Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 8
SVENSK LÄRARETIDNING.
147
-1922 av 13 kr. 53 öre och en medelutdebitering till folkskolväsendet under samma tid av 3 kr. 76 öre» Fall f or s skoldistrikt, en inlandssocken i det egentliga Västerbotten, hade l läsrum för folkskola och 12 for mindre folkskola» av vilka sistnämnda 8 ansågos otjänliga^ samt 6 lärarbostäder om l rum med kok och 10 innefattande l rum utan kök eller endast kök. Byggnadsbehovet uppgives till 26 lärosalar, därav 12 for folkskola, samt 24 lärarbostäder, varav 4 för manlig och 9 for kvinnlig folkskollärare samt 11 för annan lärare. Medelskattetrycket uppgick till 18 kr. 53 öre och medelutdebiteringen för folkskolväsendet till 9 kr. 54 öre. Stensele skoldistrikt i inre Lappland förfogade över 48 läsrum, varav 40 otjänliga, samt 48 lärarbostäder, varav 40 omfattade l rum utan kok eller allenast kok. Byggnadsbehov: 53 lärosalar, därav 14 for folkskola, och 53 lärarbostäder, varav 4 for manlig och 9 för kvinnlig folkskollärare samt 40 for annan lärare. Medelskattetryck 10 kr. 23 öre; utdebitering for folkskolväsendet 3 kr. 34 öre. Tärna skoldistrikt, inne vid gränsen mot Norge, disponerade över 14 läsrum, alla otjänliga, och 14 lärarbostäder, av vilka 13 bestodo av l rum utan kok eller endast kök. Byggnadsbehov: 20 lärosalar, därav 5 för folkskola, samt 20 lärarbostäder, varav 2 för manlig och 3 för kvinnlig folkskollärare samt 15 for annan lärare. Medelskattetryck 18 kr. 22 öre; utdebitering för folkskolväsendet 4 kr. 76 öre.
Från Norrbottens län må ävenledes några siffror anföras beträffande byggnadsbehovet. Råneå skoldistrikt: byggnadsbehov 39 lärosalar, 69 tjänstbostäder; medelskattetryck 16 kr. 94 öre, medelutdebitering till folkskolväsendet 5 kr. 90 öre. Norrfjärden: 20 lärosalar, 25 tjänstbostäder; medelskattetryck 20 kr. 33 öre, medelutdebitering till folkskolväsendet 5 kr. 92 öre. Nederkalix: 44 lärosalar, 75 tjänstbostäder; medelskattetryck 13 kr. 10 öre, medelutdebitering till folkskolväsendet 3 kr. 9 öre. Arvidsjaur: 34 lärosalar, 77 tjänstbostäder; medelskattetryck 11 kr. 54 öre, medelutdebitering till folkskol-väséndet 3 kr. 61 öre. Jokkmokk: 30 lärosalar, 25 tjänstbostäder; medelskattetryck 14 kr. 89 öre, medelutdebitering till folkskolväsendet 4 kr. 72 öre. För en mängd skoldistrikt inom Norrbottens och Västerbottens län förekommer härutöver behovet av särskilda skolhem för inackordering av de mest avlägset boende barnen.
Sa svårartade äro förhållandena icke i de övriga norrländska länen, men även i Västernorrlands och Jämtlands län möta mångenstädes skolbyggnadsbehov av betydande omfattning. Från olika delar av Västernorrlands län må några exempel anföras. Stode: byggnadsbehov 12 lärosalar, 13 tjänstbostäder; Njurunda: 17 lärosalar, 2L tjänstbostäder; Stigsjö: 11 lärosalar, 11 tjänstbostäder; Tåsjö: 23 lärosalar, 23 tjänstbostäder. Följande siffror från olika delar av Jämtlands län lämna ock en vägledning. Hammerdal: 23 lärosalar, 22 tjänstbostäder; Ström: 45 lärosalar, 43 tjänstbostäder; Are: 19 lärosalar, 18 tjänstbostäder; Alsen: 19 lärosalar, 18 tjänstbostäder; Berg: 11 lärosalar, 11 tjänstbostäder.
Även beträffande övriga delar av riket uppvisades i nämnda betänkande, att på många ställen stora behov av byggnader i tungt beskattade skoldistrikt föreligga.
I fortsättningen av betänkandet (sid. 25 - 31) lämnas en närmare redogörelse för de behov av statshjälp, som kunna anses föreligga, och tillåter jag mig att i detta hänseende hänvisa till ifrågavarande del av de sakkunnigas framställning.
Därefter återgives i motionen de sakkunnigas förslag till förordning angående statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskolväsendet i riket och till all-
männa grunder för statsbidrags utgående, varefter motionären anför bi. a.
