Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
SVENSK LÄKARETIDNING.
Nr 15
Vidare framhåller överstyrelsen, att om de sakkunnigas förslag bleve antaget, skulle kommunalnämnden respektive drätselkammaren hava att yttra sig även om en del rent skol-tekniska spörsmål, t. ex. om indelning i skolrotar, om de tider av året, de dagar i veckan och de timmar på dagen, då undervisningen skall i skolorna meddelas, om den tidpunkt, vid vilken barns skolgång får börja, om intagning i skola av nybörjare vartannat ar.
Att i dylika spörsmål, yttrar överstyrelsen, göra kommunalnämnden till en folkskolstyrelsen överordnad myndighet torde icke kunna på något sätt motiveras. Största inflytandet skulle kommunalnämnden tydligen få beträffande skolans ekonomiska angelägenheter. Men dessa angelägenheter hava nästan alltid ett pedagogiskt underlag och en pedagogisk innebörd, varför deras behandling kräver ingående kännedom om skolväsendets tillstånd och behov. Det gives dock icke någon garanti för att sakkunskap i detta hänseende ar tillfinnandes inom kommunalnämnden, vars medlemmar helt naturligt utses med hänsyn till helt andra synpunkter. Om kommunalnämnden skall erhålla ett avgörande inflytande på skolans ärenden, kan detta därför bliva till skolväsendets skada och möjligen medföra, att de medel, som under alla omständigheter måste utgivas för skolväsendet, icke bliva till det samhälleliga gagn, som med dem avses.
Överstyrelsen påpekar vidare, att det ej finnes någon säkerhet för att någon av skolstyrelsens medlemmar har säte i kommunalnämnden och sålunda där kan lämna erforderliga sakliga upplysningar och bidraga till en allsidig prövning av skolärendena. Anordningen att enligt gällande författningar en representant för lärarkåren skall hava plats i skolstyrelsen för att där representera den pedagogiska sakkunskapen och bevaka lärarkårens rättmätiga intressen vilja de sakkunniga visserligen bibehålla, men det ar tydligt, att den bleve i hög grad illusorisk, om representanten icke blir i tillfälle att följa ärendena jämväl i den sista förberedande instansen före deras avgörande. Om kommunalnämnden anser sig böra påyrka väsentliga förändringar i skolstyrelsens förslag, kan detta leda till uppslitande kommunala strider, som kunna åstadkomma mycken förargelse och öva ett menligt inflytande på de olika kommunala institutionernas sunda utveckling.
Överstyrelsens yttrande i den här behandlade punkten utmynnar i följande uttalande.
Då enligt överstyrelsens mening det sätt, varpå skolråden handhaft skolans angelägenheter, icke motiverar, att skolans styrelse skulle mista sin hittillsvarande självständiga ställning, och då
den av de sakkunniga föreslagna ordningen tvivelsutan skulle kunna medföra, att skolärendena komme att behandlas med mindre sakkunskap, men icke skulle lämna någon garanti för att deras handläggning skulle ske med större ekonomisk insikt eller för att några verkliga besparingar skulle kunna göras, finner sig överstyrelsen böra bestämt avstyrka, att folkskolstyrelse skulle i förhållande till kommunalnämnd och drätselkammare intaga den ställning, som av de sakkunniga föreslås. En i och för sig önskvärd enhetlig beredning av ekonomiska ärenden, innan de komma inför den beslutande kommunala korporationen, synes lämpligen kunna åvägabringas genom införande av ett gemensamt beredningsutskott, såsom redan skett i ett stort antal städer. Ett sådant utskott kunde då för enhetlig granskning upptaga ärendena från samtliga kommunala styrelser, utan att den ena av dessa behövde underordnas en annan.
Seminarierim. K. m:t har förklarat teol. lic. och fil. kand. Harald Rudberg enligt § 137 b) gällande stadga för statens folkskolseminarier behörig till sådan lektorstjänst vid folkskolseminarium, som omfattar kristendomskunskap eller detta ämne i förening med historia.
- Skolöverstyrelsen har bestämt, att de skriftliga proven för folkskollärarexamen vid folkskolseminarierna innevarande termin skola äga rum nedannämnda dagar:
vid folkskolsenrinariet i Stockholm 9 och 11 april, i Linköping 28 och 30 april, i Skara 30 april och 2 maj, i Strängnäs 28 och 30 april, i Växjö 28 och 30 april, i Kalmar 6 och 8 maj, i Lund 26 och 28 april, i Landskrona 28 och 30 april, i Karlstad 26 och 28 april, i Falun 3 och 5 maj, i Härnösand 5 och 7 maj, i Umeå 28 och 30 april, i Luleå 28 och 30 april, i Ateneums folkskolseminarium 14 och 16 april och vid Göteborgs kvinnliga folkskolseminarium 2 och 5 maj.
