- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
1033

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52. (1,148.) 31 december 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 52

SVENSK LÄRARETIDNING.

1,033

ofta fått och kommer sannolikt att i ännu
många år få erfara inom våra folkskolor.

Ett synnerligen svårt hinder för
folkundervisningens utveckling är den
förhärskande lankaster-metoden. Denna bör därför
afskaffas och barnen inom hvarje skola
delas i klasser efter ålder och kunskapsmått
samt undervisas omedelbart af läraren.
Såsom underlag för folkskolan böra upprättas
småskolor, i hvilka undervisningen
ombe-sörjes af lärarinnor. Lärarne böra erhålla
så pass stor aflöning, att de ej för sin
utkomst tvingas att söka biförtjänster, hvilka
draga deras kraft och uppmärksamhet från
lifsuppgiften.

Vid granskning af reglementet för
folkskollärareseminarierna finner man, att
fordringarna på den utgående lärjungen äro
allt för små, för att han med verklig insikt
och till sina blifvande lärjungars gagn skall
kunna bekläda sitt viktiga kall. Eleverna
utgå från seminarierna med föga högre
kunskapsmått än som i en väl ordnad folkskola
skulle kunna inhämtas. Den praktiska
utbildningen är ock mycket bristfällig. Det
borde därför stadgas, att hvarje elev för att
få inträde vid seminariet borde hafva
genomgått någon väl ordnad folkskola och där
från sitt 15:e till 18:e år biträdt med
undervisning, så att det må vara tillräckligt
utrönt, huruvida han äger fallenhet och lust
för kallet. Vidare borde antalet seminarier
minskas. I stället för de nuvarande tretton
illa utrustade seminarierna, borde upprättas
ett fåtal, till en början två för män och ett
för kvinnor, väl organiserade och med
tillräckligt stora anslag.

Men förutom skickliga lärare är det nog
lika viktigt, att skolorna blifva försedda
med tillräcklig och lämplig
undervisnings-materiell. Staten borde medverka härtill på
det sätt, att genom dess försorg materiell
beställdes i stor skala samt därefter antingen
skänktes till skolorna eller hölles dem
tillhanda för ett lågt pris.

På grund af det nu nämda föreslås:

l:o) att rikets ständer med godkännande
af här ofvan framlagda plan för
folkundervisningens ordnande måtte medgifva, att
halfva den personliga skyddsafgiften,
utgörande, för hvarje i mantalslängd uppförd
och till mantalspenningars erläggande
skyldig person, ett belopp af 20 öre för
man och 10 öre för kvinna, må ytterligare
anvisas till folkskolans understöd, att af
kronouppbördsmännen i sammanhang med
de allmänna utskyldérna till staten
uppbäras och kommunen direkt tillställas;

2:o) att rikets ständer jämte underdånig
anhållan att nu befintliga
folkskollärareseminarier måtte indragas, behagade i stället
besluta upprättandet af endast trenne men
fullständigt ordnade
folkskollärareseminarier, däraf två för män och ett för
kvinnor, samt därtill anvisa ett årligt anslag af
65,000 r:dr r:mt och

3:o) att för inköp af lämplig skolmateriell
rnåtte till k. m:ts disposition ställas ett
förslagsanslag af 50,000 r:dr r:mt.

Bifalles detta, synes det äfven billigt, att
rikets ständer fordra garanti för uppfyllandet
från kommunernas sida ai de anspråk på
folkundervisningens ordnande, som med
beviljandet af ofvan ..nämda anslag* varit
afsedda att vinnas. Öfvervakande! häraf
tillkommer de nyligen tillsatta inspektörerna
öfver folkskolorna. Till dessa befattningar
böra utses personer, som ådagalagt nit för
folkundervisningen och äga sakkunskap
samt lärareförmåga. Inspektörerna må icke
äga rätt att med ifrågavarande uppdrag
förena annan befattning utan skola ägna
sin tid och sina krafter uteslutande åt
tillsynen af folkskolorna och åt meddelandet
af råd och upplysningar till främjande af
deras utveckling.

För ledningen och kontrollen af
inspektörernas verksamhet liksom ock för ett rätt
handläggande af sådana mål, som röra
folkskolan, är det oundgängligen
nödvändigt, att inom ecklesiastikdepartementet in-

rättas en särskild byrå för folkskoleärenden.
Dess chef skulle tjänstgöra som
öfverinspektör för hela rikets folkskoleväsen.

På grund häraf hemställes,

4:o) att rikets ständer, med godkännande
af hvad äfven i dessa delar blifvit föreslaget,
måtte anvisa till folkskolein»pektörers
aflöning ett årligt anslag af 45,000 r:dr r:mt
och till inrättande af en särskild byrå inom
ecklesiastik-departementet för
folkskolefrågor, det belopp, som därtill må anses
tjänligt.

