Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 6
när förhållandenas natur gör dess användning nödvändig. Då heltidsläsning blivit framtvingad, men visat sig olämplig^ borde en återgång till halvtidsläsningen underlättas, då skal därtill förebringas. Heltidsläsning borde föreskrivas som obligatorisk, endast då de naturliga förhållandena på ifrågavarande ort äro sådana, att den måste anses vara att föredraga. Till ledning for skolmyndigheter och folkskolinspektörer borde vissa regler och bestämmelser fastställas för att avgöra, när den ena eller den andra skoltypen skulle tillämpas. Utslagsgivande för avfattandet av dessa bestämmelser måste vara skolans belägenhet och ortens behov samt skolvägarnas längd och beskaffenhet, och enda syftet måste vara att sa ordna skolgången, att barnens fysiska och andliga fostran under givna betingelser bäst tillgodoses - i varje fall icke skadas. Härvid måste givetvis medicinska auktoriteters och hälsovårdssakkunnigas omdöme inhämtas.
Av den anledningen gör jag icke anspråk på att kunna angiva riktlinjer i detalj angående sådana bestämmelser utan hänvisar i detta avseende till, vad jag sagt i motiveringen.
På grund av vad jag sålunda anfört, får jag vördsamt hemställa,
att riksdagen ville besluta, att i skrivelse till k. m:t anhålla, det k. m:t ville, dels genom vissa ändringar i folkskol-stadgar och andra gällande författningar utfärda föreskrift om, att skoltyper med »varann an dagsläsning» må i vissa fall vara likaberättigade med högre skoltyper, och dels, efter hörande av medicinska och hälsovårdsmyndigheter, utfärda regler för, när det ena eller andra slaget av skoltyper skall tillämpas, i ändamål att tjäna till ledning för skolmyndigheter och folkskolinspektörer.
Fortsättnings- och ersättningsskolor.
I motion nr 184 angående arvodena till lärare vid f ortsättnings skolor och er-sättningsskolor erinrar hr K. J. Söderberg i A. K. (= 2:a kammaren) om k. m:ts förslag ar 1921 om arvodeshöjning åt nämnda lärare. Därefter fortsätter motionären:
På förslag av statsutskottet beslöt riksdagen, att en ökning av ifrågavarande arvoden skulle äga rum, men beloppet nedsattes till hälften av det k. m:t äskat.
Motiveringen såväl för k. m:ts hemställan om arvodesförhöjning i berörda fall som ock för riksdagens, på statsutskottets förslag fattade beslut utgjordes av den redan vid 1918 års riksdag godtagna principen, att avlöning för undervisning i fortsättningsskola bör utgå med något högre belopp an for undervisning i den egentliga folkskolan. Hade riksdagen ar 1921 godtagit k. m:ts förslag om arvodesförhöjning, kunde en minskning nu hava ägt rum utan att den av riksdagen erkända nyssnämnda principen rubbats. Då riksdagen emellertid godkände ett förslag motsvarande endast hälften av vad som då av skolöverstyrelsen och k. m:t ansågs skäligt, synes en ytterligare minskning icke kunna ske, om riksdagen vill fasthålla vid de principer, som tidigare ansetts vara riktiga och rättvisa.
Vad åter angår det statsfinansiella laget, som otvivelaktigt manar till den största möjliga begränsning av statens utgifter, erinras om att denna motivering redan ar 1921 föranledde en beskärning med halva det belopp, som då ansågs behövligt. Att nu ytterligare beskära arvodena för dem, som isynnerhet under fortsättningsskolans genombrottsår ha sig anförtrott den grannlaga och krävande uppgiften att där svara för undervisningen, synes mig, sa vitt möjligt ar, böra undvikas. Med stöd av ovanstående tillåter jag mig hemställa, att riksdagen måtte besluta,
dels att arvodet till lärare vid fortsättningsskola och ersättningsskola, som upp-
rättats efter av 1918 års riksdag angivna grunder, samt för undervisning i manlig och kvinnlig slöjd och ämnet arbetskun-skap vid dylik skola skall utgå efter de grunder, som fastställts av 1921 ars riksdag, dels ock att för beredande av denna ar-vodesförböjning anvisa på extra stat för budgetåret 1924-1925 ett anslag av 600,000 kronor.
Dödsfall.
Ebba Gustafson.
Den 23 januari avled i Stockholm f. d. folkskollärarinnan Ebba Carolina Gustafson, 73 ar gammal.
Den bortgångna avlade 1870 folkskollära-rinneexamen i Stockholm och var åren 1875 -1910 lärarinna vid Hedvig Eleonora församlings folkskola. Närmast sörjande ar en broder.
jCftferatur.
Bibeln i den nyare forskningens ljus
av Frans Stade. En orienterande framställning. P. A. Norstedt & Söners förlag. Pris 3:50.