Under min verksamhet som fattigvårds-konsulent i några av de norrländska länen har jag kommit att erhålla en ganska god inblick i alla de svårigheter, som upptorna sig, då det gäller for skoldistrikt att ordna såväl skol- som fattigvårdsväsen. I allmänhet råder i dessa landsändar ett starkt intresse för att få folkskolväsendet sa val ordnat som möjligt, och det ar i regeln endast kommunernas oförmåga att bära de med skolbyggnaderna förenade utgifterna, som stått hindrande i vägen för skolväsendets utveckling på ett tillfredsställande sätt. Detsamma gäller fattigvårdsväsendet. Min uppfattning ar den, att enda utvägen i de bygder, där jag haft min verksamhet förlagd, att komma ut ur det nuvarande tillståndet, ar att staten lämnar ett kraftigt bidrag till uppförande av skolbyggnader. Den granskning, jag ägnat de sakkunnigas betänkande, har övertygat mig om, att deras förslag ar synnerligen väl grundat och på ett rättvist sätt fördelar skolbyggnadstungan mellan stat och kommun. Tvivelsutan kan erfarenheten i framtiden komma att giva vid handen, att vissa jämkningar kunna befinnas erforderliga, särskilt for de allra tyngst beskattade kommunerna, men i stort sett synes mig intet förslag kunna för närvarande framställas, som på ett bättre sätt löser dessa svåra uppgifter. Kostnaderna synas mig, om de fördelas på en längre tid, icke vara avskräckande.
Med beklagande har jag iakttagit, att i årets statsverksproposition intet anslag äskats för detta viktiga ändamål. Jag anser mig därför pliktig att, med hänsyn till min erfarenhet om de faktiska förhållandena i vidsträckta delar av vårt land, bringa frågan under riksdagens prövning.
I syfte att början göres till ett upptagande av statsbidragsverksamheten å förevarande område, och då de av de sakkunniga föreslagna grunderna för statsbidrags utgående synas mig ägnade att på lämpligt sätt lösa den föreliggande uppgiften, tillåter jag mig hemställa,
att riksdagen måtte å extra stat för budgetåret 1924-1925 bevilja ett reservationsanslag av 1,000,000 kr. såsom statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskolväsendet i riket,
att riksdagen ville besluta, att de grunder, som innefattas i sakkunnigas ovan återgivna förslag till förordning angående statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskolväsendet i riket, måtte godkännas att tjäna till huvudsaklig ledning för bidrags beviljande, att riksdagen matte besluta, att bidrag enligt nyssnämnda grunder må utgå jämväl för folkskolbyggnader, om vilkas uppförande beslut fattats efter ingången av juli månad ar 1923, samt
att riksdagen ville bemyndiga k. m:t att utfärda de närmare föreskrifter, som må befinnas erforderliga för beviljande av statsbidrag för ifrågavarande ändamål.
. Slöjd vid läroverken.
Samme motionär har i motion nr 109, efter erinran, att k. m:t nu föreslagit en minskning av anslaget till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken från förutvarande 42,500 kronor till 21,000 kronor samt att vederbörande kommun skall bidraga med halva kostnaden för nämnda undervisning, hemställt,
att riksdagen måtte till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken för budgetåret 1924-1925 bevilja ett ordinarie förslagsanslag av 42,500 kronor.
jCitferafur.
Lärobok i Geografi for folkskolan av Erik Bergsten. A. V. Carlsons förlag, Stockholm. Pris 1:50 kr.
Erik Bergstens gamla välkända och spridda lärobok i geografi har nu utkommit i en ny, reviderad upplaga. Ee-visionen har givetvis först och främst omfattat sakuppgifterna, statistik, nytillkomna städer och ändrade politiska gränser; vidare ha de upptagna »orterna» också underkastats en revision, i det att samhällen, som under senare tid genom industriens utveckling eller uppkomsten av nya trafikleder vuxit upp till större betydelse, tagits med. I den nya upplagan har lämnats något större utrymme åt den fysiska geografien, och som en särskild förtjänst må framhållas uppvisandet av sambandet mellan landskapets naturförhållande och dess näringsliv, samfärdsel och bebyggelse. Boken avslutas med en välskriven sammanfattning över Sveriges näringsliv samt ett präktigt kapitel innehållande det viktigaste ur den allmänna geografien. Texten åskådliggöres med ett antal goda illustrationer jämte kartor över de svenska landskapen och över Europas länder samt de övriga världsdelarna. Önskvärt hade varit, att även ett par kartor med våra dagars samfärdsellinjer medtagits, eller också att järnvägslinjerna inlagts på de befintliga kartlinjerna.
I en sammanträngd geografisk lärobok insmyga sig lätt felaktigheter, och sådana ha icke heller alldeles undgåtts i föreliggande arbete. Hällristningarna i Bohuslän förekomma sålunda icke, som boken uppgiver, på klippväggarna vid havet, och ’de djärva bohuslänska vikingarna hade inga borgar. De fornbor-gar, som finnas i landskapet, äro befästa bergkullar och ha aldrig varit bostäder. Det ar icke flodbäddarna i de norrländska älvarna, som kallas for ni-por, utan strandbrinkarna. Uttrycket att flygsanden »avsatts ur havsvattnet» borde också ha rättats. Uppgiften att åkerjorden i Skåne skulle vila på lera eller mergel ar också mindre korrekt-Den skånska åkerjorden utgöres till övervägande del av moränlera, som vilar på berggrunden. Mergeln ar en svämbild-ning, avsatt i sänkor och gamla sjöar ovanpå moränleran.
Framställningen ar for övrigt vederhäftig och klar samt enkel och tilltalande i språkligt avseende. Innehållet synes mig väl disponerat med en översiktlig och redig uppställning. Arbetet kan därför rekommenderas som en god lärobok i ämnet.
Johan Alin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
