Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORGAN FOR SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRARFÖRENING.
N P 1 . (2189.)
STOCKHOLM, 3 JANUARI 1924
43:e årg.
Prenumerationspris :
Vi ar 10 kr., s/VårSkr., Vj&rkr. 5:50,V4&r-8kr. Lösnummerpris 25 öre.
Redaktion:
Barnhusgatan 8, n. b. Telefon : Norr 37 00.
Redaktören träffas i regel 12-1 o. m.
Redaktör och ansvarig utgivare: J. FRANZÉN
Expedition:
Barnhusgatan 8, n. b. Tel.: 3000, Norr 6000 Kontorstid: 10-5.
Annonspris:
för 1 millimeter å yttersida 30 öre, å innersida 25 öre; vid införande även i Småskolan ett tillägg av 10 öre
Annons skall vara inlämnad lördagen närmast före utgivningsdagen.
Redaktionssekreterare: KARL-ERIK KARLSSON
Prenumeration sker alltid å närmaste postanstalt.
Stockholm 1924. Kungl. Hovboktr. Iduns Tryckeri A.-B.
Förläggare: Svensk Läraretidnings Förlags A.-B.
Utgivningsdag : onsdag.
Generaldirektör Bergqvists utlåtande i skolfrågan,
I sista numret för ar 1923 omför-malde vi i korthet, att skolöverstyrelsens chef nu avgivit särskilt utlåtande över skolkommissionens betänkande. Som bekant var generaldirektör Bergqvist själv till en början medlem av kommissionen och blev sedermera dess ordförande. När han därefter pä hösten 1920 i egenskap av ecklesiastikminister inträdde i de Geers ministär, lämnade han kommissionen. På grund av den del han sålunda haft i kommissionens arbete på ett tidigare stadium har han, efter därom gjord framställning, erhållit k. m:ts medgivande att vara befriad från den officiella handläggningen inom skolöverstyrelsen av ifrågavarande betänkande och att i stället avgiva ett personligt utlåtande över detsamma. Detta utlåtande överlämnades till k. m:t den 21 december 1923 i form av ett tryckt arbete på 319 sidor med titel: »Våra skolor, en granskning i anledning av skolkommissionens reformförslag».
Då förf. på grund av k. m:ts ovannämnda medgivande haft möjlighet att röra sig mera fritt och han uppenbarligen velat begagna denna möjlighet till att säga ut vad som legat honom på hjärtat, har hans arbete snarare fått formen av en grundlig undersökning av det nu föreliggande skolproblemet i hela dess vidd an av ett utlåtande i vanlig mening. Men därigenom har sagda arbete också erhållit ett varde vida högre, an ett vanligt utlåtande skulle, ägt.
Förutom förord, inledning och tillägg består arbetet av tre huvuddelar: Vara
skolformer, Vart skolarbete och Vårt skolsystem. För dagen måste vi inskränka oss till att lämna en kort redogörelse för förf:s uttalanden angående det yttre reformarbetet.
^
I den återblick och sammanfattning, som finnes i sista kapitlet, säger förf,, att han sökt angiva vissa brister i vårt nuvarande skolsystem samt påpekat de vanskligheter, som möta, då det gäller att undanröja bristerna, ävensom givit uttryck åt önskemål, vartill granskningen av de nu rådande förhållandena synts
giva anledning. Önskemålens förverkligande förutsätta åtgärder av vittomfattande och ganska skiftande art, och åtskilliga av dessa åtgärder torde icke omedelbart kunna vidtagas. Det synes då angeläget att tillse vad som närmast ar att göra.
Inledande anmärkningar.
Söker jag alltså, säger förf., giva ett svar på frågan: vad ar nu att göra? måste jag nu omedelbart konstatera, att mening haf står emot mening och att motsatsen i åsikter ar betydande. Häri ligger intet förvånande först och främst av den anledningen, att ett i och för sig önskvärt erfarenhetsmaterial i stor utsträckning ä,nnu saknas. En naturlig följd härav ar åter, att de olika åsikternas anhängare och motståndare varit hänvisade till nier eller mindre teoretiska synpunkter och överväganden.
Det ar naturligt, att – såsom ju i allmänhet ar fallet under liknande förhållanden - vid frågornas bedömande den egna miljön spelar en starkt framträdande roll. Särskilt finner man i regel en påtaglig meningsolikhet mellan de större städerna å ena sidan och de mindre städerna och därmed jämförliga orter samt landsbygden å andra sidan. Ofta förefaller det rent av, som om det vore alldeles skilda saker diskussionen gällde. Till den grad olika kunna förhållandena te sig på olika orter. Erfarenheter, som vunnits under verksamhet inom en skolform, stå ofta i stark motsats mot dem, som gjorts inom en an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
