Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 2
SVENSK LÄKARETIDNING.
27
självskriven ordförande i folkskolstyrelsen men att han dock bör äga rätt att avsäga sig uppdraget, om han sa önskar, att sammanförandet av en del av bestämmelserna rörande folkskolan med förordningarna om kommunalstyrelse på land och i stad icke ar lämpligt, att § 79 mom. 2 och 3 i lagförslaget om kommunalstyrelse på landet, § 82 mom. 2 och 3 i lagförslaget om kommunalstyrelse i stad samt § 62 mom. 3 i lagförslaget om församlingsstyrelse böra utgå, att den i förslag till lag angående ändrad lydelse av vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i stad § 69 föreslagna befogenheten för nämnd att förordna vikarie för lärare bör framdeles som hittills förbehållas folkskolstyrelsen, och att föräldrar och målsmän böra, särskilt i mindre skoldistrikt, få bibehålla rätten att direkt deltaga i val av lärare.
Av de kretsar, som besvarat första frågan nekande, ha 256 lämnat svaret obetingat, medan 5 kretsar med skilda formuleringar uttalat, att förslaget icke oförändrat bör läggas till grund för lagstiftning i berörda ärenden.
2) Av de kretsar,, som besvarat första frågan jakande, ha S kretsar som svar på andra frågan angivit särskilda skäl till sin därvid hävdade uppfattning. Som skäl har anförts, att folkskolans ställning och uppgift i samhället numera äro sådana, att en överflyttning av skolärendena till den borgerliga kommunen måste anses påkallad (3 kretsar), att från prästerligt håll starka röster höjts för befrielse från det betungande arbetet med folkskolans ledning (2 kretsar), att de sakkunnigas motivering synes övertygande (l krets), att dualismen inom den kommunala förvaltningen icke alltid visat sig vara till gagn för folkskolan (l krets), att kyrkofullmäktige böra utses, enar allmänhetens intresse for det, som behandlas på kyrkostämmorna, ofta ar sa ringa, att en tillfällig stämning kan avgöra viktiga frågor (l j krets), att, utom av de sakkunniga förebragta motiv, skolärendena hora nära samman med övriga borgerliga kommunala angelägenheter och i likhet med dessa for sin lyckliga lösning äro i behov av det bästa av insikt och erfarenhet i kommunen (l krets), att, då det för de större kommunerna ifrågasatts att införa kyrkofullmäktige eller eventuellt Skolfullmäktige, och då det synes lämpligt undvika uppkomsten av ett nytt med kommunalfullmäktige parallellt arbetande representativt organ, det ligger närmast till hands att överföra folkskol-angelägenheterna till den borgerliga kommunen (l krets).
Av de kretsar, som besvarat första frågan nekande, ha 236 som svar på andra frågan anfört särskilda skäl till sin hävdade uppfattning. Därvid har, med växlande formulering anförts, att folkskolstyrelsen enligt förslaget får en mer tillbakaträngd och osjälvständig ställning an det nuvarande skolrådet
(153 kretsar), att uteslutningen av bestämmelser om upprättandet av förslag till ordinarie lärartjänst lämnar rum för möjligheter till godtycke och orättvisa (116 kretsar), att förslaget om tillsättning av f olkskollärar tjänst jämte därmed förenade organist-, kyrkosångar-och klockar be fattningar ar inkonsekvent och opraktiskt (97 kretsar), att förslaget om tillsättningen av lärare skulle vid sitt förverkligande hindra föräldraintres-set att komma till sin ratt och vara till skada för ett gott förhållande mellan hem och skola (93 kretsar), att upphävandet av bestämmelsen om självskrivenhet for pastor att vara ordförande i skolrådet (folkskolstyrelsen) komme att på landsbygden verka menligt för folk skolan (77 kretsar), att förslaget icke bygger på en riktig uppfattning av folk-skolass Msteiiska utveckling och samhälleliga uppgift och därför icke givit åt folkskolväsendet en mot denna uppgift svarande självständig ställning (63 kretsar), att förslaget om självskrivenhet för pastor att vara ledamot i folk-skolstyrelsen icke kan anses grundat på bärande skäl (43 kretsar), att möjligheten till en lämplig skoldistriktsindelning försämras (40 kretsar), att överflyttning av skolärendena från den kyrkliga till den borgerliga kommunen icke uppbäres av den allmänna meningen hos landsbygdens befolkning (39 kretsar), att skolärendenas nuvarande kommunala behandling synes mera tillfredsställande an den av de sakkunniga föreslagna (39 kretsar), att dualismen i kommunernas budgetbehandling ändå skulle förefinnas (16 kretsar), att genom överförandet av skolärendena till den borgerliga kommunen skulle de mera, an nu ar fallet, röna inflytande av partistriderna (11 kretsar), att ett representativt system för den kyrkliga kommunen ej ar av behovet påkallat (9 kretsar), att frågan ar for ofullständigt och oklart utredd (4 kretsar), att lärarval bör ske av den kommunala representationen efter av skolstyrelsen upprättat förslag (3 kretsar), att det ar opraktiskt att sammanföra en del av bestämmelserna rörande vården av folkskolan och hennes angelägenheter med förordningen om kommunalstyrelse på landet och i stad (2 kretsar).
