- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
54

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 4

meter samt regnmätare. Minimitermome-tern, som ju utvisar även den momentana temperaturen, gör en vanlig termometer obehövlig, men det ar ur flera synpunkter bra att med samlingen införliva bu vanlig fönster ter mometer med vertikal skala;

Avläsningarna, och iakttagelserna ha genasfc införts i diagram, varvid jag själv använt Skriv- & Ritaktiebolagets väderlekstabell, format c:a l kvm., avsedd att anslås på väggen. Barnen ha gjort sina anteckningar å de for ändamålet avsedjda tabellsidorna i Sjöholms övningsbok, [vilken varit i bruk här under tre terminer.

Vad metodiken beträffar, kan man med förtroende vända sig till läromästaren Sjöholm, som behandlar ämnet i sin Handledning del III. För egen del började jag med en liten demonstration av instrumenten och förvissade mig om, att barnen kunde läsa av dem rätt. I förekommande fall beräknas ortens medel-lufttryck, varvid det torde vara tillräck-

ligt b

jtona for barnen, att medelliifttrycket

vid havets yta anses vara 760 mm., men ätt det sedan minskas med l mm. for v£ir ll:te meter över havet. For var skola^ belägen era 90 m. över havsytan, blir ijnedellufttrycket sålunda i det närmast^ 752 mm. Barnen kommo tämligen snart på det klara med att vårbarometer Under alla förhållanden måste visa 8 mjn. mindre lufttryck här på Tånga an tj ex. vid Idefjorden, naturligtvis under! förutsättning av lika väderleksförhållanden.

Faétän man blir nödsakad att från börja:! inrikta barnens uppmärksamhet på luftens olika värme och tryck, molnighet, vindar och nederbörd, de väder-leksnjoment, som skola göras till föremål for undersökning, tror jag ej man bör orda mycket därom och framför allt inte om sambandet mellan dessa moment vilket givetvis bor överlämnas åt barncsns egen konklusion, iden mån detta later sig göra, dels under iakttagelsernas gång^ dels då väderleksrapporten vid må-nådens slut föreligger färdig, alltså med stöd lav diagram och anteckningar.

For att nu komma till vår november-rapport får till en början omnämnas, att iakttagelser under varje skoldag gjorts i föijjande ordning och omfattning:

1. temperatur, momentan- ochminimi-,

2. lufttryck,

3. molnighet,

4. vind, styrka och riktning, 5.

Som vants

moln[ m. = mulet, i likhet med förslaget i barnens övningsböcker. Vindriktningen angei av flöjeln på vindrosen och bereder i allmänhet inga svårigheter, om flöjel}! sitter högt och fritt. Däremot ar man j beträffande vindstyrkan i regel hän-

nederbörd, slag, (mängd), beteckning for molnighet ha an-bokstäver :k=klart. s. m. = strödda

visad

till uppskattning, och det kanske ej

skadar, om man stannar vid en kompromiss. Nöjer man sig, såsom vi gjort, med den 6-gradiga skalan, ar enigheten

lättare att vinna. Vinden betecknas då

0 - lugnt, l = svag, 2 = måttlig, 3 == frisk, 4 = stark, 5 = storm, 6 = orkan. Även nederbörden har angivits med bokstäver, r ?= regn, sn = sno; mängden uppmättes under en skoldag för att ge inblick i bruket av regnmätaren.

Sedan jag givit barnen till skänks de avlästa värdena å temperatur och lufttryck för den 4, 14 och 30 nov., vilka äro karaktäristiska såsom maxima och minima, hade vi vid månadens slut ovanstående bild av väderleken. Uppställningen ar densamma som å Skrivit Ritaktiebolagets väggtavla, vilken enligt min mening har den ej oväsentliga fördelen framför övningsböckerna, att värme- och tryckdiagrammen komma att stå ovanpå varandra, varigenom jämförelserna underlättas och bilden framgår klarare. Nattkylan - avläsningarna på minimitermometern - bar inprickats på resp» avläsningsdagar, där de ju höra hemma, då temperatur minimum inträffar strax fore soluppgången.

Vad säger oss nu bilden om denna månads väderlek? Vilka slutsatser kunna vi draga? - »Värmelinjen» visar i sin helhet betraktad en tern per ät lir sänkning av bortåt 15°, som far tillskrivas årstiden. »Trycklinjen» företer, sedd på samma satt, någon höjning och blir i slutet fri från de djupa »sänkorna», som känneteckna höstens storm och regn.

