Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52. (1,148.) 31 december 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 52
SVENSK LÄRARETIDNING.
1,035
terades med folkskollärarens. Hr
Sandberg hade sagt, att folkskollärarne hade
tillfälle att framlägga sina önskningar.
Ja, men det är en sak att hafva
rättighet att framställa och en annan att
deltaga i beslutet om dessa önskemål. Det
är i betraktande däraf, att
folkskollärarekåren på den senare tiden gått så i
alla afseenden icke minst i fråga om
bildning framåt, som det är blott en gärd
af aktning och rättvisa att nu invälja
i skolrådet en folkskollärare. Tal:n yrkade
på inval af hr Cederberg.
Hr Sandberg ansåg, att då skolrådet
kom med en så ofantlig billig begäran
som att få till ledamot en hygieniker,
skulle ett afslag därå vara en prickning,
som. skulle tolkas så, att församlingen
svarar: skolrådet begär en hygieniker,
men det förstår icke saken och därför
afslå vi denna begäran.
Hr Ringqvist kunde icke inse, att någon
»prickoing» låge i ett inval af en
folkskollärare. Beträffande talet örn att
folkskollärarne årligen kunde få
framställa sina önskningar, ville tal:n upplysa,
att de cirkulär, som kallade dem till
sammanträde, utsändes blott en gång om
året; därfär kunde det hända, att frågor
som varit aktuella, då redan vore
af-gjorda. Apparaten verkade för tungt.
Äfven örn kåren skulle vara ense om en
fråga, vore det dock ingen säkerhet för,
att detta inverkade på beslutet.
Härmed förklarades diskussionen
afslutad, och med 3,380 röster af 47
röstande invalde-» med. d:r J. Hellström
till skolrådsledamot. 2,626 röster af 61
röstande afgåfvos för hr Cederberg.
Med hänsyn till beskaffenheten af
vår gällande kommunala röstskala
och den ovanligt starka moraliska
påtryckning, som
skolrådsordföranden ansåg sig böra öfva för att få
beslutet i önskad riktning, måste detta
nederlag betraktas såsom tämligen
liktydigt med en seger. Hade
ifrågavarande påtryckning underlåtits eller
- ännu hellre - hade skolrådet utan
framläggande af eget förslag
öfver-lämnat åt stämman att. fritt göra sitt
val, så finnes intet tvifvel om att
densamma insatt hr Cederberg i
skolrådet. Härmed skulle helt visst alla
parter blifvit belåtna och icke minst
Norrköpings skolråd.
Detta erkändes i själfva verket
äfven af motståndarne, då de
förkl^-rade sig med kännedom om hr
Ceder-bergs personlighet vara öfvertygade,
att genom lians inval inga
svårigheter skulle uppstå. Genom ett dylikt
medgifvande har man ju själf
reducerat sina motskäl till blotta teoretiska
konstruktioner. Att" i strid mot lag
samt högsta vederbörandes tolkning
af lag söka fastslå, att
folkskolläraren principiellt borde vara o valbar till
skolrådsledamot, kan svårligen anses
berättigadt.
Enligt senare ingångna
underrättelser har kyrkostämman med S:t
Olai församling i Norrköping den 28
dennes utsett Öfverläraren J.
Cederberg till ledamot af kyrkorådet. Detta
må kanske betraktas som ett i
förtäckt form gifvet löfte, att nästa gång,
när man i rö fått betänka sig på
saken, man skall finna honom
värdig att taga plats i det råd, där han
framför allt har tillfälle att göra bruk
af sina fackinsikter.
I afseende på förtroendefull
samverkan mellan skolstyrelse och
lärarekår har Norrköpings skoldistrikt
ärorika traditioner att uppehålla. Vi
skulle önska, att de ledande inom
dess skolråd ville betänka, hvilka
moraliska förpliktelser detta af hela
Sveriges skolvärld kända förhållande
medför. Så vidt vi veta, har hvarken
Norrköpings lärarekår i dess helhet
eller någon del däraf hittills uppträdt
med pockande anspråk eller gifvit
sitt skolråd minsta anledning eller
förevändning att enligt Göteborgs
folkskolestyrelses exempel behandla
förevarande fråga såsom ett spörsmål
hufvudsakligen om etikett och makt.