Därjämte ha 11 kretsar förklarat sin anslutning till de av centralstyrelsen angivna synpunkterna, och 5 kretsar ha ansett, att enhetlig budgetbehandling redan för närvarande kan erhållas genom samarbete mellan olika kommunala myndigheter.
Dessutom ha några enstaka uttalanden med olika innehåll framkommit i ett fåtal kretsföreningar.
3) På den tredje frågan ha svar lämnats av 121 kretsar, därav 5 kretsar, som besvarat den första frågan med ja, och 116 kretsar, som besvarat samma fråga med nej.
De uttalanden, som gjorts av de först nämnda 5 kretsarna, äro följande: att folkskolstadgans § 27 bör upphävas (2
kretsar), att en reform, som åsyftade en utsträckning av lagen av den 25 juni 1909 om överflyttning av folkskolväsendet från den kyrkliga till den borgerliga kommunen att gälla även för de större landskommunerna skulle vara till gagn för folkskolan (l krets), att ordförande i folkskolstyrelsen bor utses for 4 ar av den kommunala representationen (l krets), att den nuvarande möjligheten till lagstadgad förening mellan folkskollärar-tjänst och kyrkomuslkertjänst bör bestå (l krets).
Av de 116 kretsar, som besvarat den första frågan nekande, ha till den tredje frågan gjorts följande uttalanden, med, olika formuleringar: att principen om folkskolärendenas överflyttning till den borgerliga kommunen ar riktig men att före dess genomförande bör en ny utredning komma till stånd, vilken mera an den förevarande tar sikte på folkskolans intressen (33 kretsar), att en reform, som avsåge att utsträcka giltigheten av lagen av den 25 juni 1909 till även de större landskommunerna vore önskvärd (21 kretsar), att § 27 i folkskolstadgan bör upphävas (14 kretsar), att frågan om folkskolväsendets överflyttning till den borgerliga kommunen bör ställas på framtiden (7 kretsar), att pastor bör vara självskriven ordförande i folkskolstyrelsen (7 kretsar), att lärarkårens representant i folkskolstyrelsen bor erhålla befogenhet att deltaga i besluten (6 kretsar), att pastors självskrivenhet att vara ordförande i skolrådet bör avskaffas (6 kretsar), att förslaget ger intryck av att vara ett led i de reaktionära strävanden mot folkskolans utveckling, som under de senaste åren framträtt (6 kretsar), att pastor ej bör vara självskriven ordförande i folkskolstyrelsen men väl självskriven ledamot (4 kretsar), att ett representativt system for den kyrkliga kommunen bör införas efter samma grunder som gälla för den borgerliga kommunen (3 kretsar), att enhetlig budgetbehandling torde kunna vin* nas genom gemensam budgetberedning av delegerade for den borgerliga och den kyrkliga kommunen (3 kretsar), att ordförande i folkskolstyrelse bör för en tid av 4 ar utses av den kommunala representationen (2 kretsar), att en reform av § 27 i folkskolstadgan bör komma till stånd (l krets).
I anslutning till tredje frågan ha dessutom ett fåtal enstaka önskemål av annan innebörd framställts.
Centralstyrelsen ägnade frågan en längre överläggning och beslöt dels ingå till k. m:t med en på kretsarnas utlåtanden grundad skrivelse i ärendet, dels tillställa dagspressen följande uttalande :
Det av särskilda sakkunniga i fjol framlagda betänkandet med förslag till ändrade bestämmelser i fråga om församlingsstyrelse och om folkskolärendenas överflyttning till den borgerliga kommunen har under ar 1923
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
