- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
269

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 14

SVENSK LÄRARETIDNING.

269

hem eller barnhem, om sådant anses lämpligare för barnet och våda for andra barns sedliga utveckling icke kan befaras därigenom uppkomma. I sådant fall skola bestämmelserna i 34 § gälla i tillämpliga delar. 2 mom. Har för skyddsuppfostran omhändertaget barn, som överlämnats till enskilt hem* eller barnhem, visat sig sa vanartat, att dess tillrättaförande anses kräva strängare uppfostran an den, som kan meddelas i det enskilda hemmet eller barnhemmet, eller att dess samvaro med andra barn finnes innebära vada for dessas sedliga utveckling, skall barnavårdsnämnden draga försorg om dess intagande i skyddshem.

39 §.

Med barnhem förstås i denna lag dels för stadigvarande vård och uppfostran av barn avsedd anstalt, som ej ar att hänföra till skyddshem eller allmän uppfostringsanstalt (barnhem för stadigvarande vård),

dels ock anstalt för tillfällig vård och för observation av barn eller för vård av späda barn och deras mödrar (upp tagnings h em).

43 §.

1 mom. För beredande av skyddsuppfostran åt vanartade barn skall för varje landstingsområde samt för varje stad, som ej del-

, tager i landsting, finnas anstalt (skyddshem) med erforderligt antal platser. Skyddshem för landstingsområde upprättas genom landstingets och för stad, som nyss sagts, genom stadsfullmäktiges försorg. Två eller flera landsting eller städer av ovan angivet slag eller landsting och dylik stad må förena sig om gemensamt skyddshem.

Skyddshem må jämväl kunna upprättas av annan an landsting eller stad, som nu ar nämnd. Landsting eller dylik stad må av konungen befrias från skyldighet att upprätta skyddshem, därest erforderligt antal platser står till förfogande i annan tillhörigt skyddshem.

2 mom. Vanartade barn, vilka på grund av sin ålder eller vanartens beskaffenhet icke lämpligen kunna uppfostras i skyddshem, som i l mom. sägs, böra, där sa kan ske, intagas i särskilda, för sådana barn avsedda, av staten eller annan upprättade skyddshem eller avdelningar av skyddshem.

3 mom. Vanartade barn, som på grund av kropps- eller sinnessjukdom, vanförhet eller annan kroppslig eller andlig brist eller svaghet icke lämpligen kunna uppfostras i skyddshem, som avses i l eller 2 mom., och åt vilka ej heller vård kan beredas å anstalt, som i 36 § sägs, böra, där sa kan ske, intagas i särskilt for sådana barn avsedda, av staten eller annan upprättade skyddshem eller avdelningar av skyddshem.

4 mom. Skyddshem sel ver över femton ar, som visat särdeles svår vanart, må överlämnas till allmän uppfostringsanstalt.

44 §.

Inom skyddshem skall meddelas skolundervisning av den omfattning och beskaffenhet, som gällande bestämmelser om folkundervisningen föreskriva. Där sådant i särskilda fall anses lämpligt och överenskommelse kan träffas med vederbörande skoldistrikt, må skyddshemselev kunna deltaga i undervisningen inom distriktet tillhörig skola.

87 §.

Genom denna lag upphävas lagen den 6 juni 1902 om fosterbarns vård samt lagen den 13 juni 1902 angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn tillika med alla de stadganden, vilka innehålla ändring eller förklaring av nämnda lagar eller tillägg därtill.

Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter.

Under åttonde huvudtiteln, punkt 143, i årets statsverksproposition har k. m:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1924-1925 dels - med uteslutande av det nu i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget å 400,000 kronor till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar .– ett ordinarie förslagsanslag av 400,000 kronor till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter, dels ock till uppförande av folkskolbyggnader i rikets nordligaste gränsorter ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

Sedan ifrågavarande ärende, efter att ha varit föremål för fullständig sakkunnig utredning, undergått erforderlig handläggning inom ecklesiastikdepartementet, har k. m:t i proposition nr 170 i huvudsaklig överensstämmelse med sakkunnigas av skolöverstyrelsen och departementschefen tillstyrkta förslag hemställt, att riksdagen måtte

dels till statsbidrag till byggnader för folkskolväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter bevilja för budgetåret 1924-1925 ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, k. m:t kan finna gott meddela,

dels - med uteslutande av det nu i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget å 400,000 kronor till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar - uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 430,000 kronor till folkundervisningens befrämjande i vissa av rikets nordligaste gränsorter,

dels ock medgiva, att föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga inom de finsktalande församlingarna i Norrbottens län må på de villkor, k. m:t kan finna gott föreskriva, vinna delaktighet i statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.