Hvilken vinsten skulle bli af att så
behandla densamma är ock omöjligt
att inse. Såväl för skolrådet som för
folkskollärarekåren måste lösen vara:
icke split och strid utan det möjligast
förtroendefulla och effektiva
samarbete! Valet mellan dessa alternativ
bör å båda sidor vara lätt gjordt.
»Hårdt mot hårdt.»
I n:r 50 yttrade vi med anledning af
de bedröfliga slitningarna i Göteborg:
»Lärarekåren bör nu ha förvärfvat så
mycken parlamentarisk erfarenhet,
att den föredrager sak för form och
icke vidhåller sådana kraf, för hvilka
tiden ej är mogen och hvilka den
saknar alla resurser att genomdrifva,
ifall det gäller att sätta hårdt mot
hårdt.»
Härutinnan har tidningen
»Folkskolans Väiv i sitt senaste nummer
på följande sätt instämt:
I fråga om det s. k. »nominerandet»
eller lärarekårens förslag till kandidat i
skolstyrelsen vilja vi endast anmärka,
att detta naturligtvis under nuvarande
förhållanden icke bör eller kan innebära en
skyldighet för styrelsen att till inval i
densamma hos stadsfullmäktige föreslå den
»nominerade». Lärarekåren finge gifvetvis
nöja sig med den hänsyn, skolstyrelsen
toge till det framställda förslaget.
Men om detta är meningen, hvad
innebär då den så skarpa och ifriga
fordran på att få »nominera»? Fri
petitionsrätt har ju lärarekåren förut.
Och hvad säga hr Schöldéen och
hans meningsfränder om detta F. V:s
förnöjsamma uttalande? Har
tidningen icke därigenom vållat, att prin-
cipfrågan äfven hvad Göteborg
beträffar nu blifvit »ej blott olöst utan rent
af förfuskad för lång tid»?
Med anledning af vår ärade
samtidas misslynta utfall mot Svensk
Läraretidning skola vi göra ett par små
frågor.
Om »det i sig själft riktiga», såsom
vi å båda sidor anse, vore, att
lärarekåren framdeles rent af erhölle
rättighet att välja representant, hvarför
då, ifall man nämligen delar F. V:s
föreställningar om klok taktik, »med
tystnad förbigå» detta kraf?
Hvarför i så fall medgifva, att »under
nuvarande förhållanden» tiden icke
är mogen för framställandet af en
sådan begäran? Lärarekåren äger
ju »rätt att uttala sanningen och
tro på dess seger» - eller hur?
Och dess resurser att få fram sina
önskningar kunna och böra ju
»saklöst lämnas ur räkningen»?
Vår ärade samtida^som^behagat
förbise, att vi riktat våra ord i n:r
50 i främsta rummet till Göteborgs
folkskolestyrelse och först i andra till
dess lärarekår, anser sig å denna
senares vägnar böra afvisa de
»faderliga förmaningar», som det ofvan
anförda yttrandet förmenas innebära.
Vårt svar är: hvad vi uttalat är helt
enkelt en förhoppning och, om man
så vill, äfven ett vänskapsfullt råd.
De råd af motsatt art, som
Göteborgs lärarekår från annat håll
mottagit, ha måhända äfven varit
vänskapsfulla - kloka ha de i alla
händelser icke varit. Innan de
gåf-vos och följdes, hade kåren ännu
vissa resurser att fästa sina
förhoppningar vid; då funnos som bekant
inom Göteborgs allmänna
folkskolestyrelse åtskilliga medlemmar, som
sympatiserade med dess önskemål.
Men nu har man enligt F. V:s egen
försäkran kommit så långt, »att
folkskolestyrelsen för närvarande icke
blott är emot nominerande af
kandidat utan emot att en folkskollärare
inväljes i skolstyrelsen». Och det
bör ju vara en sann tillfredsställelse
för vederbörande rådgifvare och
till-skyndare att ha bragt det därhän.
Icke mindre än 144 porträtt
eller andra illustrationer, såsom nya
skolhusbyggnader m. m., hafva under
innevarande år förekommit i Svensk
Läraretidning. I medeltal hafva
sålunda i det närmaste tre illustrationer
förekommit pr nummer, men icke
något nummer har saknat
illustration.
Jultomtens pedagogiska
stipendium
blir i år, enligt hvad styrelsen för
Svensk Läraretidnings
förlagsaktiebolag meddelat centralstyrelsen för
S. A. F.; 1,225 kronor, hvartill kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