Såsom särskilt karaktäristiskt for vintermånadens väderlek kan ju betecknas förhållandet, att högt barometerstånd åtföljes av låg temperatur. Med all önskvärd tydlighet framgår detta av diagrammen: * värmelin j ens berg» motsvaras av »trycklinjens dal» och tvärtom, ja, »linjerna» äro under större delen av månaden varandras spegelbilder.

Värmediagrammet visar tvänne nattfrostperioder. Tabellen ger besked om att vädret då varit klart och lugnt, varav slutsatsen kan dragas om nattfrostens uppträdande i allmänhet.

I skolor, där väderleksiakttagelser kunna göras varje dag, bli dessa övningar an mer givande. Man torde t. ex. med rätt stor säkerhet kunna utläsa vindar-nas inflytande på temperatur och nederbörd. Men det synes mig, som kunna varannandagsiakttagelserna, vad beträf far värmegrad och lufttryck, t. o. m. vara att föredraga under hänsynstagande till ovannämnda karaktäristiska maxima och minima. »Linjerna» bli enklare, på samma gång renare och framhålla tydligare det väsentliga. Göres emellertid försöket att införa dessa arbetsövningai

1 samband med väderleksiakttagelser, skall nian nog finna, vilken skolform det an gäller, att det var ett försök, man icke ångrar.

Gustaf. Hesslegård.

Frimärken mottagas icke i likvid

for annonser och rekvisitioner av våra förlagsartiklar. Bästa och bekvämaste sättet för lik vi d pri ng ar postanmsninq.

Kanslirådet Lyttkens 80 ar.
I sitt nionde decennium ingick den 19 januari förra kanslirådet LA. Lyttkens. Trots det att ej mindre an tolv ar förflutit, sedan dr Lyttkens lämnade det aktiva arbetet i folkundervisningens tjänst, nämligen då han i oktober 1911 i andra händer överlämnade sitt ämbete som kansliråd och chef for folkskolby-rån i ecklesiastikdepartementet, lever helt visst ännu i friskt minne hos alla dem, som lärde kanna honom och hans verksamhet under hans tjänstetid, den varmhjärtade och upplyste skolmannen, den redlige och skicklige ämbetsmannen och den ädla personligheten. I ovanligt hög grad utrustad med de egenskaper, som känneteckna den borne pedagogen och därtill i besittning av omfattande lärdom, kom dr Lyttkens att - särskilt i den egenskap, som ställde honom i mera omedelbar kontakt med verksamheten i skolan, nämligen som inspektör och ledare av Norrköpings folkskolväsen - att göra yttert betydelsefulla insatser i skolans liv och arbete, och Norrköpings stads folkskolor nådde under hans in-inpektionstid en utveckling, som kom dem att framstå som ett eftersträvansvärt mönster för andra orter. Långt innan dr Lyttkens kom att utbyta sin folkskolinspektörstjänst mot kansliråds-befattningen, uttalades allmänt inom lä-rarkretsar den önskan och förmodan, att han måtte komma i en ställning, som kunde satta honom i tillfälle att utöva ett ännu vidsträcktare inflytande på vårt lands folkskolväsen an en kommunal folkskolinspektörs befattning möjliggjorde. Det var också med ljusa förhoppningar och varm sympati som folkskolans lärarkår såg dr Lyttkens ar 1901 förflyttad till den för hela rikets skolväsen sa betydelsefulla chefsplatsen i ecklesiastikdepartementet.
Då det, som i nr 40 av denna tidning för ar 1911 yttrades om dr Lyttkens verksamhet både som folkskolinspektör och kansliråd, synes oss synnerligen träffande, må det vara tillåtet att som ett bidrag till hedrande av 80-åringens minne bringa en del av det då sagda i erinring.
I 25 ar, heter det däri, hade han varit den ledande kraften i Norrköpings folkskolor. Tack vare hans klara blick för vad som krävdes under givna förhållanden och hans sällsynta förmåga att vinna lärares och lärarinnors hjärtan och såmedelst satta alla krafter i rörelse till självständigt och personligt arbete, hade Norrköpings folkskolväsen ryckt fram till ett av vårt lands allra förnämsta. Och liksom dr Lyttkens hade varit särskilt man om varje enskilt barns fostran och vård, sa hade han ock varit angelägen, att varje enskild lärares individualitet skulle få göra sig gällande i uppfostringsarbetet. Mellan inspektör och lärarkår hade sålunda utvecklats en sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:40:44 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1924/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free