- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
174

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

reglementsföreskrifter.» Och sa bör gymnastiken ha
ett praktiskt syftemål. På den tiden
avsågs därmed närmast att skapa en
duglig soldat men även »att utveckla i
allmänhet. Människan får genom rätt
avpassad rörelse ett redigare medvetande
av vad hon förmår och icke förmår.» -
Ingen av vår tids »nya» tankar på
gymnastikens område är så ny, att den stått
helt främmande för den svenska
gymnastikens lärofader. De ha blott icke av
honom i sats utformats, kanske stodo
de för honom alltför självklara att
behöva detta.

illustration placeholder
Bilderna äro lånade ur Thulins »Råd och anvisningar» och visa den stående

grundställningen såsom den avbildats i P. H. Lings Gymnastikens allmänna grunder (fig. 1), i

Hjalmar Lings figursamling (fig. 2), i Liedbecks Gymnastiska dagövningar (fig. 3), i arméns

och flottans handbok (fig. 4), i Törngrens lärobok (fig. 5), i Elin Falks Dagövningar i

gymnastik (fig. 6) och J. G. Thulins Bildatlas (fig. 7).


Hans uttalanden visa dock tydligt,
att lingska gymnastiken under ett sekels
»utveckling» småningom stelnat i
benhård dogmatism, och man kan inte låta
bli att undra, om alla dessa, som under
senare tid skriat över nyheter och
förvanskning, verkligen tagit del av P. H.
Lings tankar. Ej ens de närmaste
»efterföljarna», synas ha haft förutsättning
nog att genomtränga och vidare föra
fram vad skaparen lagt grunden till.
Hjalmar Ling åberopas ofta som
auktoritet, när det gäller gymnastik, rent av
oftare an P. H. Ling, och man må ha all
respekt för hans verksamhet, men har
inte redan han börjat leda utvecklingen
på fel väg? Man jämföre exempelvis
plansch I och II i major Thulins
handledning. Den förra visar en serie teckningar
hämtade ur P. H. Lings »Gymnastikens
allmänna grunder» av år 1834, där man
genast fäster sig vid den frigjordhet och
det lugn, som besjälar gestalterna. Raka
motsatsen härtill visar däremot den
senare planschen, ett urval figurer utförda
av Hjalmar Ling och senast utgivna av
Gymnastiska centralinstitutet 1893. En
oerhörd spändhet möter en här, stirrande
blickar och starka ländböjningar. Stela
och tillknäppta äro gymnasterna tecknade,
och litet var känner nog på dem igen
den gymnastik, som till senaste tid
blivit given i svenska skolor med
Gymnastiska centralinstitutet som källa. Samma
stramhet och överdrift återfinnes å pl. VI
med bilder ur Törngrens »Lärobok i
gymnastik» (1916). Man månde fråga de
renläriga »lingianarna»: ar det verkligen
detta som P. H. Ling åsyftat?

Av stort intresse ar, att i detta
sammanhang se ett urval av fotografiska
bilder hämtade från fröken Elin Falks
»Dagövningar» (1913-1916). Fröken
Falk var ju den, som först förde fram
hållningsgymnastiken, och resultatet av
hennes verksamhet skönjes lätt å
bilderna: en medveten strävan att utveckla
och korrigera. Men en reaktion går lätt
till överdrift, så ock här. De starka
ländböjningarna å pl. II, III, V, VI äro
här helt utplånade, och i stället finner
man en nästan rak linje från halsen
ned till hälarna.

Sist i raden av jämförande planscher
kommer ett urval ur major Thulins
»Bildatias», utgiven 1920. De äro
konstnärligt utförda och redan därför tilltalande,
men anmälaren kan inte hjälpa, att han
finner dessa sista figurer mer släkt med
de först nämnda, P. H. Lings, än vad
är fallet med någon av de övriga. Samma
lugn och behag, samma frigjordhet.
»Låtom oss återgå till P. H. Ling och
hans grundsatser!» säger också
författaren. Och att han menar allvar härmed,
visar inte minst hans strävan att
anpassa gymnastiken efter anatomiens och
fysiologiens nyaste rön. (Se exempelvis
de talrika röntgenbilderna och
schematiserade teckningarna, utförda av
vetenskapsmän!)