Som man finner, innehåller den
Ek-manska motionen ett helt
reform-program. En del a! de däri framställda
yrkandena vunno redan vid samma
riksdag delvis sin lösning. Så beviljades
4,500 rdr i och för upprättande af en
folkskolebyrå samt 10,000 rdr till
undervisningsmateriel!. Likaledes beslöts
indragning af några seminarier. De öfriga
framställningarna vunno väl icke genast
framgång, men den följande
utvecklingen följde just de banor, som i motionen
angifvits och vittnade därmed om de
framställda förslagens bärvidd och
bärkraft. Lankastermetoden blef snart
utdömd, småskolor upprättades och
seminariernas verksamhet utvidgades.
Beträffande folkskoleinspektionen äro dock
motionärens önskemål ännu efter mer
än fyrtio år ouppfyllda.

Genom sin verksamhet inom och utom
riksdagen har sålunda Carl Ekman gjort
en betydelsefull insats i den svenska
folkskolans utveckling, väl värd att af
denna skolas lärare och målsmän
bevaras i tacksam hågkomst.

Hjalmar Berg.

Prenumerera på Svensk
Läraretidning skyndsamt, så får Ni tidningen
genast på nyåret!

En nyårshälsning

från broderlandet.

(En norsk deltagare i lärarnes
Nordkaps-färd sistlidna angusti månad - en ifrig
»maal-strsever» - har haft vänligheten sända Svensk
Läraretidning en nyårsdikt i förhoppning,
som han uttrycker sig, att »De, hr bladstyrar,
vilde lata vaare bror paa andre sida av,
Kjolen faa sjaa det livande norske maalet».
Det vilja vi gärna göra, och därför följer
dikten här, försedd med några kanske
behöfliga ordförklaringar.)

So// re/i/i -.

Ooll renn, og yrkedagen klare

yver verdi skjelv,

ropar oss til yrke, ungdomsskare,

fraa det Ijose kvelv.

Arbeidsljomen yver verdi stiger

fraa den kveikte jord

upp mot himlen som ein morgonkor,

lat oss blanda oss i Ijosens siger!

Norden ropar paa oss, ttngdomsflokkar,

bed um raad og daad.

Månge röyster ropar, kallar, lokkar,

bed um livsens saad.

Livet ropar oss fraa framtids vidder:

I vaart purpurblod

av vaar framtids cett er atterljod . . .

av vaart framtids verk er straalegidder.

I\opar himmel, stjernur, sol og rnaane

oss mot högekos,

ligg framfor oss blaane etter blaane

i eit evigt Ijos.

Upp fraa dust og durnba tanken svingar,

upp til högste tind,

upp til klaara gienom sjcel og sinn,

upp til Gud i Ijosens straaleringar.

Anders Hovden.

renn = rinner upp; yrkedag - arbetsdag;
kvelv = himlahvalfvet; arbeidsljom = dånet
af arbetet; kveikt = vederkvickt; Ijos = ljus;
siger = seger; röyst = röst; saad = sade;
atterljod = eko; straalegidder = glans;
högekos = himlen; dust og dumba = damm och
stoft; tind = tinne; klaara = klarhet;
straaleringar = strålcirklar.

Etiketten åter framme.

I allt flera af våra större
skoldistrikt synes man nu börja komma till
klart medvetande om, att en
folkskolestyrelse svårligen kan vara i
stånd att på ett i allo
tillfredsställande sätt sköta sina maktpåliggande
göromål, såvida ej i densamma
beredes säte och stämma äfven för de
speciella fackmannainsikter, som
för-värfvas genom omedelbart personligt
deltagande i folkskolearbetet.

Stockholms stadsfullmäktige ha som
bekant genom sitt första val af
ledamöter i folkskoleöfverstyrelsen
skyndat att tillgodose detta behof. I Malmö
och Göteborg har det varit starkt på
tal men till följd af där rådande
beklagansvärda slitningar tyvärr tills
vidare utan något praktiskt resultat.
I Norrköping, där frågan senast varit
fore, har den visserligen fallit men
- såsom det vill synas - framåt.
Som dess behandling därstädes
erbjuder åtskilligt intressant och lärorikt,
meddela vi efter ortstidningarna en
redogörelse därför.

Vid den gemensamma ordinarie
kyrkostämma, som den 23 dennes hölls med
Norrköpings församlingar, förekom bland
annat val af fyra ledamöter i skolrådet
efter dem, som vid årets slut voro i
tur att afgå, nämligen hrr Fr. Åberg,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/1039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free