Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 5
III. Avdrag å dyrtidstillägg under tjänstledighet
Dyrtidstillägget minskas under tjänstledighet med nedanstående för ordinarie lärare angivna belopp, som avse dag under fortgående lästermin:
a) vid sjukdom: folkskollärare kr. 0,67, folkskollärarinna kr. 0,60, småskollärarinna kr. 0,38.
H) under tjänstledighet av annan anledning an sjukdom, för fullgörande av offentligt uppdrag eller bestridande av befattning i statens tjänst: folkskollärare och folkskollärarinna kr. 2,12, småskollärarinna kr. 1,41.
Under tjänstledighet för fullgörande av offentligt uppdrag och för bestridande av befattning i statens tjänst skall dyrtids -tillägget minskas enligt a), om k. m:t bestämt, att läraren skall avstå en tredjedel av den kontanta begynnelselönen, och enligt b\ om avdraget å lönen bestämts till ett belopp, motsvarande kvinnlig vikaries avlöning.
Ar lärare ledig för att tjänstgöra vid annan kommunal skola (folk- och småskola, högre folkskola eller kommunal mellanskola), eller för att fullgöra värnplikt, göres å dyrtidstillägget avdrag enligt b).
Avdrag å dyrtidstillägg beräknas efter ovan angivna belopp för dag under pågående lästermin; dock får avdragets storlek icke överstiga hela det eljest under kalenderkvartalet utgående dyrtidstillägget.
Särskilt bemärkes uträkningen av dyrtidstillägget åt familj försörjande lärare, som åtnjuter tjänstledighet för att tjänstgöra å annan befattning, vara utgår dyrtidstillägg av statsmedel. Bortfaller på grund av lärarens ledighet icke blott hela det procentuella dyrtidstillägget för viss månad utan även barn tillägget eller någon del därav, sa äger läraren att för tjänstgöring under samma månad å annan befattning tillgodoräkna sig barntillägg med motsvarande belopp. Men även detta å den senare tjänsten förvärvade barn tillägg skall rekvireras och utbetalas vid huvudbefattningen.
För vikarie rekvireras alltid fullt dyrtidstillägg. För tjänstledig lärare rekvireras, vad som återstår, sedan ovan angivna avdrag gjorts å det honom eljest tillkommande dyrtidstillägget.
Anvisningar: Vid beräkning av dyrtidstillägg få barntillägg räknas endast för på grund av försörjningsplikt underhållna barn, som icke uppnått 16 ars ålder; dock icke barn, som i egenskap av pensionär äger uppbära dyrtidstillägg av statsmedel. Gift lärare utan barn under 16 ar får sålunda dyrtidstillägg såsom icke familj försörj are.
Gift lärarinna, vilkens man icke ar berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel, äger tillgodoräkna sig dyrtidstillägg för barn (såsom familjförsörjare), endast om mannen ar på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll, således icke på grund av t. ex. mannens arbetslöshet.
Förhållandena vid början av kalenderkvartalet äro grundläggande för beräkningen av dyrtidstillägget. T. ex. för barn, som den 2 juli uppnår 16 ar, utgår dyrtidstillägg till och med september månad; för barn, som födes den l juli, utgår dyrtidstillägg först från och med oktober; icke familjförsörjande lärare, som i början av juli uppnår 25 ar, räknas till kategorien »under 25 ar» till och med september månad.
Barntillägg får icke för samma tid utbetalas från mer an en befattning (huvudbefattningen). Om t. ex. en ordinarie folkskollärare med l barn under sommarferierna vikarierar å folkskollärartjänst, sa äger han härför endast uppbära procentuellt dyrtidstillägg.
dagspressen.
Folkskolans nyaste yänner.
