Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 13
timmar dagligen, dock med iakttagande av att varje läroämne far samma tid pr vecka som f. n., sa att de läroämnen, som genom denna ändring skulle erhålla avkortad tid i kl. I, erhålla ökning i kl. II. Ändringen avser ej avkortning av arbetstiden i skolan utan ett bättre utnyttjande av tiden». 2 lokalföreningar anse, att en eventuell inskränkning endast bör gälla första terminen.
Styrelsen beslöt inga till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening med en skrivelse i ärendet, grundad på de från lokalföreningarna inkomna svaren.
S. S. F:s anslutning till Svenska kvinnornas nationalförbund.
Detta ärende, som ävenledes ar 1923 utsänts till lokalföreningarna, hade behandlats av 24 föreningar.
Av dessa hade 2 ej gjort något uttalande-5 hade svarat nej på frågan: Bor S. S. F. ansluta sig till Sv. kvinnornas nationaiför-förbund? Motiveringen var i huvudsak den, att arbetsbörda och utgifter ökas genom en anslutning, samt att S. S. F. bör koncentrera sig på frågor, som röra dess kår. 17 lokalföreningar hade besvarat frågan med ja.
Då således flertalet av lokalföreningarna uttalat sig för en anslutning, beslöt styrelsen ingå till Svenska kvinnornas nationalförbund med anhållan om S. S. F: s anslutning till förbundet.
Val av ombud samt därmed samman-hängande spörsmål beslöt styrelsen senare hänskjuta till lokalföreningarna.
Dalarnes småskollärarinneförbunds anslutning till S. S. F.
Under det gångna året ha mellan S. S. F:s styrelse och styrelsen för Dalarnes småskollärarinneförbund underhandlingar förts om sistnämnda förbunds anslutning till S. S. F. Ordf. lämnade en redogörelse för vad som därvid åtgjorts samt föredrog en från D. S. F. inlämnad skriftlig begäran om anslutning jämte föreningens stadgar. Då enig samverkan mellan alla Sveriges småskollärarinnor ar ett av S. S. Fis främsta mål, var det med glädje och tillfredsställelse styrelsen biföll denna anhållan.
Enligt stadgarna utgör emellertid S. S. F. en sammanslutning av »lärarinnor vid Sveriges småskolor och mindre folkskolor samt biträdande lärarinnor vid folkskolor». Då Dalarnes småskollärarinneförbund även medgiver andra för förbundet och dess syften intresserade personer inträde, beslöts att vid S. S. F:s föreningsmöte i sommar framlägga förslag till stadgeändring, som möjliggör Dalarnes småskollärarinneförbunds inträde i S. S. F. Enligt detta förslag skulle till par. 2, mom. a. göras följande tillägg: »Därjämte kunna även andra för föreningens verksamhet intresserade personer vinna inträde efter medgivande av styrelsen».
Styrelsen beslöt även göra en hemställan till D. S. F. om ändring av förbundets stadgar i överensstämmelse härmed.
Särskilda konferenser för lärarkårens representanter i de lokala skolstyrelserna.
Från Sveriges folkskollärarförbund förelåg en skrivelse med förfrågan, huruvida S. S. F. hyste intresse för och ville samverka för anordnandet av ovannämnda konferenser. Styrelsen ansåg, att dylika konferenser skulle vara gagneliga och säkerligen bliva fruktbringande. Då emellertid stora svårigheter ansågs föreligga vid realiserandet av planen, uttalades önskvärdheten av att möte anordnades exempelvis i Stockholm vid allmänna svenska skolmötet, där riktlinjer kunde framläggas och diskuteras. Vad den ekonomiska sidan av saken beträffar, uttalade styrelsen som sin mening, att utgifterna borde bestridas av särorganisa-tionerna och medel ej begäras av statsmakterna.
Småskollärarinnas pensionsålder.
Från Tomelilla lokalförening hade inkommit en motion med förslag att frågan om småskollärarinnas pensionsålder skulle utsändas till behandling inom lokalföreningarna.
Styrelsen ansåg frågan f. n. ej tillräckligt aktuell, och då det ej kunde vara gagneligt att diskutera densamma nu lösryckt från andra med den sammanhängande frågor, beslöts, att frågan om pensionsåldern f. n. skulle göras vilande.
Lönefrågan behandlades dels i anslutning till lönekommitténs förslag och dels med anledning av centralstyrelsens av S. A. F. behandling av densamma.
