Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 2
SVENSK LÄRARETIDNING,
29
frambar kyrkoherden F. Lönngren en krans och tackade för trogen tjänst och gott samarbete. Bland övriga kransar märktes från lärare och lärarinnor i pastoratet och från kamraterna inom Varakretsen.
Efter jordfästningen fördes stoftet till W:s födelseförsamling Wedum, å var-i kyrkogård graven enligt den avlidnes str»x före dödsfallet uttalade önskan blivit redd.
J. Z. B.
jCifferafur.
Större friluftslekar. Regler utgivna av Svenska le k förbundets arbetsutskott genom Arvid A. Karlsson. Svenska lektor-bundets bokserie I.
»Det var en välbetänkt och förträfflig sak hos de gamle, att man hade allehanda övningar samt att man företog sig ärliga och gagneliga tidsfördriv. Därigenom avhölls man från fråsseri, dryckenskap, spel och liderlighet. Två slags övningar och förströelser finner -jag framför andra förträffliga: musik och ridderliga idrotter, såsom fäktning, brottning o. s. v. Musiken fördriver sorg och tunga tankar. Kroppsliga idrotter gör lemmarna smidiga, gör kroppen stark och sund. En vinst ar ock, att den som sådant övar, ej förfaller till superi, liderlighet, dobbei och spel. Ty därnän går det, när goda konster och idrotter föraktas och försummas.» Citatet skulle mycket väl kunna tänkas vara ett brottstycke ur någon lärd avhandling om betydelsen av sunda kroppsövningar för den uppväxande ungdomen eller utgöra förord till den bok, på vilken läsekretsens uppmärksamhet härmed fästes. Det skulle också kunna vara en enkel mans funderingar över en fundamental sanning i fråga om skapandet av moraliskt dugande individer i ett samhälle. Giltigheten av detsamma förringas icke av omständigheten, att det ar mer an sekelgammalt och under ett »bordssamtal» uttalat av dr Martin Luther. I själva verket ar det ett uttryck för en av de enligt anmälarens uppfattning mest betydelsefulla uppgifter, gymnastik-, lek- och idrottsundervisningen i folkskolan har sig förelagd: att dana i moraliskt och fysiskt hänseende högtstående, dugande samhällsmedlemmar. Trots att friluftslekarnas betydelse i detta avseende under århundraden, för att icke säga årtusenden, varit erkänd och uppskattad, måste en var för ungdomens moraliska och fysiska fostran intresserad med beklagande konstatera, att en i vissa avseenden tilltagande urartning på detta område gör sig gällande.
Det goda utbyte, nu levande äldre generationer erhöll under ungdomstiden, kommer förvisso icke våra dagars ungdom till del. Det ar som om vara dagars ungdom förlorat förmågan att på ett naturligt och otvunget sätt fröjda sig åt stärkande och glädjeväckande friluftslekar. Med sorg i hjärtat nödgås varje ansvarskännande fostrare erkänna, att den allt förhärskande fotbollskulten
på ett högst oroväckande sätt klavbinder vår tids ungdom, förråar och gör den oförmögen att känna längtan efter förädlande, sunt nöjesliv. Men oändligt många äro de, som kunna svara oss, att just bollsparkandet utgjorde den Övervägande delen av den s. k. undervisning i »pedagogisk lek», som bjudes ungdomen i våra folkskolor och läroverk. Förvisso en draksådd, svår att förinta.
Ett medel härtill finnes dock: barnens sunda, instinktmässiga behov av kroppsrörelse genom lek, vilken instinkt det ligger i varje lärares hand att leda i rätt riktning. Detta sker genom systematisk skolning av för de minsta små lämpliga lekformer. Men icke nog härmed. Typiskt för bollsparkandet ar, att det i fullaste utsträckning, ja till lidelsefull fanatism utnyttjar kamplusten hos individen. Hos varje normalt utrustad sund pojke och flicka finnes en god portion kamp- eller tävlingslust. Icke minst under utövandet av pedagogiska lekar måste denna instinkt tillvaratagas och förädlas. Att sa icke i nämnvärd utsträckning varit fallet torde vara den allvarligaste anmärkning, som kan riktas mot den pedagogiska leken i landets skolor.
