Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 3
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Centralstyrelsens årssammanträde.
Vi fortsätta här redogörelsen för de vid centralstyrelsens senaste sammanträde behandlade ärendena.
Folkskollärarnas fortbildning i vetenskapligt avseende.
Det av Skolkommissionen framlagda förslaget till lösning av frågan om folkskollärarnas fortbildning i vetenskapligt avseende har under ar 1923 förelagts kretsarna till behandling. I fjärde häftet av tidskriften Föreningen lämnade centralstyrelsen en fullständig redogörelse för skolkommissionens betänkande i berörda ärende, och anmodades kretsarna att avgiva sina yttranden om detsamma som svar på följande frågor:
1. Vill kretsen i huvudsak ansluta sig till skolkommissionens förslag angående folkskollärarnas fortbildning i vetenskapligt avseende?
2. Vilka uttalanden vill kretsen i övrigt göra i det föreliggande ärendet?
Enligt de inkomna protokollsutdragen har ärendet varit föremål för behandling inom 296 kretsföreningar, av vilka dock 13 förklarat sig icke vilja göra något uttalande.
1. Den första frågan har besvarats med ja av 241 kretsar och med nej av 27 kretsar. Av de kretsar, som jakande besvarat första frågan, ha 97 obetingat i huvudsak anslutit sig till skolkommissionens förslag, under det övriga 144 i anslutning till andra frågan framfört olika önskemål beträffande skilda punkter i detsamma. 15 kretsar ha lämnat frågan obesvarad.
2. Såsom svar på andra frågan ha 84 kretsar påyrkat, att villkoret om att folkskollärare i avgångsexamen eller vid senare undergången fyllnadsprövning skall ha erhållit sammanlagt minst 20 betygsenheter uti seminariets kunskapsämnen måtte utgå; 21 kretsar ha framhållit, att kravet på kvalificerad folkskollärarexamen bör betydligt modifieras; 7 kretsar ha föreslagit fordran på en genomsnittlig betygssiffra av AB i sex huvudämnen, medan 4 kretsar ansett att 15 betygsenheter i seminariets kunskapsämnen böra kunna gälla såsom kvalificerad folkskollärarexamen; 4 kretsar ha framfört den meningen, att i de ämnen, i vilka folkskollärarexamen ar likvärdig med studentexamen, endast bör fordras godkänt betyg, varjämte 2 kretsar uttalat sig för betygsstreckets bibehållande. Angående fordran om minst två läsårs tjänstgöring vid folkskola eller annan därmed jämförlig offentlig läroanstalt ha 69 kretsar ansett, att denna bestämmelse icke bör uppställas. Vidare ha 4 kretsar framhållit, att fordringarna på såväl kvalificerad folkskollärarexamen som två års
tjänstgöring vid folkskola äro onödigt stränga. Dessutom ha några kretsar i anslutning till nämnda villkor framställt enstaka yrkanden av skilda slag.
Beträffande frågan om kompletterande studier ha 6 kretsar på vissa villkor instämt i den av A. B. Bergstrand, J. Samuelsson, A. I. Swartling och S. J. Sö-derlindh avgivna reservationen.
Därjämte har påyrkats, att på latinlinjen studentkunskaper endast böra krävas i två levande språk (6 kretsar), att valfrihet bor råda mellan latin och franska (6 kretsar), att efter komplettering enligt kommissionens förslag alla universitetsfakulteter böra stå öppna för folkskollärare (6 kretsar), att folkskollärarexamen som sådan må berättiga till inträde vid universitet (3 kretsar), samt att ej större fordringar för inträde vid universitet bör uppställas för folkskollärare an för studenter (2 kretsar).
Önskemål om en sådan omorganisation av seminarierna, att folkskollärarexamen utan vidare berättigar till inträde vid universitet, ha uttalats av 28 kretsar. I anslutning härtill ha tvänne kretsar ansett realskolexamen böra uppställas som fordran för inträde vid seminarium. Yrkande på att staten måtte inrätta särskilda läroanstalter, som bygga på seminarierna och föra eleverna fram till studentexamen har framkommit från 5 kretsar. Därjämte har uttalats den meningen, att genom förslagets antagande ej mera framkomliga vägar till universitetsstudier komma att beredas folkskollärarna an de redan förefintliga (2 kretsar) samt att frågan bör avföras från föreningens program (2 kretsar).