Under diskussionen framhölls av samtliga, att en rättvis proportion mellan folkskollärarinnas och småskollärarinnas löner ar ett krav, som måste anses berättigat. Kraftigt betonades, att det uttalande i lönefrågan, som S. S. F:s styrelse gjort vid tidigare sammanträden liksom hela föreningen genom valda ombud vid möte i Jönköping 1922, och som av tillkallad sakkunnig framförts vid frågans behandling i lärarlönekommittén, äro grundade på sakliga utredningar såväl med hänsyn till utbildnings- och tjänstgöringsförhållanden som tjänstansvar och befordrings-möjiigheter.
Styrelsen beslöt vidhålla detta uttalande :
Då det grundläggande arbetet ar för en god fortbildning av lika stor betydelse som det fortsatta;
då arbetet på nybörjarstadiet med hänsyn till dess självständiga, ansvarsfulla och mång sidiga karaktär ar synnerligen krävande;
då den nya undervisningsplanen ställer särskilt stora fordringar på läraren på små-skolstadiet såväl med hänsyn till skickligheten i arbetet som intensiteten i den dagliga gärningen;
då i och med den nya seminariereform ens tillämpande större fordringar ställas på småskollärarinnornas utbildning;
då småskollärarinnornas pensionsålder höjts från 55-60 ar;
då boställsordningen föreskrift, att småskollärarinna äger rätt till blott ett rum och kök, måste anses innebära ett missgynnande av kårens ställning, anser mötet:
att vid den förestående löneregleringen den kontanta lönen för småskollärarinna avväges i förhållande till för folkskollärarinnas kontanta löneförmåner enligt proportionen fyra till fem.
De kommunala ungdomsskolorna.
Rektorsförordnande. Rektorn vid högre folkskolan i Klintehamn K. H. Brodén har förordnats att under tiden l juni 1924 tillsvidare till den 30 juni 1925 vara rektor vid nämnda skola.
Uppskov med ledigförklarandet av
en ämneslärarbefattning vid högre folkskolan i Klintehamn har medgivits tills vidare. Tjänsten skall le dig f örklar as i sa god tid, att den kan vara med ordinarie innehavare besatt den l januari 1925.
Högre folkskolan i Brunnby. Med
anledning av en utav styrelsen för högre folkskolan i Brunnby gjord ansökning har k. m:t medgivit, dels att för läsåret 1924-1925 lästiden vid skolan må inskränkas till 32 veckor, dels ock att en av lärartjänsterna vid skolan må under samma läsår uppehållas av extra ordinarie lärare.
Dödsfall.
F. T. Börjesson.
Den 18 mars avled i sitt hem i Färlöv folkskolläraren Frans Theodor Börjesson i en ålder av 63 ar.
Börjesson, som var född i Mollaryd, Älvs-horgs län, avlade folkskollärarexamen i Göteborg 1884. Två ar senare hlev han vald till folkskollärare i Färlöv, vilken befattning han innehade till den l jan. 1923; då han avgick med pension.
O. Olsson.
Förste läraren vid Vadstena folkskola Os-kar Olsson har avlidit. Han var född i Linköping 1888. 1910 avlade han folkskollärarexamen och innehade därpå under 12 års tid folkskollärar- och organistbefattning i Skepsås socken. 1922 tillträdde han plats som ordinarie lärare vid Vadstena folkskola och förordnades redan samma ar till förste lärare. Maka, två barn, föräldrar och syskon stå sörjande vid håren.
N. J. Wågberg.
På Sundsvalls lasarett har förre folkskolläraren Nils Johan Wågberg i Vivstavarv avlidit i en ålder av 88 ar. W., som var född i Stigsjö i Ångermanland, kom 1865 som lärare till Vivstavarvs folkskola, på vilken post han kvarstod oavbrutet ända till sitt inträde i pensionsåldern. Han sörjes närmast av döttrar och en son.
C. Franzén.
Folkskolläraren Conrad Franzén vid Ty-ningö skola omkom på torsdagen genom olyckshändelse på Ramsö. Han hade följt sin fru till Vaxholmsbåten, som går från Ramsö brygga vid 8-tiden på morgonen. Återfärden skulle han företa på skidor, men då han kommit ett stycke, råkade han av allt att döma stupa över ena staven, som trängde in under hakan, sa att pulsådern slets upp. Huru härvid tillgick, vet man icke men han påträffades efter en stund i det närmaste förblödd. Fortast möjligt tillkallades en sjukvårdare vid Oskar Fredriksborg, som ar bosatt på Ramsö. När han kom dit, var Franzén emellertid redan död. Folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
