Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 5
SVENSK LÄRARETIDNING.
75
Till huvudgården hör en större trädgård med växthus, uppförda sa sent som 1916, drivbänkar, fruktträd och bärbuskar m. m. Trädgårdsmästare ar anställd.
Det anmärktes redan i 1912 års utredning, att trädgården vanligtvis går med förlust, och det tillades, att sådant borde kunna förebyggas. Om man undantager högkonjunkturåren 1916, 1917 och 1918 har den allt fortfarande gått med förlust. Det ar emellertid nödvändigt, att trädgården upphör att parasitera på den övriga egendomen, och då en Utarrendering under betryggande villkor ter sig som en säker väg att nå fram till detta mål, ha de sakkunniga enat sig om att föreslå en sådan.
Den till stiftelsen hörande skogen omfattar en sammanlagd areal av 1,217: 24 hektar, varav 931: 67 hektar skogsproduktiv mark och 285: 57 hektar impediment.
Den årliga avverkningen har under den gångna indelningsperioden varit 1,100 kubikmeter och beräknats, enligt från jägmästaren i reviret inhämtade uppgifter, för nästa l O-årsperiod bliva lika stor och hava ett rotvärde av 6,600 kr.
Nääs verktygsförsäljning grundades på 1880-talet med uppgift att till jämförelsevis billiga priser tillhandahålla för in- och utländska skolor lämpliga hyvelbänkar och verktyg, avsedda för snickerislöjd, lekredskap m. m. Ar 1900 grundades Nääs s kolmöbel tillverkning i syfte att med begagnande av goda modeller tillverka och försälja omsorgsfullt utförda skolmöbler m. m.
Dessa båda företag sammanslogos ar 1919 och den nuvarande fabriken, Nääs verktyg och skolmöbler, har från och med ar 1920 bedrivit den sålunda sammanslagna fabriksverksamheten.
Fabriken sysselsätter 13 å 15 arbetare. Den har givit en någorlunda god avkastning, och under vissa förutsättningar bör fabriken även i fortsättningen kunna vinna en avsättning för sina fabrikat, som kan möjliggöra en skälig avkastning från företaget.
Läroanstaltens förnämsta inkomster hava utgjorts av räntan å den av Aug. Abrahämsson donerade underhållsfonden samt av kursdeltagarnas avgifter. De största utgiftsposterna ha gått till avlöningar åt föreståndare, sekreterare och lärare, till inventarier, nybyggnader och reparationer, belysning samt städning och rengöring. Ett sammandrag enligt räkenskaperna av läroanstaltens inkomster och utgifter under femårsperioden 1918-1922 - med den av k. m:t fastställda fördelningen mellan läroanstalten och stiftelsen i övrigt - visar, att läroanstalten under denna tid tillskyndat stiftelsen en förlust av omkring 94,000 kr. Därvid har emellertid vinsten av stiftelsens inackorderingsrörelse icke påförts läroanstalten. Men även om denna
vinst överfördes till läroanstalten, skulle dock förlusten å läroanstalten hava uppgått till omkring 30,000 kr.
Det har under sådana omständigheter varit nödvändigt att närmare pröva läroanstaltens verksamhet och ekonomiska förhållanden för att se till, om inte från dess egen sida åtgärder kunde vidtagas, som möjliggjorde ett bättre sakernas tillstånd för framtiden. En sådan prövning har lett till anvisande av sådana åtgärder med avseende på kursernas anordnande och undervisningen vid dessa m. m., varigenom läroanstalten skulle fortfarande kunna utöva sin verksamhet utan att överskrida gränserna för sina egna enligt Aug. Abrahamssons testamente angivna tillgångar.
Beträffande läroanstaltens byggnader erinras, att 1921 års riksdag till reparationer å vissa byggnader vid stiftelsen anvisat 50,000 kr. Sedan detta anslag av k. m:t ställts till styrelsens förfogande, hava läroanstaltens byggnader satts i sa gott skick, att de synas för en ganska lång tid framåt kunna fylla sin uppgift utan några större kostnader, detta dock med undantag för en, som inte hade tagits med vid beräkningen av nyssberörda anslagsbelopp, nämligen restaurangbyggnaden Vänhem. For uppförande av ny restaurangbyggnad har styrelsen hos k. m:t gjort framställning om anslag av statsmedel, och byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaden till ett belopp av 495,000 kronor. De sakkunniga hava på anförda skäl avstyrkt framställningen och i stället föreslagit sådana ändringsarbeten i den nuvarande Vänhemsbyggnaden, varigenom kök och matsal komme i närmare förbindelse med varandra. Kostnaden för dessa arbeten, beräknade till omkring 10,000 kronor, skulle kunna täckas av styrelsens egna medel.
Beträffande administrationen föreslås, att stiftelsen uppdelas i två administrativa delar, nämligen 1) läroanstalten, till vilken torde böra hänföras alla de byggnader, vilka äro tagna i bruk enbart för dennas behov, samt 2) egendomen och fabriken, till vilka alla övriga stiftelsens byggnader torde hänföras; att till följd härav stiftelsens föreståndare löses från alla sina nuvarande förpliktelser med avseende på egendomen och fabriken och får sin verksamhet begränsad till läroanstalten enbart, att egendomen och fabriken läggas under en förvaltares ledning samt att föreståndarens och förvaltarens skyldigheter och befogenheter fastställas i överensstämmelse med framlagt förslag till reglemente för stiftelsen.
Genom upprättade förslag till stater för stiftelsens olika delar hava de sakkunniga sökt angiva, huru stiftelsen fortfarande skulle kunna uteslutande med egna medel bedriva sin verksamhet.
Nytt hjälpmedel vid sång-och musikundervisningen.
Att den grundläggande undervisningen om notvärden, taktarter och rytm mångenstädes ännu ej antagit några bestämdare former, torde till mycket stor del kunna tillskrivas bristen på effektiva hjälpmedel. Många lärare ha nog gjort den erfarenheten beträffande sång- och musikundervisningen, att man särskilt i nämnda avseende ej vunnit det resultat, som ett samvetsgrannt arbete bort giva, och detta i synnerhet på det elementära skolstadiet, där barnen ännu ej äro hemma i bråk. Ofta omdiskuterad ar också svårigheten att hos våra barn och ungdomar befordra en snabb och säker uppfattning av dessa musikens fundamenter.
De av läraren vid Göteborgs folkskolor, Nils Hasselskog, konstruerade Takt-övningsbrickorna avse att undanröja dessa svårigheter, som det abstrakta lärostoffet erbjuder, och att på ett åskådligt och enkelt sätt, som å ifrågavarande -gebit ger behörigt utrymme åt elevernas självverksamhet, komma dem att behärska taktläran samt att utveckla deras sinne för rytmik. Grundtanken i detta hjälpmedel ar, att de musikaliska tidsvärdena omskrivas i rummet. Nottecknen äro åsatta brickor av olika, mot resp. tidsvärden svarande utsträckning. (Helt naturligt äro endast de å det elementära stadiet förekommande tidsvärdena representerade, liksom endast de taktarter avses, som vanligen förekomma i skolorna.)
Ovanstående illustration åskådliggör en uppsättning taktövningsbrickor, flyttbara i nio sinsemellan förbundna ramar, tillsammans 58 X 82 cm. Apparaten, som helt och hållet ar av trä, kan allt efter önskan ställas eller upphängas. Brickorna skjuta något utanför ramarna, sa att de bekvämt kunna fattas och flyttas. Varje notbricka ar å den ena sidan försedd med ett nottecken, å den andra sidan med ett motsvarande paustecken. (Se till höger å bilden.) Jämte de sålunda be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
