Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52. (1,148.) 31 december 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1,034
SVENSK llRARETIDMNG
N:r 52
L. Westman, J. Södergren och Carl
Åhlström. Af dessa hade den förstnämde
aflidit. Då det nu gällde att besätta
dessa platser, begärdes ordet af
kyrkoherden 6f. V. Sandberg
(skolrådets ordförande): Skolrådet hade länge
känt behof af att bland sina
medlemmar hafva en hygieniker och eii jurist,
kanske också en i byggnadsfrågor
erfaren man, på grund däraf, att sådana
frågor ofta nog förekomma inom
skolrådet till behandling, hvilka kräfde
dylika fackmäns insikter. Tal:n ville
därför föreslå, att de tre afgående
ledamöterna återvaldes och att efter hr Åberg
skulle utses med. d:r J. Hellström.
Folkskolläraren A. A. Ringqvist
instämde i fråga om återval af de tre
afgående. Däremot syntes det honom vara
af vikt att i skolrådet insattes en
person, som ägde erfarenhet rörande det
praktiska arbetet i folkskolan, o<3h han
ansåg därför, att en folkskollärare nu
borde väljas. Talaren föreslog därtill
Öfverläraren J. Cederberg.
Hektor A. Hacklin: Om talaren vore
öfvertygad om, att församlingen kände
behof af att se skolrådet annorlunda
sammansatt än det nu ar, skulle han
gärna som ledamot i detsamma acceptera
en folkskollärare. Men då så icke vore
förhållandet, motsatte han sig förslaget
härom, hvilket innebure en ny princip.
Hr Cederberg hade nog lagt i dagen
erfarenhet i alla teoretiska och praktiska
folkskolefrågor, så att i det afseendet
vore intet att anmärka. Men saken hade
ändock sina betänkligheter.
Folkskoleinspektören skulle komma i en
egendomlig ställning till hr Cederberg. Han
skulle på en gång blifva hans förman
och beroende af honom. Talaren
undrade, om detta skulle vara till
folkskollärarekårens båtnad. I fråga om
Cederberg, som väl visste att uppfylla
sina plikter, vore ett dylikt
arrangemang kanske icke så farligt. Men det
kunde öppna fältet för intriger m. m.
Talaren anslöt sig till hr Sandbergs
förslag.
Läroverksadjunkten A. Norelius tillät
sig att stå på en helt annan ståndpunkt
än den föregående talaren. De tider
vore längesedan försvunna, då det hette:
»allt för folket, intet genom detsamma».
En hvar som kände vår utmärkta
folkskollärarekår, visste, hur den gått framåt
i bildning; och då nu lagen tilläte, att
en folkskollärare toge plats i skolrådet,
ansåg tal:n det mycket lämpligt, att den
nu lediga platsen besattes med en
sådan.
Lektor J. Bergman talade också för
platsens besättande med en
folkskollärare. Det borde vara önskvärdt för
skolrådet att inom sig hafva en dylik.
Detsamma vore nog förhållandet i fråga
om en läkare eller jurist, och sådana
kunde ju gärna tagas med, då rätta
tiden därtill komme. Men m* vore den
pedagogiska sidan af skolrådets verk-
samhet hufvudsaken. Nu vore det
visserligen sant, att folkskoleinspektören
funnes för skolrådet att tillgå. Men det
är tydligt, att när det gäller folkskolan,
är en folkskollärare behönig med
hänsyn både till de teoretiska och
praktiska skolfrågorna. Det är icke sant,
att det är ny princip, som man därmed
vill införa. Möjligen kunde det vara
så i fråga om detta samhälle men icke
för Sverige och än mindre beträffande
utlandet. Redan på 1840-talet insattes
t. ex. i vissa småstater i Tyskland
folkskollärare som skolrådsledamöter. I
Norge och Finland skall en af
folkskol-lärarne vara Själfskrifven medlem i
skolstyrelsen. Hr Cederberg vore
synnerligen representativ uti ifrågavarande
afseende, dels som ordförande i härvarande
folkskollärareförening, dels som
stadsfullmäktig, och tillfället att välja honom
borde därför icke försummas. Därtill
komme än en sak: i skolrådet behöfdes
någon, som också kunde representera
arbetareklassen. Talrn bestred därefter
giltig-ten af motskälet, att folkskolläraren
såsom skolrådsledamot blefve
folkskoleinspektörens förman. Dylika förhållanden
inträffade ju för öfrigt ofta ute i lifvet.
En riksdagsman t. ex. spelar ju rollen
af förman för en hel del personer, af
hvilka ju mer än en mången gång i
det dagliga lifvet vore riksdagsmannens
förman. Folkskollärarekåren hade icke
gjort sig förtjänt af ett sådant
misstroendevotum, som låge däri, att man
vägrade invälja en folkskollärare i
skolrådet.
