Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 11
Naturligtvis hava årstiderna inverkan på frågans bedömande, ty under höst-och vintermånaderna ar det mycket värre för barnen att taga sig fram till skolan. Sommarmånaderna skulle således passa barnen bäst, men dels kunna barnen då göra bättre nytta för sig i hemmen, dels lämpar sig ej den varma årstiden för trägnare studier vare sig för lärjungar eller lärare. Under alla förhållanden borde skolarbetet ej bedrivas under medio av december till och med medio av februari. Få barnen vila ut och torka sina kläder i hemmet varannan dag, torde dock ej något hinder förefinnas att även dessa månader utnyttjas.
Med avseende på den delade eller odelade undervisningens tillämpande i vara skolor anser jag för min del, att den delade undervisningen med längre middagsrast ar förmånligast och det av flera skäl. Barnen få då i lugn förtära sin matsäck och vila ut något efter det ansträngande skolarbetet samt röra sig en stund i det fria och där hämta krafter för nya själsarbeten, varigenom bättre undervisningsresultat torde ernås. Läraren får ock mera ostörd ro för sin måltid samt tid till förberedelse för sin undervisning.
Barnen böra tidigt få lära sig att arbeta.
I lantbrukarhemmen deltaga nog barnen under fritiden allmänt i hemmets sysslor, vilka även roa dem; föräldrarna behöva ock detta tillskott i arbetskraft. Det ar ock en mycket viktig faktor, att barnen redan tidigt få lära sig arbeta och uppskatta arbetet, ty därigenom fostras samhällsnyttiga medborgare, som veta att hålla arbetet i ära. Detta ar ock ett talande skäl för varannandagsläs-ning i skolorna.
Mångläseriet också i undervisningshänseende förkastligt.
Att skolarbetet ar alldeles för ansträngande för vår tids skolbarn kan nog ej bestridas. Vi ha nämligen allför många skolämnen och för dryga kurser. Barnen få vid vardagsläsning ej mycket tid övrig att bereda sig för .sina läxor, då de komma sent hem och äro trötta samt måste stiga tidigt upp följande morgon för att hinna till skolan. För att om möjligt vinna bättre undervisningsresultat måste hela skolarbetet omläggas, läroämnena måste bliva färre, i det att en del för det praktiska livet oviktiga ämnen utgallras och de mera viktiga grundligare inläras, sa att de fastna bättre i minne och medvetande. Trots vår nuvarande långa och dyrbara undervisning händer det ej sa sällan, att vår tids ungdom ej har mycket reda på t. ex. våra större historiska minnen for att icke tala om mera för det praktiska livet viktiga frågor. Ett sådant förhållande inbjuder ej till någon vidare beundran för detta mångläseri i skolorna. Kunde ämnenas antal och kursernas storlek minskas samt varan-
nandagsläsning införas, finge barnen bättre tid till läxarbete, och det inlärda skulle bättre smältas och bära rikligare frukter. Överansträngning i de högre skolorna har länge varit föremål för hälsovårdsmyndigheternas uppmärk-het, men det ar på tid att även de lägre läroanstalterna i detta hänseende närmare skärskådas.
Av det ovan anförda framgår otve-ty d ig t, att varannandagsläsningen har sa många företräden framför vardagsläsningen i hygieniskt och sanitärt hänseende, då det gäller rama landsbygden. Barnen komma mera utvilade till skolan; förkylningar och sjukdomar, som kunna framkalla framtida men, kunna bättre förebyggas; överansträngning och klenhet undvikas, barnen få bättre tid att förbereda sig till skolarbetet och därigenom inhämta grundligare insikter i läroämnena, barnen få i hemmen lära sig praktiskt arbete och få tillfälle att utbildas i sitt blivande yrke för att kunna bliva nyttiga samhällsmedlemmar; glädje och tillfredsställelse skapas i månget hem; sambandet mellan, barn och hem starkes.
l tätt befolkade samhällen ar vardagsläsningen lämplig.
