Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 13
dagsmorgonen», Korna mjölkas», »Oxarna draga plogen», »Fåren på bete», »Hästarna för råglasset». De ha en bildyta av 104 X 76 cm. och lämpa sig sa väl till åskådnings medel för undervisningen i naturkunnighet som till väggprydnader.
Centralstyrelsen har beslutat att för den här nämnda summan gratis utdela 92 planschserier till rikets folk- och småskolor. Porto och emballage, kr. 1: 65, får emellertid mottagaren själv erlägga.
De lärare och lärarinnor, som vilja, att deras skolor må ifrågakomma vid fördelningen av planschserierna, anmodas att senast den 15 april 1924tillCew-tralstyrelsen för Sveriges allmänna folk-skollarareförening, Nybrogatan 36, Stockholm, insända anmälan härom. Sådan anmälan bör upptaga uppgift om skolans form enligt undervisningsplanen, postadress och län samt vilken krets-förening av S. A. F. den sökande tillhör, ävensom de särskilda omständigheter, som för resp. skolor möjligen äro att anföra beträffande gagnet av de ifrågavarande tavlorna.
Uppgift på dem, som tilldelats planschserier, kommer att lämnas i denna tidning.
Då det på något håll uppstått en viss oklarhet beträffande äganderätten till de förut utdelade tavlorna, vilka i flera fall ej blott rekvirerats av lärarna utan för vilkas frakt dessa även fått ikläda sig kostnader, har centralstyrelsen beslutat uttala som sin uppfattning, att tavlorna under alla förhållanden borde betraktas som skolans och icke som lärarens egendom.
Centralstyrelsen.
Den yrkesbestämda högre folkskolan.
Angående den yrkesbestämda högre folkskolans plats i systemet av praktiska ungdomsskolor har ledningen för de större städernas folkskollärarkongresser till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening ingivit följande skrivelse.
De större städernas fjortonde folkskol-lärarkongress uppdrog vid sammanträde i Göteborg den 31 mars 1923 åt kongressledningen att hos centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening hemställa, att den måtte vidtaga åtgärder i syfte att giva den yrkesbestämda högre folkskolan den plats i systemet av praktiska ungdomsskolor, som avsetts i av sakkunniga den 3 oktober 1917 avgivet förslag samt i det därpå grundade beslutet av 1918 års riksdag. I anledning härav får kongressledningen härmed anföra följande.
Den högre folkskolan hade från början uteslutande till uppgift att skänka barn, som genomgått den egentliga folkskolan eller på annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, ett högre mått av
allmänt medborgerlig bildning, utan att eleverna därigenom droges ifrån sina vanliga levnadsförhållanden eller nödig övning vid praktiskt arbete.
Sa länge den högre folkskolans uppgift var begränsad därtill, förde den en rätt blygsam tillvaro. Efter de kommunala mellanskolornas inrättande, blev detta kanske i ännu högre grad förhållandet. Nya högre folkskolor kommo visserligen till stånd, men såväl dessa som äldre högre folkskolor omlades i stor utsträckning till kommunala mellanskolor. Att sa skedde berodde val huvudsakligen därpå, att, medan mellanskolan slutade med realskolexamen, som lämnade viss kompetens, den högre folkskolan icke hade något motsvarande att giva. Det ar ju klart, att den högre folkskolan därigenom kom i en rätt svår situation och syntes vara stadd på avskrivning.
Då kom emellertid en utvidgning av den högre folkskolans uppgift och ändrades ituationen. Eedan ar 1907 framlades i Göteborgs allmänna folkskolstyrelse en skiss för ett system av högre folkskolor, vilkas undervisning vore mera inriktad på det praktiska livets behov, och i stort sett ar det dessa linjer, som följas vid den utbyggnad av högre folkskolan, vilken nu som bäst pågår i vårt land.
