Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr Ö
SVENSK LÄRARETIDNING.
Ur var praktik.
Bättf-e skolgång.
Under ovanstående rubrik ar det väl meningen, att vi skola delge kamrater våra erfarenheter från s kolfältet, de må nu vara stora eller små. En av senare slaget vill jag ge i dag.
Varje lärare vet, hur svårt det ar med ojämn skolgång. Skolarbetet blir förryckt och förutsättningen att fylla luckorna i vetandet minskas. Därför bör man göra vad som kan göras för att minska bortovaron.
Den frånvaroorsak, som i dagboken betecknas med b ar ratt avsevärd på sina håll. Det gäller helt naturligt i första hand, ja, sa gott som alltid brist på skor. Varför? Jo, ett par skosulor äro ej sa varaktiga på en skolgård. Sa sändas skorna till skomakaren, och då blir det .några dagars frånvaro från skolan, ty hur många skolbarn ha dubletter av denna persedel.
Nu kommer jag med min lärdom: Förmå skolrådet att för utlåning till skolbarnen inköpa två par skor eller mera, om sa behövs (olika n:r), och b-en försvinna ur er dagbok och det för ett litet offer. Man måste naturligtvis se till, att skorna efter varje lån återlämnas väl vårdade och insmorda, och då varje barn vet detta, sker det också. For att göra skodonen mera hållbara, bör man slå in några trenabbar (sulskydd) under ta och klack, Ett treårigt väl utfallet försök ligger bakom mitt rad.
Elmer Leff-Hallstein.
da y e n.
Skolöverstyrelsens
undervisningssta-
tistik.
Enligt vad oss meddelats, kommer skolöverstyrelsens undervisningstatistik för re do visnings året 1921 - 1^22 icke att föreligga i tryck. Detta pä grund av de inbesparingar å statens medel, som nu måste vidtagas. Förhållandet ar sa mycket mera att beklaga, som denna statistik ar av utomordentligt värde i många avseenden. Ur statistiken for nämnda redovisningsåret hava vi emellertid genom byråchefen dr E. Göranssons välvilliga tillmötesgående blivit satta i tillfälle att meddela följande uppgifter, som äro av intresse för folkskolans lärarpersonal.
Under redovisningsåret hade skoldistrikten ökats från 2,4:37 till 2,438, läraravdelningarna i hela riket från 25,288 till 25,692, eller med 404 och under visnings avdelningarna från
30^03 till 30,019 eller med 16. Däremot hade lär j ungantalet minskats från 707,520 till 7uö,454, således med 2,066. Den förenämnda ökningen, sedd i samband med den sistnämnda minskningen, angiver tydligen en förbättring av skolväsendet sa till vida, att man fått ett något mindre antal lärjungar på vissa läraravdelningar. Medeltalet lärjungar per läraravdelning hade i landsbygdens skolor nedgått från 27,6 till 27,o och i städernas skolor från 29,2 till 28,9. I det stora hela hade således sasrda medeltal nedgått med omkring 0,6.
En särskild glädjande utveckling erbjuder skolväsendet fortfarande beträffande skolformerna. Antalet lärjungar i heltidsläsande skolor hade sålunda ökats med 13,003 eller från 549,182 till 562,185, under det antalet lärjungar i de halvtidsläsande skolorna minskats med 15,069 eller från 158,338 till 143,2o9. Uttryckt i procent innebär detta, att lärj ungantalet i de förra skolorna ökats från 77,6 till 79,7 %j medan lärjungan-talet i de senare nedgått från 22,4 till 20,3 %. ^ir 1917 utgjorde sist-berörda lärjungantal 30,4 %.
