Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 9
Hugo Segerborg 60 ar.
Den 4 mars fyller teckningsläraren vid Nya elementarskolan i Stockholm K. Hugo Segerborg 60 ar. Hr Segerborg kan då se tillbaka på en lång och framgångsrik verksamhet i teckningsundervisningens tjänst.
Hr Segerborg ar född i Karlstad, och hans första verksamhet såsom lärare var ock förlagd till hemstaden under åren 1888-1912, nämligen vid högre allmänna läroverket och folkskolseminariet därstädes. Efter flyttning till Stockholm sistnämnda ar och tillträdandet av sin nuvarande befattning vid Nya elementarskolan blev S. jämväl förordnad till överlärare vid Högre konstindustriella skolan samt föreståndare för nämnda skolas seminarium för utbildande av teckningslärare. Genom denna sin verksamhet såsom seminarielärare i Karlstad och framför allt såsom ledare av teckningslärarutbildningen har S. kommit att öva ett stort inflytande på teckningsundervisningen vid vårt lands högre och lägre undervisningsanstalter. Detta inflytande har varit sa mycket mera betydelsefullt, som S. redan från början blev en hängiven målsman för mera modärna principer beträffande detta viktiga ämne, vilket i fråga om metoder och resultat genomgått en sa glädjande utveckling under de senaste årtiondena.
Till denna utveckling har S. bidragit icke blott genom sin lärarverksamhet utan ock genom en mängd utgivna rit-kurser och handledningar rörande olika grenar av teckningsundervisningen samt arbetsövningar och hembygdskunskap (inemot ett 30-tal arbeten av ifrågavarande slag har S. utgivit från trycket) jämte ett stort antal uppsatser i tidningar och pedagogiska tidskrifter, däribland även Svensk Läraretidning. Redan för mer an 20 ar sedan erhöll S. pris i en av denna tidning anordnad pristävlan for en uppsats om teckningsundervisningens reformering.
Flera av Segerborgs utgivna arbeten röra mera direkt undervisningen i folkskolan. Såsom tillkallad sakkunnig på sin tid i folkundervisningskommittén för äm-
net teckning har S. haft sin hand med i förberedelsen till den nya undervisningsplanen i detta ämne. Från denna tid daterar sig ock S:s intresse för hembygdsundervisningen. Många lärare och lärarinnor minnas helt säkert med tacksamhet den sakkunniga och instruktiva undervisning, de erhållit vid de, fortbildningskurser i Hembygdskunskap med ar-betsövningar både i Stockholm och i landsorten, vilka anordnats av Sveriges allmänna, folkskoll ärar förenings centralstyrelse eller av kretsar i samma förening och haft hr Segerborg till ledare.
Utom de uppdrag, som redan nämnts, har S. på grund av sin arbetsduglighet och praktiska läggning även i övrigt ofta anlitats for offentliga uppdrag. Sa var han på sin tid ledamot av lärarlöne-nämnden och företrädde där övningslärarkårens intressen. Vid internationella teckningskongresser i Bern 1904, i London 1908 och i Dresden 1912 var S. Sveriges ombud.
Det anförda torde tillräckligt visa, att det ar ett träget och imponerande arbete som S. utfört i den allmänna undervisningens tjänst. Säkerligen skall hr Segerborg på sin 6O-årsdag, som han kan fira med ungdomlig spänstighet och oförminskad arbetshåg, mötas med tacksam hyllning och hjärtliga lyckönskningar från forna elever och en stor vänskara i övrigt.
En gammal lärjunge.
Skididrotten vid våra skolor.
»Undervisningen i gymnastik med lek och idrott i folkskolan har till uppgift att i enlighet med Lingska gymnastikens grundsatser genom lämpliga övningar befordra lärjungarnas sunda, i allsidiga kroppsutveckling, att vänja lärjungarna vid god kroppshållning och ett för det praktiska livets arbetsuppgifter ändamålsenligt rörelse- och viiosätt, att hos dem väcka lust för fortsatta stärkande kroppsövningar och såmedelst befordra deras kraft, hälsa och levnadsglädje.»