Behörighet. Följande sökande ha erhållit behörighet för anställning som lärare i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd f ortsättnings skola:
vid fortsättningsskola i anslutning till bergsbruk och järnhantering: folkskolläraren K. B. Hjorth, Stora Tuna;
vid fortsättningsskola i anslutning till beklädnadsyrket: slöjdlärarinnan Elsa Segerberg, Borås;
vid fortsättningsskola med husligt arbete i vad angår kvinnlig slöjd: slöjdlärarinnorna Armida Emilia Gustafsson, Kareby, Amelie Henrika Tjus, Kil, handarbetslärarinnorna Anna Karlander, Alingsås, och Sonja Rosengren, Göteborg;
i vad angår hushållsgöromål: skolkökslärarinnorna Margit Maria Häger, Hammar, Julia Kristina Gustafsson, Uppsala, och småskollärarinnan Jenny Matilda Tuorna, Tärendö;
i vad angår såväl hushållsgöromål som kvinnlig sPgd: skolköks- och slöjdlärarin-nan Ebba Johansson, Kalmar.
Folkskolinspektionen. Skolöverstyrelsen hemställer, a|tt k. m:t måtte förordna nomadskolinspektören Erik Bergström att fortfarande under tiden l juli 1924 - 30 juni 1925 vara nomadskolinspektör i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
tionen. I avgivet ytt-till Överlärar-7ästra Broby skoldi-tyrelsen icke funnit sökandena J. E. ibergs lämplighet för
IDOt
Överlärarinstitu
rande Över ansökningarna befattningen inom strikt har skolöveri något att erinra Ekströms och N. Sj ifrågavarande befattning,
- I avgivet yttrande ningen till överlärarbefattningen tav Adolfs folksko distrikt från folksk< striktet Anna Eugeria överstyrelsen förklarat nit något att erinra lighet för ifrågavan
Upphävt lärarval
C. W. Edquist anfö kapitlets i Karlstad meddelade utslag en folkskollärarbefa köpings skoldistrikt
Efter det å förslag
köping den 26 april
över ansök-vid Gus-
a inom Borås skollärarinnan inom di-Hedlund har skol-sig icke hava fun-mot sökandens lämp-nde befattning.
Hos k. m:t hade rt besvär över dom-den 19 sept. 1923 mål ang. val till ttning i Melleruds
till ifrågavarande be-
fattning uppförts Hugo Forsberg, Karl Dickman och Ivar Johansson i nu nämnd ordning, företogs å kyrkostämma med nämnda
1923 val for tjänstens
tillsättande. Därvid tillgick enligt det vid stämman förda protokollet på följande sätt. Sedan uppkommen diskussion förklarats avslutad, förrättades val, varefter ordföranden förklarade Forsberg vald. Härpå begärdes votering. Innan denna började, företogs en försöksvotering, som tillgick sa, att de, som röstat på Forsberg, först stodo upp, sedan de, som röstat på Dickman, och slutligen de, som röstat på Johansson. Vid denna försöksvotering erhöll Forsberg 24 röster, Dickman
I röst och Johansson 18 röster. Forsberg ansågs därmed uppförd å ja-förslaget till den slutliga voteringen. Då därefter nej-förslag skulle bestämmas, begärdes votering, som verkställdes samt utfördes på det satt, att Johansson erhöll 33 röster och Dickman 26 röster, varpå förklarades, att Dickman blivit uppförd å nej-förslaget. Sedan ny proposition blivit framställd, företogs slutvotering. Vid denna erhöll Dickman 32 och Forsberg
II röster, varefter Dickman förklarades vald till. innehavare av ifrågavarande befattning.
Över valet anförde Walfrid Jansson besvär hos domkapitlet under yrkande, att enär valet icke företagits med slutna sedlar, trots att yrkande därom framställts före frågans avgörande, ifrågavarande kyrkostämmobeslut måtte såsom icke i laga ordning tillkommet undanröjas och valet förklaras upphävt. Genom överklagade utslaget prövade domkapitlet, då valet bort förrättas med slutna sedlar, sedan yrkande därom framställts, lagligt undanröja det hållna valet och visa målet åter till kyrkostämman för anställande av nytt val.
I besvären yrkades, att domkapitlets utslag måtte upphävas och klandrade valet fastställas. Enär, sedan å förslag till ifrågavarande befattning uppförts tre sökande, kyrkostämman icke ägt att, på sätt som skett, genom förberedande voteringar från den slutliga omröstningen utesluta en av dessa samt välja allenast mellan de bada övriga å förslaget upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
