Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
SVENSK LÄRAKETIDNING.
Nr 11
far under innevarande kvartal i dyrtidstillägg av Göteborgs kommun (d. v. s. utom det, som genom kommunen utbetalas av staten) kronor 25: 96. I andra lönegraden utbetalas 18: 71, i tredje 11: 46 samt i fjärde summa kr. 4: 21.
Denna förmån skänker dock Göteborg endast vissa lärare. Åt lärare i fjärde lönegraden, som ha barn under 16 ar, betalar Göteborg intet dyrtidstillägg utöver det som staten betalar. Samma ar förhållandet beträffande lärare i tredje lönegraden, om 2 eller flera barn finnas, sa ock i andra lönegraden, om läraren har minst 3 barn. Ju flera barn läraren har, desto mindre blir det kommunala bidraget till hans dyrtidstillägg. Detta underliga sätt att ge familjtillägg har sin förklaring däri, att kommunens s. k. barntillägg för närvarande med kr. 6: 90 pr kvartal understiger vad staten för samma ändamål anslår åt vederbörande lärare.
Men det inträffar t. o. m. att samtliga lärare av nyss nämnda kategorier i dyrtidstillägg tills vidare erhålla mindre an vad kommunen i dyrtidstillägg åt samma lärare uppbär av staten. Vi få ju hoppas, att Göteborgs stad vid årets slut utbetalar vad som fattas. En lärare i fjärde lönegraden, och som har 4 barn under 16 ar, har redan vid innevarande kvartals slut en fordran av kommunen på kr. 23: 39. UD der förutsättning att nuvarande bestämmelser bibehållas gör detta således för ar summa 93: 56. Detta endast ett exempel.
Av den fasta lönen utgår lortat hälften av kommunala medel. Å denna hälft betalas alltså ett mycket obetydligt, i åtskilliga fall intet som helst dyrtidstillägg.
För myndigheterna i Göteborg har det också genom Folkskollärarförbundets Göteborgskrets blivit påpekat, att löneminskningen för lärarna börjar gå längre, an vad som laga bestämmelser tillåta. Vid senaste beskärningen av dyrtidstilläggen insatte man också i beslutet en bestämmelse, att om lärarens årslön tillsamman med dyrtidstillägget icke motsvarar vissa av stat och kommun fastställda minimibelopp, sa skall läraren äga rätt att av kommunen utfå, vad som fattas. Detta torde vara ett bevis för hur svag lärarnas lönestat ar.
Men vilken lönesumma ar läraren berättigad till? Det kanske kan bli tolkat olika, särskilt i fråga om bostadsersätt-ningen. En utredning härom ar dock för omfattande att nu närmare ingå på. Den kräver en särskild tidningsartikel. Mången göteborgslärare nödgas att för bostad, ehuru denna icke ar av bättre beskaffenhet an boställsordningen föreskriver, betala vida mer, an kommunen för detta ändamål anslår. Vilket besvär det därför kan bli för mången lärare härstädes, besvär med skrivelser och inlagor, till skolstyrelse, till länsstyrelse och till statens inspektör, för att läraren skall få, vad han rätteligen kan fordra! Läraren behöver själv vara både
jurist och matematiker, om icke kostnader och besvär skola avskräcka honom från att söka sin ratt.
Göteborgslärare.
dagen.
Föl kskolreaktionen.
ii.
Halvtidsläsningen.
I föregående nr kastade vi en blick tillbaka på den reaktionära folkskolpolitik, som gjorde mycket väsen av sig i vårt land för 25 ar sedan. Med denna som bakgrund ar det lättare att förstå de mot folkskolan och folkbildningen riktade attackerna i våra dagar. I huvudsak äro strävandena desamma nu som då, men en av de vägar, på vilka var tids reaktionärer söka nå sitt mål att driva folkskolan tillbaka, utgöres av halvtidsläsning i folkskolan.
