Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidtagit en genomgripande omläggning
av folkskolinspektionen, i syfte att den
skulle bliva en huvudsyssla. Från år
1914 har staten skaffat ett särskilt
centralt organ för folkskolväsendets ledning,
en överstyrelse.
På flera olika satt har staten ingripit
reglerande i kommunernas
handhavande av folkskolväsendet. Så har skett i
fråga om fastställande av reglementen
för folkskolväsendet jämte läroplan,
reglementen för fortsättningsskolorna,
utbetalande av statsbidrag och
skolbyggnader.
Denna redogörelse, säger överstyrelsen,
torde giva vid handen, att
folkundervisningen icke är en angelägenhet, i fråga
om vilken en kommun kan efter eget
gottfinnande besluta och handla.
Snarare är det så, att skoldistrikten fått i
uppdrag av staten att å dess
vägnar handhava folkskolväsendet under
statens kontroll och med dess kraftiga
ekonomiska understöd. Givetvis finnas
även andra områden, där kommunen har
att handhava angelägenheter, som
innefatta ett allmänt statsintresse. Detta
gäller om fattigvården samt om hälso- och
sjukvården. Det torde dock icke vara
något kommunalt område, där staten i
så hög grad gripit in som beträffande
folkskolväsendet.
Med det sagda har överstyrelsen
givetvis icke velat å sin sida hävda en
sådan ensidig uppfattning, som att
folkskolväsendet skulle vara enbart ett
statens intresse. Överstyrelsen erinrar, att
kommunerna hava en vidsträckt
beslutanderätt rörande folkskolan och
fortsättningsskolan. Detta gäller den närmaste
vården och tillsynen, tillsättning och
entledigande av lärare, skollokaler m. m. Det är
uppenbart, att den kommunala självstyrelse
på folkskolväsendets område, som sålunda
förefinnes, skall lämnas oförkränkt. Men
denna självstyrelse kan givetvis icke
upphäva det förhållandet, att den
undervisning, som bedrives i våra folkskolor, är
ett allmänt statsintresse i lika hög grad
som exempelvis undervisningen i de av
staten upprättade och underhållna
allmänna läroverken. En lagstiftning, som
skulle ha till särskilt syfte att
åvägabringa administrativ likställighet mellan
sådana ärenden, som angå
folkskolväsendet, och sådana, som avse en
kommuns rent lokala ordnings- och
hushållningsangelägenheter, synes överstyrelsen
därför stå i fullständig motsats till den
utveckling på skollagstiftningens område,
som ägt rum ända från den lagstadgade
folkskolans tillkomst.
4. Skoldistriktets ställning.
Beträffande skoldistriktet fäster
överstyrelsen uppmärksamheten
därpå, att skolväsendet på grund av sin
betydelse tillerkänts en särställning
inom de kommunala institutionerna.
Detta framgår bl. a. därav, att
skoldistriktet erhållit en självständig
ställning vid sidan av den kyrkliga
och den borgerliga kommunen. Denna
självständiga ställning framträder
framför allt däri, att skoldistriktet för
ledning och förvaltning av sina
angelägenheter ända sedan
kommunalförfattningarnas tillkomst haft en
särskild styrelse, skolrådet, sidoordnad
med kyrkoförsamlingens styrelse,
kyrkorådet. Överstyrelsen erinrar
härvid, att skoldistriktet har sin särskilda
ekonomi, som omhänderhaves av
skolrådet, samt att skoldistriktet även
i administrativt hänseende intager en
fullt självständig ställning, vilket
framgår av vad överstyrelsen anfört
rörande folkskolväsendets förhållande
till stat och kommun,
Skoldistriktets självständiga
ställning har också för icke så länge
sedan blivit ännu skarpare markerad
genom den på k. m:ts förslag av 1919
års riksdag antagna lagen om
ordning och villkor för ändring i
kommunal och ecklesiastik indelning samt
genom de av samma års riksdag
godkända ändringarna i §§ l, S, 11, 21,
23 och 35 av förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd,
och överstyrelsen uppvisar närmare,
vari denna markering består.
Denna skoldistriktets sedan lång tid
hävdvunna ställning, säger överstyrelsen,
ha de sakkunniga genom sitt förslag
velat upphäva. Upprepade gånger angives
såsom huvudmotiv för de sakkunnigas
strävan i detta hänseende det av dem
uppställda syftemålet, att skolans
ärenden icke måtte få annan karaktär än
andra ärenden, som falla under den
kommunala självstyrelsen. Men även om
skoldistriktsbegreppet bleve så fullständigt
som möjligt utplånat, torde därför icke
det av de sakkunniga uppställda
önskemålet kunna vinnas. Det skulle enligt
överstyrelsens mening vara underligt, om
den skoldistriktet tillkommande
ställning, vilken växt fram på grund av
behov, skapade av det konkreta statliga
och kommunala skollivet och vilken så
nyligen som år 1919 med sådan
enhällighet blivit av k. m:t och riksdagen
fastslagen, skulle upphävas, utan att
någon tvingande nödvändighet därtill
synes föreligga.
Vi skola i det följande redogöra
för överstyrelsens högst
beaktansvärda yttrande angående
skoldistriktsindelningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