Utvecklingen har emellertid tett sig mycket olika inom olika delar av landet. Främst står nu enligt den statistiska redogörelsen, vad landsbygden beträffar, Uppsala och Kopparbergs län, där endast 2,o % av barnen erhålla undervisning i halvtidsläsande skolor» Därnäst följa Västmanlands, Malmöhus, Stockholms, Örebro, Gotlands, Kristianstads, Blekinge och Södermanlands län, i nu nämnd ordning, det sistnämnda med 8,3 %. Därefter kommer, märkligt nog, Norrbottens län, där lär j ungantalet i de halvtidsläsande skolorna utgör 14,i %. I alla övriga län överstiger sagda lärjungantal det förut nämnda medeltalet for hela riket 20,3 %. Sämsta skolväsendet förefinnes fortfarande i Älvsborgs, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Jönköpings, Östergötlands och Kronobergs län. Antalet barn i de halvtidsläsande skolorna utgjorde nämligen där respektive 68,0, 65,3, 53,3, 51,9) 45,4 och 45,o % av hela barnantalet. Vad Göteborg och Bohuslän beträffar, ar försämringen skenbar, beroende på att Mölndal blivit stad. Förut räknades Mölndal till landsbygden.
Antalet tjänster vid folkskolan utgjorde vid slutet av vårterminen 1922: ordinarie och extra ordinarie tjänster 12,703, övriga 13,081, sammanlagt 25,784. Dessa voro fördelade på följande sätt. Vid den egentliga folkskolan: ordinarie, manliga 7,292, kvinnliga 4,861, e. o. 550, biträdande lärarbefattningar 1,091. Vid småskola 9,426. Vid mindre folkskola 2,564. Av de ordinarie och e. o. befattningarna vid folkskola
uppehöllos 2,077 eller 16,8 X och av de övriga 1,354 eller 10,4 % med vikarier. Antalet av samtliga tjänst-ter har under de senaste 20 aren kontinuerligt ökats med i medeltal 437. Under de tre senaste aren bar ökningen dock varit ansenligt större^ nämligen i medeltal 506.
Antalet avdelningar i allmänna fortsättningsskolor av 1918 ars typ uppgick vårterminen 1922 till 2,370 på landsbygden och 259 i städerna; de yrkesbetonade utgjorde 568 på landsbygden och 464 i städerna. I fortsättningsskolorna på landsbygden undervisades 51,095 och i städerna 16,658 lärjungar.
De högre folkskolornas antal har under redpvismngsåret minskats fråri 73 till 69. Antalet lärare i läsämneh ensamt eller i förening med övningsämnen var 256 manliga och 157 kvinnliga samt i övningsämnen enbart 148 manliga och 2u7 kvinnliga. L ar j ungan t ale t var vid slutet av vårterminen 1922 tillhopa 6,240, därav 2,493 gossar och 3,747 flickor. Vårterminen 1921 var hela antalet lärjungar 5,711, vadan en ökning av icke mindre an 529 hade ägt rum. Av de under året avgångna hava ungefär fjärdedelen övergått till andra skolor: kommunala mellanskolor, allmänna eller enskilda läroverk, seminarier m. m.; av de övriga hade största delen gått till olika slag av yrken.
Folkskolan under den borgerliga kommunen.
Skolöverstyrelsens utlåtande.
Såsom vi i nr 8 i korthet omför-malde, har skolöverstyrelsen till ecklesiastikdepartementet ingivit utlåtande över sakkunniges betänkande med förslag till lag om församlingsstyrelse m. m,
I några artiklar föregående ar, nr 31, 33, 34 och 45, yttrade vi oss om nämnda betänkande och hade för av-sigt att ytterligare i vissa punkter belysa detsamma men måste då avstå därifrån, emedan andra frågor, som icke kunde undanskjutas, trängde sig fram. Då överstyrelsen nu presterat en grundlig och fullständigt tillintetgörande kritik av förslaget, skola vi i stället återgiva vissa delar därav något utförligare. Spärrningar och i vissa fall rubriker äro gjorda av redaktionen.
Överstyrelsen hemställer,
att de sakkunnigas förevarande förslag icke måtte läggas till grund for en lagstiftning angående folkskolväsendets | ställning i kommunalt hänseende men i åtgärder vidtagas för en lagstiftning, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