Hr Hacklin hade för ingen del velat
uttala någon misstroendevotum. Den
färg, hr Bergman gifvit förhållandena i
Tyskland vore falsk, bland annat
därför, att där är folkskoleinspektören en
fast aflönad tjänsteman, men så vore
det icke här. Här vore han icke ens
ledamot af skolrådet. Talrn fasthöll
därför vid sin uppfattning, att om hr
Cederberg valdes, skulle
folkskoleinspektören få en obehaglig ställning. Äfven
förhållandena i Norge hade hr B. icke
framställt riktigt. I Sverige vore
folkskoleinspektören tillsatt endast på 5 år.
Om nu en spänning uppstode mellan
honom och någon skolrådsledamot -
sådant läte ju tänka sig - kunde detta
draga med sig obehagliga följder. Talrn
syftade härvid icke på den nu föreslagne.
En annan omständighet, som talade mot
inval af en folkskollärare, vore, att
skollärarekåren icke vore konstant. Talrn
vidhöll sitt yrkande.
Hr Eingqvist erinrade om, att i
Stockholms folkskoleöfverstyrelse har af
stadsfullmäktige insatts en tjänstgörande
folkskollärare. Ungefär på samma sätt vore
det i Örebro. Det vore ett faktum, att
saker syntes och kändes helt olika, när
man stode med i det dagliga arbetet, än
när man bedömde dem på afstånd.
Därför borde ock invalet af en
folkskollärare vara skolrådet välkommet och af
betydelse.
Kapp skrädd ar en G. Synnerdalil hade
känt sig tilltalad af att en fackman
komme med i skolrådet, ty dennes
uttalanden hade stor betydelse, icke minst i
praktiskt hänseende. Talade för omval
af de afgående skolrådsledamöterna samt
nyval af hr Cederborg.
Kyrkoherden Sandberg hade tänkt sig,
att då han föreslog en hygieniker,
kyrkostämman skulle utan vidare diskussion
gå in därpå. De, som sutto i skolrådet,
kände bäst »hvar skon klämde», och de
visste, att man därinom behöfde en
hygieniker. Tal:n hyste stor aktning för
folkskollärarekåren men motsatte sig
bestämdt förslaget om en folkskollärares
inväljande i skolrådet. När man önskade
en principiell förändring, så berodde detta
antingen därpå, att man ledsnat vid det
gamla, eller ock att nian hade något nytt,
för hvilket det gamla stode hindrande i
vägen. Hr Ringqvist hade uttalat sin
belåtenhet med skolrådets görande och
verksamhet hittills. Tal:n hade vid många
tillfällen frågat folkskollärarne, om de
hade något nyfct, de ville drifva fram,
rneu svaret hade alltid blifvit: »nej!»
Det förslag, som nu bragts å bane, måste
därför vara blott en nyck, som tal:n ej
kunde förstå. Det säges, att man
därigenom får in sakkunskap; men sådan
saknas icke i skolrådet. Vi hafva där
folkskoleinspektören samt högre allmänna
läroverkets rektor, och - han nästan
skämdes att säga det - äfven talaren hade
mångårig erfarenhet i skolfrågor. Det
har sagts, att det skulle vara så
förmånligt, för folkskollärarekåren; men det
står ju hvarje år lärarne fritt att
anmäla sina önskningsmål. Sådant har
dock icke skett under alla de föregående
åren. Och detta visade, att allt, som
skolrådet gjort, hittills varit godt och
väl. Hvarför kunde då icke
folkskollärarekåren vid de årligen utlysta
sammankomsterna framställa sina önskningar?
Talrn vore emot förslaget, men lade saken
i kyrkostämmans hand och skulle böja
sig för dess afgörande; men han ville
fråga: Har skolrådet verkligen förtjänt
en sådan »prickning»?
Hr Bergman förstod icke hr Sandbergs
tal om »prickning». Här vore blott fråga
om att fylla en ledig plats i skolrådet.
Bemötte hr Hacklins anmärkningar och
framhöll, att det här var fråga om principer.
Hr Sandbergs »hvar skon klämmer» vore
blott en del af sanningen och innebure
den konsekvensen: låt skolrådet
komplettera sig själft! Det finnes nog äfven
en annan korporation än skolrådet, som
kände »hvar skon klämde», d. v. s. hvad
som behöfdes, och det vore
folkskollärarekåren. Det är ingen ny princip som nu
skall införas, ty den har funnits länge.
Det har sagts, att de skolmän, som sitta
i skolrådet, äfven hafva pedagogisk
erfarenhet. Sant, men det är ett faktum,
att de hafva sin pedagogiska
erfarenhet mer förlagd på den högre
undervisningens fält. * Det vore önskligt, att
folkskoleinspektörens erfarenhet komplet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