Med dessa innehållsrika rader anger undervisningsplanen för rikets folkskolor målet för ämnet gymnastik med lek och idrott. I det fåtal av landets skolor, där tillgång finnes till gymnastiksalar, slår man sig lätt till ro och tror sig ha uppfyllt allan rättfärdighet, om man gör det bästa man kan av gyamastiktim-marna. Det ar också mycket troligt, att man lyckats »väcka lust för fortsatta stärkande kroppsövningar», men hur många av våra gossar och flickor, särskilt på landsbygden, ha tillfälle att fortsätta med gymnastik efter slutad skolgång? Och på de ställen, där lektionerna måste förläggas till dammiga och dåligt utluftade skolsalar, ar det ganska problematiskt, om övningarna komma att ge »kraft, hälsa och levnadsglädje. »I
då
ijukcomar
Bland
gymnastiken ha vi ett yppei att befordra en allsidig kropps och befrämja en god kroppshål gäller det hälsa och levnadsgl en förståndigt ledd lektion i ännu större behållning.
Under den tid på året, och temperatur tillåta lek ocl skolgården eller idrottsplatsen ganska enkelt att förlägga lektionerna i det fria. Fullt i det inte under vintermånader: måste komma ihåg, att det för dessa månader, som det att försöka få fram ett tresse för friluftsliv bland vars Kölden och de korta dagar till alltför mycken vistelse in< tänker man, under vilka fö flertalet av folkskolans barn sa inses lätt de faror, som termånaderna hota dem. De månader, som föra med sig motståndskraften mot s; som göra våren till en »farli
Undervisningsplanen ger oss på två utmärkta vinteridrottei åkning och skidlöpning, torde väl skidlöpningen ha förutsättningarna att väcka friluftsliv, ett intresse, som skoltiden.
Då det gäller en skidutfä hel skolavdelning, uppstå hel stora svårigheter med skidut: De trakter i vårt land, där mänt ha egna skidor, äro sa många. For gossarna ar de men flickorna äro säkert gan tade. Men ser man skidlöpning hand som en hälsofaktor, sa ä: lika viktigt, att flickorna
Skolorna måste därför träda emellan och låna ut skidor, har ju visat sitt intresse för anslagit medel till bidrag fö skidor för skolorna, och man pas det ej skall dröja allt innan rikets finanser tillåta e större anslag for detta
De lämpligaste skidorna i äro utan tvivel skidorna av som utarbetats genom Svensk^, gationen och under namn av tillhandahållas vid flertalet av fabriker. Det ar en enkel och vis billig terrängskida, tämli^ och därför även användbar skida.
Denna skida ar även lätt a i slöjden, och med den hjäl i O. Hellgrens »Handledning slöjd», utgivarens förlag, adr pris l kr., kan säkert varje hjälpa en händig pojke till ett Brättjärn och modellskidor ti las genom Svenska skiddelega Stockholm, i den utsträckning liga medel göra det möjlig gosse gjort sig ett par egna har han också lärt sig sätta dem och blir mån om att
Beträffande längden på
igt medel utveckling
ning, men ad j e, torde (Jet fria ge
2 w
besitående
ändamål
väderlek idrott på ar det ymnastik-å lätt går Men vi ar särskilt vår plikt inlär j un gar. i a inbjuda mhus. Be-rhållanden måste bo, under vin-är dessa den ringa och tid.
anvisning skridsko-dessa de största intresse för ärar efter
d med en naturligt ustningen. barnen all-tjyvärr icke vanligare, ka vanlot-;en i första det minst
med.
hjälpande Riksdagen saken och inköp av val hop-för länge, t betydligt
komma
far
en c en
skidpark modell,
Skiddele-skolskidor våra skid-ämförelse-en kraftig som hopp-
it tillverka , som ges för skid-Filipstad, slöjdlärare par skidor. Ihandabål-ionen, adr. tillgäng-, Har en skidor, sa värde på dem. ar det
skota
skidorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