Änkepension.

I proposition nr 154 föreslår k. m:t riksdagen medgiva,

att framlidne slöjdläraren vid Göteborgs folkskolor Lars Hansson Bergs änka, Paulina Berg, född Johansson, må, utan hinder därav att Berg avlidit först efter ingången av ar 1920, från och med september 1921 tillerkännas pension enligt stadgandet i punkten 8 av övergångsbestämmelserna till kap. IV i reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.

Om Ni vid läsningen av detta nummer finner detsamma innehålla något i ett eller

värdefullt,

sa skulle Ni göra Svensk Läraretidning en tjänst och gagna den fria lärarpressen om Ni ville

visa det

for de medlemmar av folk- eller småskol-kåren, som ännu ej äro prenumeranter.

jCifferatur.

Knut Hamsun: Sista kapitlet. - Till svenska av Harry Blomberg. - Kr. 8: 75. - Andelsförlaget.

Till den samlade upplagan av den ryktbare diktarens arbeten har Andelsförlaget med föreliggande lagt ett elvte band, en i många stycken typisk Ham-sunsk historia om folk, som munnen går på i ett, i ett, utan att ofta därmed något blir sagt, folk som vänslas och skalkas och narras och - ej att förglömma - skryta. Fröken d’Espard ar den Hamsunska kvinnan i sin prydno: lättsinnig, beräknande, moraliskt indolent. Och »Självmördaren» ar den manliga prototypen. Hur dagarna gå, ramla emellertid kulisserna, maskerna falla av, leken ar slut, livet börjar. Vad var och en tänkte sig som »sista kapitlet» blev i verkligheten något annat, ett nytt problem. Det kärva, ja, bistra allvar, Hamsun då på slutsidorna ger åt boken, höjer den i nivå med det främsta han skrivit, gör den till ett minne mer an för stunden.

B. E.

Söderhavet. Av Birger Mörner. I. De stora färderna. Vid rikets port. Polynesien. J. A. Lindblads förlag. Pris 7: 50.
Med detta arbete av den framstående kännaren av Söderhavets förhållanden fylles en verklig lucka i vår litteratur. Något jämförligt arbete om Polynesiens övärld äga vi nämligen icke förut. Genom sin mångåriga vistelse på det södra halvklotet och sina vidsträckta resor bland Polynesiens öar har förf. bättre an någon nu levande samtida dokumenterat sig for uppgiften att bliva deras skildrare. Först berättar han på ett intressant och medryckande sätt om de stora upptäcktsfärderna under 1500-, 1600- och 1700-talen, då Söderhavets ögrupper den ena efter den andra upptäcktes av sjöfararare sådana som Balboa, Magellan, Tasman, Dampier, Cook m. fl. Därefter följer en ej mindre intressant skildring av de olika ögruppernas naturförhållanden och historia samt belysande drag ur folk- och arbetslivet. I samband härmed ges en del intressanta stickprov ur kulten och de religiösa föreställningarna. Längst dröjer förf. vid Sandvich-öarna, SällskapsÖarna, Samoa och Tonga-grupperna samt Nya Zeeland. Å de sistnämnda öarna tilldrager sig särskilt det utdöende Maorifolket och dess egenartade kultur det största intresset. Det sätt, varpå de europeiska folken behandlat sina svagare bröder, ar mångenstädes upprörande och avpressar förf. månget berättigat harmens utrop. I fråga härom synas de s. k. stormakterna stå ungefär lika väl eller rättare sagt illa till boks, men Frankrike synes ta priset. Att märka ar dock, att varken Spanien eller Portugal få tillfälle att lysa med sina bedrifter i detta avseende, enär dessa ju

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free