Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 6
föreningen beslöt tillsätta en beredning, som har att med ledning av den förda överläggningen utarbeta förslag till ett uttalande i ärendet. I denna beredning invaldes hrr G. Sandström, A. Norbeck, G. Olsson och Enoch Andersson samt fröknarna Ebba Andersson, Anna Isberg och Emma Frankman.
Vid sammanträdet utfördes körsång av elever vid Göteborgs kvinnliga folk-skolseminarium under ledning av musikdirektör O. Holmberg.
Dr Nordlunds föredrag torde vi få tillfälle att snart nog återgiva.
Upprop.
Som tidningarna redan meddelat, omkom vid eldsvådan i Grödby folkskolläraren Arthur Svensson Eving. Fru Eving och makarnas fyra barn räddades halvklädda ur lågorna. Hela lösboet brann inne. Till råga på olyckan var det ofullständigt försäkrat, endast för tredjedelen av värdet. Brandersättningen - kr. 4,000 - täcker troligen icke skulderna i boet. Då Eving dessutom icke var livför-säkrad, står nu änkan på bar backe med sina fyra små faderlösa. Pensionen räcker, som vi väl veta, endast till ett knappt dagligt bröd, och själv ar fru Eving fullständigt nedbruten av det hårda slaget och kan icke f. n. bidraga till sitt uppehälle. Undertecknade vädja därför till kamraterna att offra en skärv för att hjälpa. Medlen avse i främsta rummet att sätta fru Eving i stånd att anskaffa det oundgängligaste av möbler, säng-och gångkläder m. m. samt hjälpa henne över den närmaste tiden.
Vi vilja därför be kamraterna att sätta i gång insamling var och en på sin ort. Många häckar små göra en stor å. Insamlade medel sändas lämpligen till tidningens redaktion, som redovisar dem i tidningen.
John Persson, Per Ekberg,
folkskollärare, folkskollärare,
Ivetofta. Ivetofta.
.Redaktionen vill för sin del på det varmaste understödja detta upprop, som ju avser ett synnerligen ömmande fall, och gärna vara till tjänst med att mottaga och redovisa för ändamålet inflytande medel.
De kommunala ungdoms* skolorna.
Rektorsförordnande. Bektom vid Jonstorps och Farhults högre folkskola Gunhard Gudmundsson har förordnats att från och med den l juli 1924 tillsvidare till och med den 30 juni 1929 vara rektor vid nämnda skola.
Behörighet. K. m:t har förklarat fil. lic. G. Hj. Montelin och fil. lie. H. V. Granfelt behöriga att antagas till ordinarie lärare vid kommunal mellanskola och högre folkskola.
- K. m:t har förklarat fil. kand. Inez Andrea Landgren behörig att antagas
till ordinarie lärarinna vid högre folkskola samt G. A. K. Ekstrand behörig att antagas till ordinarie lärare i handelsämnen vid yrkesbestämd högre folkskola med handelsundervisning.
Högre folkskolan i Malmö. Till inspektor for högre folkskolan i Malmö har förordnats ledamoten av riksdagens andra kammare, förutvarande statsrådet K. Värner Rydén.
Högre folkskolan i Hofors, styrel sen för Hofors högre folkskola har erhållit medgivande att ånyo ledigförklara en ordinarie manlig lärartjänst med huvudsaklig undervisningsskyldighet i svenska, tyska och engelska, sedan vid första ansökningstidens utgång endast en sökande anmält sig.
Franska i högre folkskola. På där
om av styrelsen för Fryksände högre folkskola gjord framställning har skolöverstyrelsen förklarat sig icke hava något att erinra mot att frivillig franska upptages som läroämne vid Fryksände högre folkskola i skolans tredje och fjärde klasser ävensom att befrielse från undervisning i teckning må kunna meddelas dem av deltagarna i undervisningen i frivillig franska, vilkas målsmän hos skolans rektor göra framställning därom.
Motioner,
Folkskolseminariet i Linköping.
I motion nr 98 hemställer hr Rydén om anvisande ytterligare av visst belopp för uppförande av nya byggnader för folkskolseminariet i Linköping. Ur denna motion återgiva vi följande:
Genom beslut av 1922 års riksdag anvisades till nybyggnad for folkskolseminariet i Linköping på extra stat for tiden l januari -30 juni 1923 ett reservationsanslag av 150,000 kr. För enahanda ändamål beviJjade 1923 års riksdag ytterligare ett belopp av 1,800,000 kr. samt anvisade därav for budgetåret 1923-24 såsom extra reservationsanslag ett belopp av 800,000 kr. Ehuru riksdagen sålunda vid två särskilda tillfällen - första gången för två ar sedan - ingått i prövning av här förevarande byggnadsfråga, hava byggnadsarbetena ännu icke av k. m: t igångsatts. Ej heller finnes saken berörd i årets statsverksproposition.
