- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
1031

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52. (1,148.) 31 december 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 52

SVENSK LÄRARETIDNING.

1,031

om man häraf vill draga den slutsatsen,
att han icke tillmäter de öfriga något
värde. Ett faktum är emellertid, att
naturvetenskapen efter Spencers
framträdande eröfrat en allt större plats på
skolans läroplan. I detta afseende har
det gått alldeles såsom med
evolutionsteorin. Många förskräcktes af denna
till en början, och dock har den inom
den korta tiden af ett femtiotal år
genomträngt alla vetenskaper. Och att
naturvetenskapen inom skolan gjort sig
allt mera gällande, under det den
öfverdrifna dyrkan af språkstudierna,
framför allt af de döda språken, aftagit,
torde i icke ringa grad vara Spencers
förtjänst. Men hvad Spencer lärt oss,
som är af större värde, är detta, att
ingen omorganisering af vårt skolväsen
bör få äga rum, och inga nya läroplaner
fastställas, utan att de hvila på en
förnuftig värdering af de olika ämnena
med hänsyn till deras inbördes
bildningsvärde. Och vill man icke
godkänna Spencers norm för
värdesättningen, är inan pliktig att uppställa en
annan och bättre. Att undanskjuta
denna fråga går icke längre för sig.

Vända vi oss så till den egentliga
uppfostringsläran, i hvilken Spencer till
besvarande upptager frågan, hur
uppfostran skall äga rum, så finna vi här
knappast något nytt yrkande, som icke
af föregående stora pedagoger varit
upp-märksammadt. Det nya är Spencers
glänsande framställning och i viss mån
den motivering, han gifver sina
påståenden, samt den energi, med hvilken
han häfdar den förnuftiga moraliska
uppfostran, som består däri, att barnet
alltid med orygglig konsekvens får bära
de naturliga följderna af sina
handlingar. Men just på grund af Spencers
sätt att behandla sitt ämne, hvarigenom
han lyckats göra sig hörd äfven af dem,
som annars icke taga notis om
pedagogiska verk, torde det icke vara någon
förhastad slutsats, om man säger, att
Spencer äfven på undervisnings- och
uppfostringsmetoderna öfvat ett
betydande inflytande. Att han detta gjort
särskildt inom England och Amerika,
betygar dessa länders pedagogiska litte-,
ratur, och sannolikt har hans inflytande
inom andra länders pedagogiska värld
varit betydligt större än hvad som kan
uppvisas af litteraturen. Detta gäller
framför allt naturvetenskapernas studium,
som ju genom evolutionsteorien blifvit
fullständigt omdanadt.

Spencers pedagogiska åsikter hafva
tydligen icke gått fria från
anmärkningar. Särskildt har man förebrått
honom, att han icke har något kapitel
om den religiösa uppfostran. Denna
förebråelse torde dock vara mindre
befogad. Spencer är filosof. Hans
pedagogik är en del af hans filosofi. Man
kan ju då icke med rätta vänta, att
han skall särskildt behandla den
religiösa uppfostran. Men man har gått

ännu längre, då man menat, att hans
starka betonande af naturvetenskapen
skulle vara ett steg i antireligiös
riktning. Häruti har man dock gjort
honom orätt. Själf säger han härom:
»Naturvetenskapen är% icke irreligiös.
Tvärtom är det ringaktningen för denna
vetenskap, som är irreligiös. Kärlek till
vetenskapen innebär en tyst tillbedjan.
Vetenskapen visar människoförnuftets
ringhet gentemot det, som öfvergår allt
mänskligt förnuft. Endast den äkta
vetenskapsmannen kan fatta, huru
oändligt högt öfver mänsklig kunskap den
universella makt står, af hvilken naturen
och lifvet och tanken utgöra
uppenbarelser. »

Hvilken ställning man än må intaga
till Spencers åsikter, så torde det dock
i alla fall icke kunna nekas, att hans
arbete om uppfostran än i dag förmår
öfva ett befruktande inflytande på hvar
och en, som tager del af detsamma.
Det är ett arbete, som bör läsas icke
blott af hvarje lärare utan ock af hvarje
fader och moder. J. Frawzén.

Om arbetssättet i
landsbygdens folkskolor.

Af Krister Hagström.

(Ny artikelserie.)

5.