Den 9 januari hade Dagens Nyheter på ledarplats under ovanstående rubrik publicerat en artikel, som enligt vår mening fullt korrekt karaktäriserar de kommunala folkskolforbunden, och ur- vilken vi i dag återgiva följande:
Den 6 februari innevarande ar samlas i huvudstaden en skara representanter för de s. k. kommunala skolförbunden för att göra sin andes stämma hörd i landet och för att skaffa sina lokala organisationer en riksledning. Dagen ar som olycksdag betraktad val vald. Den betecknar en svart punkt i den politiska almanackan. Spåren efter 1914 års teaterbönder borde annars avskräcka. Det gäller emellertid denna gång inte att råda bot på svenska folkets bristande offervilja till rikets yttre försvar. Det gäller i stället att råda bot på en alltför stor offervilja till kulturförsvaret. Fienden ar nu icke ryssen och tartaren, utan övermodiga och pretentiösa folkskollärare och folkskolinspektörer, som äventyra den svenska friheten genom att tvinga folk att gå i skolan. Det gäller att slå ett slag för grötmyndiga sockenpampars motvilja mot att underkasta sig de offer, som staten i folkupplysningens intresse utkräver av kommunerna. Folkskolans utveckling, som gått i alltför rasande tempo, skall hejdas av besinningsfullt sparsamhetsnit . Varannandagsläsningen ,
som av alltför nitiska magistrar betraktas som en skamfläck och atavism i vårt undervisningsväsen, skall upphöjas till rang, heder och värdighet av ett slags högre skolform, speciellt avpassad för landsbygdens behov. Lelle Kall Johan skall slippa gå varje dag i slasket den 5 kilometer långa vägen till Chronschoughs frökläckningsanstalt. Han skall få stanna hemma och leka eller hjälpa sina föräldrar med att kupa potatis och hugga ved. Skolan skall på sa sätt »populariseras». Och endast i städerna skall den dagliga skolgången bibehållas som en säkerhetsanordning mot de fördärvade stadsbarnens gatu-spring och rackartyg.
Ungefär sa ter sig frihets- och kulturprogrammet för den nya rörelsens Engelbrekt, alias riksdagsman Emil Bengtsson i Kullen. Egentligen borde denna rörelse få självdö i sitt ursprungs mörker. Ty det skall redan från början betonas, att icke tillstymmelsen till ett allmänt utbrett folkkrav står bakom densamma. Den ar ett utslag av lokal desperation i några av Sveriges på skolans område mest efterblivna provinser. Det ar just det betecknande, att det blott ar de orter, som kommit på efterkälken i genomförandet av den för all normal och ordnad skolverksamhet naturliga och av riksdagen uttryckligt framhållna heltidsläsningen, som söka komma buller åstad. Aktionen har sitt ursprung i
västra och södra Småland, Östergötland, Västergötland, Bohuslän och Dal. Och över just denna räjong av kartan kastar Sveriges officiella Skolstatistik ett generande ljus. 73 procent av folkskolans lärjungar på landsbygden undervisades den 30 juni 1922 i fasta, heltidsläsande skolor. I 13 av våra 24 län hade denna medelsiffra distanserats. I 10 av dessa undervisades mer an 90 procent av landsbygdens barn i fasta heltidsskolor och i 5 å 6 äro de flyttande eller halvlids-läsande skolorna på väg att alldeles försvinna. Undersöker man sedan de 11 län, som uppvisa siffror under det normala medeltalet, sa finner man - helt naturligt för resten - att de, nedifrån räknat, sämst kvalificerade 6 länen äro Älvsborgs, Bohus, Skaraborgs, Jönköpings, Östergötlands och Kronobergs (som åtta kommer Värmlands), eller just de län, där de kommunala skolförbunden ha visat sig äga hemortsrätt. Om dessa områden i fråga om kommunikationer, befolkningstäthet, skattetryck och allmänna levnadsbetingelser voro de sämst lottade, skulle saken vara förklarlig. Men jämförande siffror från t. ex. Norrland och Dalarne tala ett förkrossande språk. I Kopparbergs, Norrbottens och Jämtlands län undervisas 97,9, resp. 85,8 och 82,6 av alla landsbarn i fasta heltidsläsande skolor, i Östergötlands, Skaraborgs och Älvsborgs län äro motsvarande siffror 54,1, 46,4 och 31,6. Dagens Nyheters läsare hänvisas för övrigt till de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
