Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 14
SmåsJcollärarinneutUldningen, som alltsedan styrelsens första sammanträde stått på programmet, diskuterades även nu ingående. Därvid underströks det vid föregående sammanträden gjorda principuttalandet beträffande statens övertagande av småskolseminarierna, inträdesfordringarna, utbildningstiden samt lärarkompetensen.
F. n. syntes det dock styrelsen angeläget att särskilt betona nödvändigheten av, att staten övertager småskolseminarierna, att en treårig kurs snarast möjligt upprättas, samt att övningsskolorna må omfatta de tre första skolåren.
Med särskild hänsyn till den nu rådande disproportionen mellan platstillgång och utbildning av lärarinnor för den första undervisningen uttalade styrelsen sig för att omedelbara åtgärder måtte vidtagas för inskränkning i produktionen av småskollärarinnor genom indragning av främst enkelseminarier och samling i större enheter. De ordinarie lärare vid seminarier, som därigenom lösgöras, beredas anställning genom att seminarierna göras treåriga.
Småskollärarinnornas fortsatta utbildning för undervisning på folkskolstadiet.
Styrelsen upptog denna fråga till behandling första gången vid sammanträde i Malmö 1922. Det skedde då med anledning av hr Pers, Västerås, motion i riksdagen om utredning angående lämpligaste sättet att genom, 2-årig utbildning bereda småskollärarinnor full kompetens att undervisa på folkskolstadiet. Riksdagen biföll hr Pers motion och överlämnade ärendet till skolöverstyrelsen, som efter utredning avgav förslag till k. m:t. Detta förslag innebar upprättandet av 2-åriga kurser vid folkskol-seminarierna i Falun och Skara, där småskollärarinnor skulle utbildas till folkskollärarinnor. I en senare förnyad framställning begränsade överstyrelsen förslaget till att omfatta endast en kurs, som borde förläggas till folkskolseminariet i Skara.
Då k. m:t likväl ej framlagt förslag till riksdagen, har hr Pers innevarande ar inkommit med ny motion i ärendet, i vilken han hemställer, att riksdagen ville besluta, att från och med läsåret 1926-1927 vid folkskolseminariet i Skara skall anordnas en tvåårig utbildningskurs för småskollärarinnor för förvärvande av kompetens till lärarbefatt-ning vid egentlig folkskola.
Vid behandlingen av denna fråga underströks kraftigt, att arbetet inom småskolan icke får göras till ett övergångsstadium på lärarbanan. På samma gång framhölls vikten av att åtgärder vidtagas, för att de småskollärarinnor, som under arbetet känna, att de icke passa för småbarnsundervisning utan skulle finna sig bättre till ratta med mera försigkomna elever, erhålla möjligheter för förvärvande av kompetens för denna undervisning. En sådan åtgärd vore ock synnerligen önskvärd med hänsyn
till utvecklingen av folkskolans organisation. I Norrland liksom även på andra ställen i vårt land finnas byar med 40-50 skolpliktiga barn, där man endast har en mindre folkskola. För dessa tusentals sämre skolformer i vart land, för dessas ombildning till egentliga folkskolor vore det helt visst av den största betydelse, att fortbildningsseminarier för småskollärarinnor inrättades. Det ar en rättvisa åt dessa skolor och en rättvisa åt dem, som äro hänvisade till att arbeta i dessa skolformer. Den nu rådande ekonomiska depressionen bör väl i själva verket ej utgöra något hinder för bifall till hr Pers motion, då man mycket väl kan tänka s%, att genom indragning av någon parallellklass vid ett folkskol-seminarium anslaget härför lösgjordes och användes i stället för detta ändamål.
Boställsordningen.
Vid ombudsmötet i Jönköping 1922 diskuterades den ändring av 1918 års boställsordning par. 2 mom. 2, som av 1921 års riksdag beslutades. Därvid uppdrogs åt styrelsen att i samråd med Sveriges folkskollärarinneförbund vidtaga de åtgärder, som kunde anses erforderliga.
Vid sammanträde den 10 febr. 1923 utsåg styrelsen ett ombud att tillsammans med ombud för S. F. följa verkningarna av nämnda ändring samt inkomma med förslag.