Författaren övergår så till ett
klarläggande av gymnastikens uppgift och
sammanfattar därvid sina tankar i fyra
punkter, vilka envar böra erinra sig vid
uppgörandet av en dagövning.
Gymnastiken skall vara 1) smidiggörande, 2)
hållningsrättande, 3) omfatta praktiska
tillämpningsövningar, 4) vara
glädjeväckande, eller ännu kortare uttryck, den
skall utgöras av I. Hållningsgymnastik
och II. Tillämpningsgymnastik.

Redan P. H. Ling betonade, att
glädjemomentet icke fick saknas i gymnastiken,
men huru inpräntat genom såväl tal och
skrift som egen erfarenhet har det icke
blivit i nutida människors medvetande,
att gymnastiken är tråkig. Förhållandet
har dock under de senaste åren börjat
ändra sig till det bättre, icke minst
beroende på författarens eget livliga
betonande av glädjemomentets stora
betydelse. Han nöjer sig icke med att fordra,
att minst en lek skall upptagas i varje
dagövning (som en ljus punkt i det övriga
- tråkiga!), utan varje liten rörelse skall
så utföras, så ledas, att den blir rolig.

Mera utförligt behandlar författaren
de tre första av »gymnastikens punkter.»
Han klarlägger sålunda vad som åsyftas
med »normal rörlighet» och huru stelhet
och minskad rörlighet upphjälpas med
de smidiggörande hjälpmedel, som vi
benämna tänjningar. Nära samman med de
smidiggörande övningarna stå de
hållningsrättande. Vi äro emellertid här inne
på ett kapitel, som torde höra till en
gymnastikledares svåraste. Den speciella
hållningsgymnastiken är ju en relativt
ny företeelse, och få torde de lärare och
lärarinnor i folkskolan vara, som under
sin seminarietid fått någon utbildning
häruti. Den ar emellertid oumbärlig, när
det gäller det uppväxande släktets fysiska
uppfostran, och även om man inte av
envar gymnastikledare kan fordra
ingående anatomiska och fysiologiska
kunskaper, så är dock »en vaken blick
och förståelse för människokroppens
byggnad och rörelsesätt ett oundvikligt
villkor.»

Den nya undervisningsplanen, som, vad
den fysiska uppfostran beträffar, är mycket
litet känd även bland folkskolans lärare,
innehåller emellertid mycket tidsenliga
bestämmelser om huru gymnastiken skall
ledas. Författaren gör nu en kort
sammanfattning av dessa, försedd med
kursiveringar och understrykningar. Av
ovärderlig hjälp för den, som vill sätta
sig in i allt det »nya», är hans råd vid
»Dagövningarnas» (se nedan!)
begagnande. Han redogör här på ett synnerligen
instruktivt sätt för kraftbesparing genom
isolering och avspänning, för rörelsebanor
och reaktionstid samt för de gymnastiska
rörelsernas ändamål och utförande. Allt
ledsagat av en mängd fotografiska bilder
av såväl felställningar som normala
ställningar, schematiserade teckningar och
röntgenbilder.

Att författaren mycket väl förstår, hur
svårt det är för en lärare i folkskolan
att hinna följa med och taga vara på
allt nytt inom de olika ämnena, visar
hans på ett synnerligen praktiskt sätt
utförda förenkling av förut utgivna
»Dagövningar för barn (8-14 år)». Envar,
även den som måste leda gymnastik i
vanlig skolsal, får här i dagövningen
angivna rörelser, kommandoord, redskap
och skälet varför rörelsen utföres, samt
anvisning på var närmare förklaringar
för varje särskilt fall äro att finna. Det
är en god hjälp för den, som vill leda
gymnastiken på ett rätt sätt men har
svårt att komma till rätta med den, och
det är ett bekvämt medel att lösa en
besvärlig fråga för den, som intet vill.
Men författaren fordrar, att gymnastiken
ej får förfuskas vare sig på grund av
okunnighet eller slentrian. Den knappt
tillmätta tiden måste på bästa möjliga
sätt utnyttjas.

Huru en skolsal bäst skall kunna
användas vid gymnastikövningar visas
genom flera exempel. Klädseln vid
gymnastikövningarna får också sitt kapitel.
Författaren ger även en del goda råd
om golvets behandling, en synnerligen
viktig fråga, sedan man börjat inse de
s. k. låga utgångsställningarnas stora
betydelse särskilt i småbarnsgymnastiken.

Som komplement till förut utgivna
böcker, innehållande dagövningar, lekar
och bilder, har författaren här medtagit
en del praktiska övningar i torrsimning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free