalen
ren.
I afklädningsrummet måste
naturligtvis barnen äga frihet att »rusta om»
och tillfredsställa sin rörelsedrift, då
väderleken ’hindrar lek ute i det fria.
Följden blir, att afklädningsrummet
nedsmutsas, men sådant måste man till en viss
grad fördraga. Är blott lekplanen väl
grusad, så är faran för indragning af
smuts icke synnerligen stor.
Hufvudsaken är ju för öfrigt, att själfva skolsalen
hålles ren och att luften därinne hålles
möjligast dammfri under lektionerna. I
afklädningsrummet vistas ju icke barnen
särdeles länge, och dessutom skall det
naturligtvis städas och skuras, hvarvid
dock icke behöfver förfaras med så
pedantisk noggrannhet som i skolsalen.
Golfvet i afklädningsrummet kan
lämpligen göras af sten eller cement.
Det skulle vara synnerligen önskligt,
om de nya normalritningarna för
folkskolebyggnader tillökades med ritningar
till dylika utbyggnader för
afklädningsrum vid gamla skolhus på landsbygden.
Själfklart är, att dylika utbyggnader
kunde göras för billigt pris och att den
nytta, som genom desamma, rätt
använda, skulle åstadkommas, mångdubbelt
motsvarade kostnaden.
Man kan invända att sådana
ritningar vore alltför obetydliga för att inrym-
mas bland den vackra samling af
normalritningar, som för närvarande
utarbetas. Men tänker man närmare på det
stora behofvet af afklädningsrum, som
förefinnes vid tusentals gamla skolhus
på landsbygden, så skall man
ingalunda kunna tänka med ringaktning på det
här framlagda förslaget. Man förmenar,
att dylika obetydliga tillbyggnader kunna
utföras af hvarje snickare utan ritning,
och det må så vara; men då blir
också ändamålet i de flesta fall förfeladt.
Jag hade tänkt bifoga några fotografier
af nybyggda totalt förfelade
afklädningsrum, men hoppas att åtminstone af
skolmän blifva förstådd utan sorgliga
illustrationer.
Utbyggnader vid dörren till gamla
skolhus förekomma ganska ofta, ehuru
de sällan eller aldrig kunna betecknas
med namnet afklädningsrum. Än finner
man sålunda en simpel förstugukvist,
som här och där svällt ut till ett s. k.
bislag, än en öppen veranda, än en
sluten glasveranda. Ingen af dessa
former lämpar sig för skolhuset.
Förstugakvisten är naturligtvis fullständigt
betydelselös. Bislaget är icke blott
onyttigt och fult utan rentaf ett besvärligt
hinder dels vid barnens ut- och
ingående, dels vid större sakers ut- och
inflyttning. Den öppna verandan
förlänar visserligen åt skolhuset en
hemtref-lig, prydlig och inbjudande prägel, men
den blir om vintern icke blott obrukbar
utan äfven besvärlig, emedan den vid
yrväder ger plats åt snödrifvor.
Glas-^verandan är naturligtvis både vackrare
och dyrare än den öppna, men till
af-klädnings- och lekrum är den lika
oduglig som opraktisk just för de många
sköra glasrutornas skull.
Ett afklädningsrum vid en skola får
icke göras efter någon af de nu nämda
alldagliga förebilderna. Det bör
visserligen, så vidt möjligt är, göras prydligt,
men ännu viktigare är, att det blir till
sin anläggning och inredning fullt
ändamålsenligt, såsom jag i det föregående
har framhållit. Fönstrens antal får ej
vara för stort, ty de inre väggytorna
behöfvas alltför väl till hängare, hyllor
o. d. Å andra sidan får icke heller
fönsternas antal vara för litet, emedan
afklädningsrummet då kommer att se ut
som ett arrestliknande skjul utanför
skolväggen. Af allt detta är klart, att
afklädningsrum utanför gamla skolhus
omöjligen kunna åstadkommas utan
normalritningar.
För att få stil i dessa ritningar har
jag tänkt mig, att fotografier af några
typiska landsbygdsskolhus upptoges i
normalritningarna. Bredvid dessa
bilder kunde bifogas ritningar utvisande,
huru huset skulle se ut efter
tillbyggnad af ett ändamålsenligt
afklädningsrum. Med hänvisning till dessa
ritningar kunde regeringen fÖreskrifva, att
lämpligt afklädningsrum utanför skolsalen
skulle ingå bland villkoren för erhållande
af statsbidrag till lärarepersonalens
aflöning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