De av k. m:t den 3 nov. 1916 tillkallade sakkunniga for att avgiva yttrande angående praktiska ungdomsskolor, och vilka den 3 oktober 1917 avgåvo sitt betänkande, uttalade sig för de högre folkskolornas utveckling i en mera praktisk riktning i anslutning till näringslivet på resp, orter. Detta borde enligt de sakkunnigas mening ske utan att den högre folkskolan frånginge sin gamla uppgift att meddela ett högre mått av allmänt medborgerlig bildning, an vad folkskolan förmådde giva. Någon yrkesutbildning i egentlig mening kunde, enligt de sakkunnigas uttalande, dessa skolor icke giva sina om praktiskt yrkesarbete oerfarna lärjungar, men genom att väcka deras intresse för och inrikta deras håg på de praktiska yrkena samt giva dem en för dessa förberedande utbildning kunde de säkerligen för det flertal, som efter slutad skolkurs gå ut i det praktiska livet, utgöra en vida bättre förberedelse an sådana studier, som äro av enbart allmänbildande karaktär, och vilkas slutmål ar realskolexamen.
I ett till k. m:t något senare avgivet yttrande utvecklade och utbyggde folkskolöverstyrelsen det av sakkunniga skisserade förslaget för högre folkskolans utveckling. Emellertid synas varken de sakkunniga eller folkskolöverstyrelsen då hava tänkt sig någon plats åt den högre folkskolan i det system av praktiska ungdomsskolor, vartill samtidigt framlades förslag, och på vilket den kungl, propositionen till 1918 års riksdag byggdes.
Genom de antydda åtgärderna från statsmakternas sida hade den högre folkskolan givits en inriktning åt det praktiska livet, och detta kom också till ut-
tryck i stadgan den 16 september 1918 för högre folkskolor.
Men det var ett moment, och detta var av synnerligen stor betydelse for den högre folkskolans framtid och utveckling, vilket saknades, nämligen det som borde inpassa nämnda skola inom systemet av praktiska ungdomsskolor. Därom nämndes icke något varken i de sakkunnigas eller i folkskolöverstyrelsens förslag, ej heller i den kungl, propositionen. Icke heller hade man på något sätt vidrört frågan om den kompetens, som denna skola skulle kunna giva sina elever.
I anledning härav behandlades frågan om den högre folkskolans plats i den lägre tekniska undervisningen vid folk-skollärarkongressen i Stockholm ar 1918.
Såsom framgår av frågans formulering, behandlades ämnet då sa gott som uteslutande med hänsyn till den högre folkskolans ställning till den lägre tekniska undervisningen, medan hänsynen till den lägre handelsundervisningen fick stå åt sidan. Detta skedde därför, att några statens handelsgymnasier icke funnos och icke heller i kungl, propositionen föreslogos. Däremot funnos redan då sex av staten understödda handelsgymnasier, nämligen i Göteborg, Stockholm, Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping. Handelsinstitutens kurser äro i regel tvååriga. För att vinna inträde fordras i allmänhet att innehava kunskaper, som meddelas i de allmänna läroverkens sex nedre klasser. Att i en treårig högre folkskola vinna ett resultat, som motsvarade dessa fordringar, ansågs knappast möjligt, och i följd härav lämnades frågan om den högre folkskolans ställning till handelsgymnasierna då å sido. Däremot beslöt kongressen ar 1918 att med hänsyn till den högre folkskolans ställning till den lägre tekniska undervisningen göra följande uttalande:
1. »Då det ar av stor vikt, att en närmare väg från folkskolan an den, som går genom fortsättnings-, lärlings-och yrkesskolan till tekniska fackskolor ock tekniska gymnasier, skapas, uttalar kongressen sig för, att en yrkesbestämd högre folkskola organiseras sa, att den - jämte uppgiften att förbereda eleverna för att genast utträda i det prak: tiska livet - genom en treårig kurs kan i ämnena modersmålet, matematik, fysik och kemi samt i ritning och teckning bibringa dem ett kunskapsmått, likvärdigt med realskolans.
2. Då den, som avlagt realskolexamen utan prov skulle vinna inträde i de tekniska gymnasierna och i de tekniska fackskolorna efter prov endast i matematik, borde den, som genomgått en på lämpligt sätt organiserad högre folkskola, kunna tillerkännas samma förmåner.
3. Då detta näppeligen kan ifrågasättas, om icke eleven vid avgången från högre folkskolan genomgått en examen, uttalar kongressen sig för att en sådan examen måtte komma till stånd, och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