Dessa ombud hade nu fullgjort sitt uppdrag och inkommit med en skrivelse:
I denna framhålles, att under året många kommuner sökt befrielse från boställsord-ningens föreskrift. I synnerhet har man begagnat sig av 1921 års ändring av bo-ställsordningens föreskrift för kvinnliga lärare vid folk- och småskolor och inrättat deras bostäder över skollokaler.
Dock ansågs, att den nuvarande depressionstiden - med sin åtstramning på alla områden och nödvändigheten av besparingar för stat och kommuner - ej ar lämplig för att söka få en ändring till stånd.
I stället ansågs rådligast att uppskjuta frågan till den tidpunkt, då det nya löneförslaget kommer att behandlas.
Vilo- och rekreations hem.
Under det gångna året har S, S. F:s intresse starkt tagits i anspråk av tanken på upprättandet av ett vilo- och rekreationshem. Vid frågans behandling inom lokalföreningarna framställdes från flera håll önskemålet, att dylika hem fortast möjligt måtte komma till stånd. Styrelsen har därför koncentrerat sitt intresse på insamlandet av medel till åstadkommande av ett sådant hem. Listor för tecknande av bidrag ha utsänts till lokalföreningarna. Brevmärken samt ett bokhäfte med dikter av Anna M. Roos ha försålts. Flera lokalföreningar ha anordnat försäljning av handarbeten m. m. Från lokalföreningarna ha genom listor eller genom försäljning hittills influtit omkring 6,000 kr. Brevmärkena
ha inbringat en nettobehållning av cirka 700 kr. och dikthäftena 500 kr. Dessutom har Skriv- och Rit-aktiebolaget Ar-löv-Nässjö skänkt 3,000 kr. Omkring 10,200 kr. ha således under ett ar insamlats för det blivande hemmet.
Brevmärken och dikthäften kunna fortfarande rekvireras hos ordföranden i S. S. F. På grund av framställning från flera lokalföreningar beslöt styrelsen, att insamling å listor skulle fortsätta även under innevarande ar.
Den fria läsningens betydelse redan i småskolan diskuterades vid ett sammanträde ar 1921. Därvid beslöts att upptaga ämnet på nästa förenings- eller ombudsmöte. Utrymmet medgav dock ej frågans upptagande på programmet vid 1922 års ombudsmöte. Styrelsen har likväl med intresse haft sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och tagit del av den utveckling, som den under det sista året nått i Danmark. Denna utveckling ger stod åt de tankar, som tidigare framförts inom styrelsen. Frågan kommer nu att upptagas vid S. S. F:s stundande föreningsmöte.
Tidnings fr agan har stått på styrelsens föredragningslista ända sedan ombudsmötet 1918, då föreningens förste ordförande, fröken Gustava Landberg, inledde den. Hon ivrade då varmt för att Småskolan - »Fridtjuv Bergs sista gärd till småskolkåren» - skulle bliva organ för Sveriges småskollärarinneförening.
Detta synes nu på väg att förverkligas. Det ar nämligen förslag om att en småskollärarinna, tillhörande S. S. F. skulle bli medredaktör i tidningen Småskolan.
Även denna fråga kommer att upptagas vid föreningsmötet.
Föreningens tillväxt.
Styrelsen har under året på olika sätt sökt verka för föreningens tillväxt. Sålunda har vid flera större skolmöten föredrag hållits över betydelsen av sammanslutning mellan Sveriges småskollärarinnor. Genom brev och personliga samtal har man sökt sprida kännedom om föreningen. Glädjande nog kan man också konstatera ett ökat medlemsantal jämte starkt stigande intresse for föreningen och dess verksamhet. Styrelsen kommer som hittills att målmedvetet arbeta för S. S. F:s utveckling både inåt och utåt och beslöt rikta en enträgen uppmaning till lokalföreningarna, deras styrelser och medlemmar att kraftigt medverka till vinnandet av målet: alla Sveriges småskollärarinnor till S. S. F.
I samband med allmänna svenska skolmötet i Stockholm instundande sommar kommer ett föreningsmöte att anordnas. Tid och program kommer senare att meddelas. ___________________
All prenumeration (även pr kvartal) å tidningen göres alltid å närmaste postanstalt, aldrig i tidningens exp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