Däremot anser dr Wykman, att i en del större industricentra och andra mera tätt befolkade samhällen på landsbygden vardagsläsning bör tillämpas, ty det kanske ej vore ändamålsenligt, att barnen finge gå sysslolösa varannan dag. Det vore därför mycket lyckligt, om det kunde i lag bestämmas, att medicinska och hälsovårdsmyndigheter böra höras vid utfärdandet av regler för när vardags- eller varannandagsläsning skall tillämpas, och jag kan ej förstå, varför icke sa för länge sedan bestämts.
Jag har således alla skäl, säger dr Wykman, att fortfarande hålla på var-annandagsläsningen i skolorna på rama landsbygden, enär jag anser vardagsläsningen i de flesta fall innebära en allvarlig fara för folkhälsan, dels därigenom att barnen bli uttröttade och överansträngda genom vandring på ofta långa och dåliga vägar, dels ock därigenom att barnen med en dylik anordning under uppväxtperioden få en ofta otillräcklig näring i olämplig form, vilket ovillkorligen måste innebära allvarliga risker för barnen, något som man ju knappast behöver vara läkare för att inse, varjämte barnen ej få tillfälle att redan i unga ar lära sig arbeta och bliva nyttiga samhällsmedlemmar.
Farligt att experimentera med ett dyrbart folkmaterial.
Jag befästes sa mycket mer i denna min 20-åriga uppfattning, som jag till min stora tillfredsställelse finner, att mina åsikter delas av alla läkare i detta län för att icke tala om den stora allmänheten inom alla samhällslager å landsbygden. Visserligen tyckes vår präktiga skollärarkår av ett eller annat skal bjuda
varannandagsläsningsprojektet ett energiskt motstånd, men denna kår får väl icke härvidlag vara den allena bestämmande, utan vi andra hava väl någon rättighet för att icke säga skyldighet att uttala och förfäkta vår mening. Ett bestämt och kraftigt inlägg från läkarkårens sida torde därför vara i allra högsta grad påkallad för att om möjligt i tid sätta en gräns för ett fortgående experimenterande med ett dyrbart folkmaterial. Det torde i annat fall snart nog bliva för sent.
Vi skola i fortsättningen något närmare granska denna läkaropi-nion och bi. a. se "till, i vad man dessa läkare kunna göra anspråk på att betraktas som auktoriteter i fråga om halvtidsläsningen.
S&otnyAefer.
Seminarierna. K. m:t har förordnat rektorn vid folkskolseminariet i Kalmar Sofia Augusta Amalia "Westerberg att fortfarande under en tid av ett ar, räknat f. o. m. den l juli 1924, bestrida rektorsbefattningen vid nämnda seminarium.
- K. m:t har för anordnande enligt plan, som fastställes av skolöverstyrelsen, under läsåret 1923 - 1924 av kurser i sjukvård för eleverna vid småskol-seminarierna i Haparanda och Mur j ek anvisat, till det förra seminariet 300 kronor och till det senare 125 kronor.
Behörighet. Följande sökande ha erhållit behörighet för anställning som lärare i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk: jordbrukaren J. A. Karmark, Skärby;
vid fortsättningsskola i anslutning till handel: folkskolläraren J. F. Holmer, Bergunda.
Åldersdispens. Examinerade folkskollärarinnan Maj Adéle Kristina Andersson har erhållit rätt att, oaktat hon icke uppnått därför föreskriven ålder, söka och innehava sådan ordinarie folkskollärarbefattning, som skall tillträdas den l juli 1924.
- Examinerade småskollärarinnan Ulla Alvhild Ruth Håkansson har erhållit rätt att, oaktat hon icke uppnått därför föreskriven ålder, söka och innehava ordinarie s m åskollär arbef attnin g.
Uppskov med ledigförklarandet av
ordinarie folkskollärartjänsten vid Sköldinge kyrkskola i Sköldinge skoldistrikt har meddelats tillsvidare, dock ej längre an att tjänsten kan bliva besatt med ordinarie innehavare till den l juli 1925.
Skolväsendets ordnande. Genom beslut den 15 juli 1918 ålade domkapitlet i Lund, i enlighet med av vederbörande folkskolinspektör gjort yrkande, Torups
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