Jag har i det föregående påpekat, att
barnen böra hafva

filttofflor

på fötterna under vistelsen i skolsalen.
Vid dåligt väder framkomma barnen
till skolan med nedsmutsade och våta
skodon. Det är då både ur
hälsovårds-och renlighetssynpunkt nödvändigt, att
barnen få ömsa fotbeklädnad. En
ständig uppsättning af filttofflor i
afkläd-ningsrummet är för öfrigt lika billig
som nyttig. I många församlingar
kunde sådant åstadkommas genom
donationsmedel, i andra genom någon
inbesparing i skurningskostnaderna, i andra
kunde de förmögna barnen medföra egna
tofflor och de fattiga erhålla sådana af
kommunen eller af skolkassan.

Emellertid erfordras ännu flera
åtgärder än fönsteröppning, ventilation,
af-klädningsrum och filttofflor för att få
ren luft i skolsalen under lektionerna.
Man måste därjämte uppfostra hvarje
särskildt barn till renlighet och
snygghet. Hvarje dag måste man noggrant
kontrollera icke blott att barnen äro
tvättade och kammade utan äfven att
de väl borstat ut allt damm ur sina
kläder. Om möjligt bör man i
misstänkta fall utsträcka
renlighetswcwstfnw/-en Gifven till underkläderna.

6.
Önskligt vore, att

skolbad

kunde anordnas vid alla landsbygdens
folkskolor. I Finland lär »bastu» vid

folkskolorna vara ett af villkoren för
statsbidrag, men huru är det i Sverige?
Här fås fullt statsbidrag, äfven om
hvart-enda skolbarn vore än så smutsigt både
på kroppen och på kläderna. Ingen
skolmyndighet frågar det ringaste efter, om
barnen någonsin hafva badat. Och om
läraren yrkar på åtgärder för renlighet,
skolbad och barnens hälsovård, så blir
haa i bästa fall afspisad med den
invändningen, att sådant kostar rysligt
mycket penningar. (Märk, att jag här
endast talar om den egentliga
landsbygdens skolväsen!)

Runeberg säger på ett ställe, att
badstugan är sarijärvibons enda och nästan
oumbärliga öfverflödsartikel. Här på
Sveriges landsbygd borde den väl vara
en nödvändighetsartikel. Men det dröjer
nog länge, innan så blir förhållandet.
Det, som hos oss borde vara
öfverflöds-artiklar, nämligen spritdrycker och
tobak, uppslukar så mycket af våra
tillgångar, att verkliga
nödvändighetsartiklar helt eller delvis måste undvaras.
Om vårt folk någonsin skall upphöra
med ett dylikt förvändt lefnadssätt, veta
vi icke; men folkskolan får väl ändå
fortsätta i sin sträfvan att motverka
det skadliga . och befrämja det nyttiga,
äfven om den synbara framgången i
denna del blir så godt som ingen.

En badstuga vid hvarje folkskola
måste blifva ett önskemål. Att anordna
en sådan t. ex. bredvid lärarens
tvättstuga vore både enkelt och billigt. Den
kunde ju uppeldas för bad åtminstone
en gång hvarje lästermin. Om alla
barnen finge bada vid skolan två
gånger under vintern, så skulle mycket vara
vunnet för renligheten i skolan och en
god vana till renlighet småningom
uppkomma hos flertalet af barnen.
Exemplet från skolan skulle sedan spridas ut
i bygderna, så att badstugor, som nu
äro okända på Sveriges landsbygd,
fnöj-ligen skulle komma att byggas och
begagnas till stor båtnad för renlighet och
hälsa bland vårt’ folk. Man skulle
måhända så småningom lära sig, att den
lilla utgiften för renlighet är en ren
vinst för hälsovården och i vissa fall
inbesparar utgifter för sjukvård och
medicin.

7.

Innan jag slutar, vill jag påpeka ännu
en sak: fönstren åt solsidan i skolsalen
måste förses med rullgardiner,
persienner eller annat förhänge till skydd mot
skarpt solljus. De barn, som sitta
närmast fönstren, få annars stundom skrifva
och läsa i solskenet, hvilket är skadligt
for ögonen. Sedan halftidsläsningen
blifvit införd, har denna olägenhet mindre
framträdt, emedan barnen då vid
solsken kunnat flytta till en skuggad plats;
men skall nu heltidsläsning införas, så
bli de tomma platserna hvarje dag
upptagna, och då fordras med
nödvändighet den lilla utgiften för rullgardiner.

Denna fråg^ erinrar mig om en sann
händelse, som jag nu vill omtala. Skol-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/1037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free