Innan vi närmare inlåta oss på detta ämne, anse vi oss böra erinra, att ingen i Sveriges rike begär heltidsläsning för närvarande i alla rikets folk- och småskolor. Halvtidsläsning får enligt den nya undervisningsplanen förekomma, »där heltidsläsning på grund av gles befolkning och långa skolvägar icke kan anordnas». Undervisningsplanen upp tager icke mindre an 5 skolformer för halvtidsläsning och antyder därjämte, att även andra sådana former kunna finnas. Faktiskt förekommer också halvtidsläsning i ett stort antal skolor, där den på grund av nämnda bestämmelse ar berättigad. Men därutöver förekommer den även i en mängd skolor - och sådana finnas icke minst på de bördiga och tätt befolkade Östgöta- och Västgöta-slätterna - där bärande skäl för densamma icke förefinnas. De kommunala folkskolförbundens högröstade agitatorer arbeta, såsom vi förut nämnt, särskilt för bibehållandet av halvtidsläsningen i sistnämnda fall. Men icke nog därmed. Deras strä vanden gå ut på att få även nu heltidsläsande skolor förvandlade till halvtidsläsande. På allra senaste tiden har det sagts rent ut, att alla landsbygdens skolor i hela riket borde välsignas med halvtidsläsning.
Argumenteringen till förmån för halvtidsläsningen ar icke ny. Den ar i huvudsak densamma, som för flera ar sedan hopsamlades av en västgötapräst. Den innehåller olika punkter, somliga av hygienisk, andra av pedagogisk, andra av socialpolitisk, andra äter av ekonomisk innebörd. Vi skola sa småningom upptaga den
ena efter den andra till närmare skärskådande.
En av de ivrigaste agitatorerna ar uppenbarligen förste provinsialläkaren i Östergötlands län dr E. Wyk-man. Liksom Göteborgs Aftonblad gjorde på sin tid, har han tydligen ansett, att »Nu bör det slås ett stort slag», ’och sa har mobiliserats utom Linköpings läkarsällskap, 11 provinsialläkare och 3 extra provinsialläkare, vilka alla uttalat sig för var-annandagsläsning på landsbygden, varefter Östergötlands Dagblad »genom tillmötesgående av dr Wykman blivit satt i tillfälle att återgiva de synpunkter, läkarna ute i länet anfört». Då man på vissa hall utgivit dessa läkares uttalanden såsom ett oomkullrunkligt stöd för halvtidsläsningen, givet av den medicinska sakkunskapen, vars auktoritet det näppeligen torde falla någon in att bestrida, och då man sålunda tror sig redan hava vunnit slaget, skola vi börja med
1. Den hygieniska synpunkten.
Vi skola därvid först hålla oss till den argumentering från hygienisk synpunkt, som presterats av hr Wykman och de övriga läkare, som han åberopat, men också därjämte beröra andra skolförhållanden, som i sanitärt hänseende öva inflytande på skolbarnen men som hr Wykman försiktigtvis gått förbi.
a. Läkaropinionen i Östergötland.
Den ovannämnda artikeln i Öster-göt]ands Dagblad återfinnes i sagda tidnings nr för den 26 februari under följande rubriker med stora stilar: »Läkardpinionen i Östergötland mot vardagsläsningen i landsbygdens skolor». »Överansträngning i skolåren farlig». »De långa skolvägarna, torr-skaffningen och mångläseriet verka nedbrytande på barnens fysik». »Alla tjänstläkare entusiastiska för varan-nandagsläsning. Skolorna borde icke pågå under högvintermånaderna».
För att våra läsare själva skola få se vad dessa »för varannandags-läsningen entusiastiska» tjänstläkare ha att säga, huru de röra sig med allmänna uttalanden, vilka gälla precis lika mycket i fråga om såväl halvtids- som heltidsläsande skolor, och huru man i hela artikeln förgäves får leta efter verkliga bevis för halvtidsläsningens företräden - man finner endast påståenden men dessa sa mycket oftare upprepade - återgiva vi den förberörda artikeln i sin helhet även med rubrikerna, trots dess längd. Spärrningarna äro gjorda av Sv. Ltgs redaktion.
Vid Linköpings stifts kommunala folk-skolförbunds årsmöte den 19 sistlidne december i Linköping höll förste pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
