Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 5
Själv måste jag erkänna, att min vistelse på Ollerup var mig till mycken nytta och gav mig en helt ny syn på gymnastiken och dess utövande. Jag lärde mig framför allt att i undervisningen få fram glädjemomentet, att skapa hurtighet och friskhet, att gymnastik skall vara rörelse, ej pjoskig utan härdande, stålsättande och modgivande och framför allt kar aktar s danande. Ty det var andan på Ollerup, som i sa hög grad tilltalade mig. Alla dessa människor, som vistades där, arbetade med liv, lust och glädje för att utveckla kropp och själ. Och de goda, kärnfulla Gruntwigska sångerna genljödo där från ärliga och uppriktiga människor utan stelhet och uppstyltning. Och under alla dessa tjugo dagar var allt arbete, sång och hurtighet. Inga sura miner och framför allt inga hårda ord och svordomar i någon form förekommo, trots att det var en sådan blandning av människor från olika yrken och stånd. Jag har aldrig sett sa
många vänliga anleten och hört sa många hjärtliga skratt som där. Ej heller fanns där några rytande och stela ledare utan vanliga enkla människor, som umgicks med eleverna som kamrater och själva deltogo i såväl lekar som gymnastiska övningar.
För att gymnastiken skall bli populär i vårt land måste den bli allas egendom, såsom den ar i Danmark, ty där har gymnastiken drivits fram av folket självt genom skytteförbunden och det s. k. Danska Drengeförbundet, och jag ar förvissad om att gymnastiken i vårt land skall gå framåt, fast många hinder och svårigheter för närvarande finnas att följa den danska gymnastiksångens maning: Strsek din föd! Frem ad frem med frejdigt mod! Bort med alle vege dröm-me! Styr dit sin med troens tomme, drik af himlens solskinsströmme, til det ildner i dit blod.
Otto Lindblad.
Omorganisation av August Abrahamsons stiftelse.
I sin berättelse om den ar 1921 verkställda granskningen av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under ar 1920 framhöllo riksdagens revisorer vid berättelsen angående August Abrahamsons stiftelse, att denna stiftelses verksamhet, sedan den övertagits av staten, redan påkallat ganska avsevärda anslag av statsmedel. De iakttagelser, som de vid sitt besök å Nääs gjorde rörande stiftelsens tillstånd, hade emellertid bi-bragt revisorerna den uppfattningen, att ett fortsättande av stiftelsens verksamhet utan en omläggning av dess skötsel med visshet komme att även framgent för statsverket medföra högst betydande utgifter. Eevisorerna ifrågasatte därför,
huruvida icke en undersökning borde komma till stånd i syfte att utröna möjligheten av att genom förändringar i den ekonomiska förvaltningen försätta stiftelsen i den ställning, att avkastningen av stiftelsens egna inkomstkällor kunde i huvudsak täcka utgifterna för en inom ramen av testamentets föreskrifter utövad verksamhet.
Av vad i revisionsberättelsen förekom, sade sig 1922 års riksdag hava erhållit den uppfattningen, att förhållandena i avseende å nämnda stiftelses ekonomi icke vore tillfredsställande, och anhöll därför riksdagen om en utredning i den av revisorerna önskade riktningen.
Sedan k. m:t den 8 augusti 1923 bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning rörande omorganisation av förenämnda stiftelse, tillkallades för berörda ändamål ledamoten av riksdagens l:a
kammare, förutvarande statsrådet Olof Olsson, f. d. kanslirådet J. Franzén och ledamoten av riksdagens 2:a kammare, lantbrukaren Carl Arvid Andersson i Vara. De sakkunniga hade den 23 december 1923 slutfört sitt uppdrag och undertecknat sitt betänkande. Sedan detta nu blivit renskrivet, hava de överlämnat detsamma till ecklesiastikdepartementet.
Den verkställda utredningen avser dels den till stiftelsen hörande egendomen och fabriken (lantbruk, trädgård, skogsdrift samt skolmöbels- och verktygs till verkning), dels läroanstalten.
Stiftelsens lantbruk omfattar c:a 150 hektar åker och 68 hektar ängs- och betesmark. Därav äro omkring 100 hektar åker och största delen av ängs- och betesmarken under eget bruk.
Lantbruksinspektor ar anställd. Denne handhaver tillika driftsledningen för trädgården, skogen och fabriken samt ar räkenskapsförare för stiftelsen i dess helhet.
Åkerbruket ger intryck av att vara väl skött, men brukningen försvåras, därigenom att åkerstyckena ligga spridda.
Efter det forcerade nybyggnads- och reparationsarbete, som under de senaste åren bedrivits å de till torp och utarrenderade brukningsdelar hörande åbygg-naderna, äro dessa nu till allra största delen i mycket gott skick.
Å huvudgården funnos vid 1922 års utgång 15 hästar, 2 tjurar, 40 kor, 7 större och 5 mindre kvigor samt 3 kalvar. Nötkreaturen äro av ostfriesisk ras. Genom mera planmässigt bedriven avel och utgallring torde besättningens avkastningsförmåga sa småningom kunna drivas upp.
En mera ingående undersökning av räkenskaperna lämnar som resultat, att stiftelsens lantbruk visar underskott. Frågan om Utarrendering av jordegendomen har därför tagits under omprövning. De sakkunniga hava emellertid på anförda skäl icke ansett sig kunna tillråda en sådan. I detta sammanhang fästes uppmärksamheten på en del rätt ogynnsamma omständigheter, som varit medverkande till de senaste årens dåliga resultat. Sa har t. ex. underhållet av byggnader och inventarier efter allt att döma tidigare försummats mer an lovligt, och lantbruket har därför under de senaste åren måst bära onormalt höga kostnader för reparationer och nybyggnader, inköp av inventarier och underhåll av redskap. Härtill kommer lågkonjunkturen.
Några större förutsättningar att bliva en direkt vinstgivande affär torde stiftelsens lantbruk knappast äga. Men ladugårdsskötseln ar i det stora hela god och skötseln av det hela ar under den nuvarande ledaren omsorgsfull och planmässig; lantbruket torde därför under normala konjunkturer och under vissa angivna villkor inte behöva att för framtiden ådraga stiftelsen några förluster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