Tvänne kretsar ha hemställt, att centralstyrelsen måtte göra en framställning till k. m:t med anhållan, att förslaget oberoende av kommissionens förslag till enhetsskola snarast måtte realiseras.
Dessutom ha från ett fåtal kretsar framkommit enstaka uttalanden av annan innebörd.
Såsom av ovanstående redogörelse över frågans behandling inom kretsarna framgår, har en stark majoritet anslutit sig till skolkommissionens förslag i berörda ärende. Ett stort antal kretsar har dock påyrkat, att fordran på kvalificerad folkskollärarexamen måtte utgå som villkor för studier vid universitet.
Centralstyrelsen beslöt att, på grundval av kretsarnas sålunda tillkännagivna mening, ingå till k. m:t med en skrivelse i ärendet.
Enhetsskolan,
Alltjämt står enhetsskolfrågan främst bland de ärenden, som komma under centralstyrelsens behandling. Det av majoriteten inom skolöverstyrelsen i årets första nummer av denna tidning omnämnda utlåtandet över skolkommissionens förslag till en ny läroverksorganisation refererades. Vid den av överstyrelsen gjorda granskningen av de vikti-
gaste skälen for och emot den sexklas" siga bottenskolan hade överstyrelsen funnit synnerligen kraftiga skäl tala för densamma, under det allvarliga invändningar från olika synpunkter kunna göras mot det framkomna förslaget om fyraårig grundskola.
Då krafter arbeta oförtröttat på att misstänkliggöra och hindra genomföran-et av den reform, som vill öppna möjlighet för alla landets barn att erhålla en efter håg och anlag svarande utbildning, ville centralstyrelsen liksom tidigare mana alla bottenskolans vänner att genom effektiv upplysningsverksamhet skingra den mängd oriktiga föreställningar och rena missuppfattningar, på vilka agitationen mot bottenskolan till stor del ar grundad.
Lärartillgången.
Eedan ar 1922 gåvo bestämda tecken vid handen, att lärarbristen inom de närmaste åren skulle komma att helt upphöra, ja, t. o. m. övergå till sin motsats, platsbrist. Under förra året har en stark bekräftelse vunnits för att utvecklingen går i nämnda riktning.
Vid centralstyrelsens sammanträde refererades en av skolöverstyrelsen 1923 slutförd ny undersökning angående lä-rartillgåDgen vid rikets folkskolor. Undersökningen, som bygger på av folkskolinspektörerna lämnade uppgifter, avser att giva klarhet över ställningen den l november 1923. Enligt de gjorda beräkningarna hade den l maj 1920 behövts ytterligare 1,178 kompetenta lärare för folkskolan, med motsvarande behov den l november 1923 hade nedgått till 651.
överstyrelsen har kommit till det resultatet, att 1926 denna lärarbrist väsentligen torde ha upphört. Under sådant förhållande skulle av de 1927 utexaminerade lärarna, därest utbildningen äger rum i samma omfattning som hittills, omkring 200 beräknas icke omedelbart kunna vinna anställning. Lärarutbildningen vid folkskolseminarierna bedrives alltså med hänsyn till inträffade förhållanden å området i allt för stor omfattning. De inskränkningar, som under 1923 inleddes genom nedläggande av de bada från början provisoriskt anordnade studentklasserna i Uppsala och Lund måste därför enligt överstyrelsens mening fullföljas. De ytterligare nödiga inskränkningarna anser överstyrelsen böra komma till stånd på det sätt, att parallellavdelningen vid folkskolseminariet i Landskrona från och med nästa läsår indrages samt att verksamheten vid de privata folkskolseminarierna i Stockholm och Göteborg begränsas. Beträffande parallellavdelningen i Skara uttalar överstyrelsen som sin åsikt att denna snarast bör ersättas med en tvåårig kurs för utbildning av småskollärarinnor för folkskolans tjänst. Överstyrelsen föreslår därför, att förberedande åtgärder för anordning av dylika kurser vidtagas från och med nästa läsår, varigenom intagning av småskollärarinnor skulle kunna ske första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