Detta arbete, som utgjorde synodal-avhandling vid förra årets prästmöte i Strängnäs, avser att införa den intresserade läsaren i den modärna bibelforskningens - ordet bibelkritik bör här icke användas - historia, metod och resultat. I denna egenskap fyller det en utomordentligt viktig och betydelsefull uppgift, ty de spörsmål, som här på ett försynt, grannlaga och det höga ämnet fullt värdigt sätt göras till föremål för behandling, äro sådana, att de av ingen, som något sa när vill följa med vad som rör sig i tiden, kunna förbigås. Bakom avhandlingen ligga årtiondens trägna och mödosamma förarbeten, varom litteraturförteckningen bär nogsamt vittne. Att en kyrkoherde på landet, trängd av de mångskiftande sysslor, som komma på hans lott, och avskild från alla bibliotek, ändå fått tid övrig till vetenskapligt forskningsarbete, vittnar om en kärlek till uppgiften och en arbetsglädje, som ej ar av det vanliga slaget och som förtjänar det största erkännande. Ty vad den intresserade läsaren förut måst söka i ett stort antal specialarbeten, det finner han här samlat och tillrättalagt i ett arbete på knappa 250 sidor, varvid dock ar att märka, att arbetet genom en mera spatiös uppställning säkerligen skulle ha blivit kanske ett 100-tal sidor större. Förf. har därför tagit sin uppgift sa grundligt som av ett populärvetenskapligt arbete rimligtvis kan begäras. Till följd av den starka koncentrationen måste givetvis sakuppgifter och forskningsresultat i hög grad hopas, vadan man gör klokt uti att ej taga för sig för mycket åt gången. - Beträffande företrädda bibel kritiska skolor, tar förf. i regel icke position vare sig för den ena eller den andra utan förhåller sig väsentligen refererande. Då
resultaten i många fall ännu äro ovissa och ställda under debatt, torde en sådan ställning förtjäna erkännande. Naturligtvis avvisar han den gamla mekaniska verbalinspirationsläran, och någon allvarligare gensägelse i det avseendet mötte han ej heller på det möte, där avhandlingen ventilerades. Ett särskilt intresse tilldraga sig de tvänne sista kapitlen, där förf. lämnar sin refererande ställning och på ett personligt-positivt sätt skärskådar frågorna om »Den nyare bibelforskningens praktiskt religiösa betydelse» samt »Den nyare bibelforskningen och det kyrkliga samfundet». I det förstnämnda kapitlet påvisar han, att det gamla mekaniska inspiration s begreppet ställer bibelläsaren inför olösliga tankesvårigheter, framför allt när det gäller det gudsbegrepp, som framställes i Gamla testamentet, där Gud tankes behäftad med mänskliga svagheter och ofullkomligheter, varemot, om ett organiskt inspirationsbegrepp blir ställt under utvecklingens och växandets lag, antagas dessa svårigheter av sig själva bortfalla. I det senare kapitlet kommer förf. in på den viktiga frågan, huruvida den kristna församlingen skall göras delaktig av den nya synen på bibeln och den gudomliga uppenbarelsen och får då också anledning att tala om huruvida folkskolans kristendomsundervisning skall präglas av den historiskt-kritiska bibelåskådningen. Ur alla synpunkter ar därför detta ett arbete, som förtjänar att uppmärksammas, ej minst av lärarkåren. Edvin Aspling.
Av Hushållets bok, som på G. W. K.
Gleerups förlag utgivits av fru Anna Borgh i Lekaryd, har del III »Matlagning» blivit tillgänglig i bokhandeln. Delarna I »Konservering» (med 298 recept) och II »Hembakning» (400 rec.) blevo mycket välvilligt mottagna av såväl pressen som allmänheten.
I del III, som i två band omfattar den egentliga kokboken, redogöres populärt för tillagning av såväl vardagsmat som helgdags- och kalaskost. Kokbokens l:a band avhandlar i 554 rec. smörgåsbords-, frukost-, lunch- och mellanrätter, charkuterivaror (synnerligen rikhaltiga och omväxlande), användning av matrester och svamptillagning. Samma boks 2:a band beskriver middagsmat m. m. i 950 rec< Summa alltså för alla fyra banden 2,200 rec., vilka icke grundats på andras utan på författarinnans egen praktiska erfarenhet. Allt vittnar om noggrannhet och vederhäftighet. För vardagsmaten tillämpas principen: god, sund, närande och omväxlande kost till möjligast billiga pris. Helgdags- och kalasmaten måste ju följa andra grunder. Såväl blandade som rena kött- och vegetariska rätter förekomma i rik omväxling. Fiskrätts- och grönsaksavdelningarna äro ovanligt rikhaltiga; den senare torde vara tillräcklig även for vegetarianer. Ett noggrant och omväxlande till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