Emellertid hava, efter vad jag inhämtat, vissa förberedande åtgärder från k. m:ts sida vidtagits, i syfte att nedpressa byggnadskostnaderna, vilka åtgärder jämväl krönts med framgång. De nya beräkningarna i anslutning till det reviderade förslaget utvisa en byggnadskostnad av 1,563,000 kr., sålunda en reduktion av de ursprungliga siffrorna med ej mindre an 800,000 kr. och i jämförelse med de förlidet ar för riksdagen tillgängliga å det betydande beloppet av 387,000 kr.
Anledningen till att k. m:t icke ansett påkallat att for riksdagen omförmäla frågans nya läge och de sålunda vidtagna åtgärderna ar mig icke bekant.
Det oundgängliga behovet av nybyggnader för folkskolseminariet i Linköping har av k. m:t tidigare med mycken styrka be-
tonats, och riksdagen har ock på grundvalen av k. m:ts utredning funnit sig böra vitsorda, »att seminariet för närvarande arbetar under synnerligen ogynnsamma lokala förhållanden». Riksdagen har jämväl givit uttryck åt den uppfattningen, att riksdagen funne behovet av nya byggnader för ett dubbelseminarium »vara till fullo ådagalagt». Sedan dessa uttalanden gjordes, hava de svårigheter, som alltid vidlåda användandet för en läroanstalt av provisoriska lokaler på flera skilda ställen i staden snarast vuxit, därigenom att seminariet numera har dubbla avdelningar i samtliga klasser och en därav betingad utökning av övningsskolan. Och vad angår behovet av manliga lärare för folkskolan, hava de verkställda upprepade utredningarna rörande lärarbristen givit vid handen, att tillgången på manliga vikarier och sökande icke ar tillräcklig. En inom skolöverstyrelsen på grundvalen av uppgifter rörande förhållandena på området den l november 1923 utarbetad redogörelse har ock bestämt ådagalagt omöjligheten av framtida inskränkningar i utbildningen av manliga lärare.
Alla skäl synas mig därför tala för att de beslutade byggnadsarbetena utan dröjsmål igångsättas och att något ytterligare uppskov med effektuerande av riksdagens beslut icke bör förekomma, detta sa mycket mer som det förspörjes, att byggnadskostnaderna på senare tider visat tendenser till stigande och ett uppskov sålunda kan komma att kräva högre anslagssummor för byggnadernas uppförande an de, som torde kunna uppnås vid arbetenas utbjudande på entreprenad under nuvarande konjunkturer.
Under hänvisning till det sålunda anförda får jag härför hemställa,
att riksdagen må, med godkännande i huvudsak av föreliggande nya av arkitekten A. V. Fagerström utarbetade ritningar alt. B, av det för uppförande av nya byggnader för folkskolseminariet i Linköping beviljade beloppet av 1,800,000 kr. anvisa för budgetåret 1923-1924 såsom extra reservationsanslag ett belopp av 13,000 kr.
Folkskolseminariet i Skara.
I motion nr 36 föreslår hr Eric P. Vräng jämte 7 andra ledamöter av F. K.,
att riksdagen måtte, med avslag å k. m:ts förslag om indragning av första pararellav-delningen vid Skara seminarium, för anordnande av sådan avdelning anvisa ett belopp av 10,500 kr. utöver det anslag å 240,000 kr., som av k. m:t begärts under punkt 129 av åttonde huvudtiteln i statsverkspropositionen.
Småskolseminariet i Hagaström.
Hrr C. A. Carlsson och S. Norling i F. K. föreslå i motion nr 66, att småskol-seminariet i Hagaström skulle uppföras på ordinarie stat och åberopa därvid skolöverstyrelsens upprepade framställningar i ämnet. Merkostnaden för detta ändamål skulle under budgetåret 1924 -1925 uppgå till allenast 2,100 kr.
Resstipendier,
Hr Värner Rydén har i A. K. väckt tre motioner om anslag till resstipen-dier åt lärare i främmande levande språk. Sålunda hemställer han i motion nr 95,
att riksdagen ville besluta, att i riksstaten for budgetåret 1924-1925 under det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken åter upptaga anslagsposten till resstipendier åt lärare i främmande levande språk och att for detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