Folkskollärare O. H. Waldéns »Friluftslekar från Nääs», utgiven ar 1912, kan betecknas som det.mest betydelsefulla arbetet för större friluftslekar, som framkommit i vårt land. Men tidens rastlösa utveckling gör sig gällande även på lekens och nöjeslivets område. Sålunda tvingas den pedagogiska lekens målsmän till ett oavlåtligt aktgivande på det komplicerade ungdomslivets skiftningar, för sa vitt det skall lyckas dem att utöva någon fostrande inverkan på det uppväxande släktet. Ett glädjande bevis för att sådan strävan ar tillfinnandes föreligger genom den i sommar av Sv. Lek för bundet som första del i dess tillämnade bokserie utgivna handledningen »Större friluftslekar».
Lekbeskrivningarna äro utarbetade av förbundets ordförande och stiftare gymnastikdirektör Arvid Karlsson i Göteborg. Som gymnastiklärare vid Göteborgs folk-skolseminarium, gymnastikkonsulent vid folkskolorna därstädes samt i egenskap av lekledare på Nääs under en följd av ar har hr Karlsson förvärvat sig en inom gymnastiska kretsar uppmärksammad ledande ställning på skolgymnastikens och den pedagogiska lekens område. Hans rika erfarenhet synes på ett lyckligt satt ha kommit till uttryck i de nu utgivna lekreglerna. Dessa äro koncist avfattade, överskådligt och lättfattligt framställda, vilket i hög grad underlättar studiet. De återgivna lekarna kunna med lika stor fördel lekas av pojkar som flickor, vilket senare hundratals hurtiga lekle-darinnor kunna intyga. Särskilt märkas ballong-, korg-, hövding- och tamburinboll, som återgivits i olika former för att motsvara rörelsebehovet för olika åldrar och förhållanden. Med glädje konstatera vi, att den urgamla svenska lång-bollsleken erhållit en lättfattlig fram-
ställning, ävenså de i de flesta fall svårförståeliga reglerna för park. En lek for m, som kanske mer an någ<>n annan ar ägnad att tilltala hurtiga pojkar och flickor ar handboll, som vårt lands lärarkår svårligen kan undgå att taga ingående kännedom om. Under seminarieutbildningen bör denna le k f orm göras till föremål för långt större övning, an vad nu ar fallet.
Önskligt vore, om den påbörjade bokserien genom livligt intresse från kårens sida finge den uppmuntran, som saken förtjänar. För seminarierna ar häftet att anbefalla som obligatorisk lärobok och ar dess plats jämväl given i alla skolbibliotek. Priset ar icke högt - l krona och 50 öre ’- och vid köp av ett flertal exemplar lämnar förlagsfirman Björck & Börje>son SaVs % rabatt. Som ett led i allvarlig strävan att lägga skolungdomens psyko-fysiska uppfostran på en riktig bog förtjänar gymnastikdirektör Karlssons arbete ett varmt erkännande.
E. B.
Samuel Ödmann, av Henning Wijkmark. Svenska Kyrkans Diakonistyrelses Bokförlag. Pris 10 kr.
Samuel Ödmann ar mest bekant för svenska folket g^nom sitt arbete »Hågkomster från hembygden och skolan» samt genom de 28 psalmer, som fatt plats i 1819 års psalmbok. Han ar förtjänt av en bekantskap, som går utöver nämnda livsyttringar. Genom dr Hennings Wijkmarks ovannämnda arbete har en dylik bekantskap möjliggjorts. Boken ar icke en populärt avfattad framställning utan tvärtom en lärd avhandling, som i grundlighet och i språkets koncentrerade och skarpa utformning ar en ståtlig hyllning åt »en av de märkligaste gestalterna i vår lärdomshistoria», »åt en man, som framhöll, att varje överflödigt ord ar en oförrätt mot läsaren » Men trots sin akademiska karaktär har boken, mycket att giva åt var och en, som intresserar sig för var kulturhistoria från ett århundrade tillbaka. Man tar del av verket med beundran såväl över Samuel Ödmanns mångsidiga lärdom som Hen–ning Wijkmarks outtröttliga nit att utreda och värdesätta Ödmanns liv och gärning.
Märkliga kapitel i arbetet beröra Ödmanns naturvetenskapliga intressen, hans teologiska uppfattning och litterära insatser. Av intresse ar icke minst framställningen om Ödmanns pedagogiska åskådning: att bliva nyttig ar bättre an att bliva lärd. En omfattande kall- och litteraturförteckning ar värd särskilt omnämnande.
Boken har sin givna plats i de privata och offentliga boksamlingar, där man vill ha vart lands teologiska, litterära och allmänt kulturella strömningar vid tiden för näst sista sekelskift belysta.
Edvin Stålfelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
