Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 15
kände optimism har han ej förlorat hoppet på en ljusare tid, vilken också, vad Grangärde skolväsen vidkommer, randats. Allt slags folkuppfostran har i honom haft en nitisk och god kämpe. Tidigt övertygad om sammanslutningens betydelse tillhör han sedan 30 ar Sveriges allmänna folkskollärareförening och ar sedan 6 ar Västerbergslags-kretsens ordförande. I goodtemplarorden har han, särskilt som yngre, nedlagt ett gott arbete, bildat en Blåbands f or en in g i socknen, arbetat för populärvetenskapliga föreläsningar m. m. Hans krafter ha även tagits i anspråk på områden utanför uppfostrans fält, och överallt har han utfört ett gediget och gott arbete.
Att kamraten S. uppskattas fick han erfara på sin födelsedag, då såväl kamrater i socknen som från Västerbergslagskretsen uppvaktade med presenter och tal. Även från församlingsbor hyllades han med gåvor, tele-
fram m. m. Både kamraters och församlings-ors önskan ar att länge an se den avhållne vännen och kamraten med obrutna krafter i tjänst.
L-n.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Centralstyrelsens sammanträde.
Vi fortsätta och avsluta här redogörelsen för de vid centralstyrelsens senaste sammanträde behandlade ärendena.
Småskollärarinneutbildningen.
Den av centralstyrelsen ar 1921 tillsatta kommittén, bestående av rektor I. Andrén samt fröknarna Karola Pålsson och Elin Lundewall, med uppdrag att närmare följa verkningarna av 1919 års seminariereform, samt, efter beslut ar 1923, att taga under omprövning de åtgärder, som på grund av det ändrade läget i fråga om lärartillgången kunde anses av behovet påkallade, inlämnade under sammanträdet till centralstyrelsen ett längre utlåtande i ärendet.
Kommitterade hade sammanfattat sin utredning sålunda:
A. Kommittén fö*rordar;
att staten bör åtaga sig utbildningen av lärare även för den första undervisningen,
att denna utbildning sa snart förhållandena det medgiva bör göras likvärdig med utbildningen av lärare för -det följande folkskolstadiet, samt
att småskolseminarierna genom en verksam lönereglering beredas möjlighet att draga till sig väl kvalificerade lärare.
B. I samband med att staten övertager småskolseminarierna bör beslutas,
att utbildningstiden utsträckes till tre ar, att övningsskolorna må omfatta minst de tre första skolåren, samt
att antalet småskolseminarier betydligt inskränkes.
C. Vid löneregleringens genomförande bör iakttagas,
att bestämmelser angående särskilda ämnes- och särskilda övningsskollärare komma till stånd,
att kompetensfordringarna för ämneslärartjänst givas en sådan formulering, som tydligt angiver dem som minst likvärdiga med kompetensfordringarna för anställning som ämneslärare vid kommunal mellanskola,
att kompetensfordringarna ifråga om öv-
ningsskollärartjänst sättas till likhet med fordringarna for motsvarande tjänst vid folk-skolseminarium, samt
att lärarna erhålla en mot dessa kompetensfordringar svarande löneställning.
D. Då snara åtgärder mot den starka överproduktionen av småskollärarinnor äro nödvändiga, torde ett ingripande ej kunna uppskjutas, tilis staten ar redo att övertaga småskolseminarierna. Omedelbart bör därför verkställas en undersökning
av det antal småskollärarinnor, som kan behöva utbildas under de närmaste aren, samt
i vad mån, på grund av minskat behov av lärarinnor, främst enklassiga seminarier - efter överenskommelse om förflyttning av ordinarie lärarpersonal - men därjämte ock nu överflödiga parallellavdelningar snarast må kunna nedläggas.
E. För att de ordinarie lärarkrafterna likväl måtte kunna utnyttjas måste följande medgivanden göras:
1. Landstingen böra vid ansökan hos k. m:t i enlighet med stadgans § 4 mom. 2 erhålla rätt att göra lärokursen treårig och i behövliga fall erhålla statsbidrag for den tredje årskursen, såsom för parallellavdelning ar stadgat.
2. Då de i enlighet med stadgans § 46 inom. i utvidga övningsskolan, böra de därför erhålla statsbidrag såsom för parallellavdelning av seminarieklass enligt k. kung. 31 dec. 1919 § 13 eller åtminstone efter de grunder, som gälla ifråga om statsbidrag för avlönande av lärare i folkskolan.
3. Om landsting sammanslå seminarier, böra de dock tills vidare eller under viss tid få åtnjuta statsbidrag på sätt, som om seminarierna vore skilda.
Fröken Lundeivall hade i tvänne hänseenden anfört en mot kommitténs övriga medlemmar avvikande uppfattning. Dels hade hon ansett, att inträdesfordringarna, utan skada för en önskvärd rekrytering av småskollärarinnekåren, kunde höjas, dels hade hon, med hänvisning till folkundervisningskommittéDS yttrande om Önskvärdheten av en för alla lärare och lärarinnor i\små- och folkskola lika och gemensam utbildning, framhållit, att hon icke kunde ansluta sig till förslaget -om att småskolseminarierna gjordes treåriga.
På grund av ärendets omfattning ansåg sig centralstyrelsen icke omedelbart kunna upptaga detsamma till behandling, och bordlades det därför till nästa sammanträde.
Tjänstgöringsbetygen.
Frågan om tjänstgöringsbetygen upptogs vid sammanträdet ånyo till behandling.
Överläggningen rörde sig dels om ett av k. m:t givet utslag, där i ett besvärsmål angående tjänstgöringsbetyg k. m:t fastställt en underordnad myndighets beslut, vilket beslut tidigare av k. m:t upphävts, dels om ett av domkapitel givet, under regeringsrättens prövning vilande utslag, däri bi. a. ett tjänstgöringsbetyg fastställts, som innehållit anteckning om att betyget avsåge allenast tiden efter föregående tjänstgöringsbetygs utfärdande. Centralstyrelsen beslöt uppdraga åt en kommitté att utreda, huruvida ändring av folkskolstadgans bestämmelser om utfärdandet av tjänstgöringsbetyg kunde anses önskvärd, ävensom fram-
komma med de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Hälsovårdsförhållandena i skolan.
Detta ärende var föremål för längre överläggning. I denna framhölls, att de Skolhygieniska förhållandena numera vore betydligt bättre an förr, men att väsentliga förbättringar dock alltfort vore önskvärda. Vid flera skolor hade ännu ej inrättats avklädningsrum, ventilationsförhållandena vore ofta nog bristfälliga, golvens rengöring icke sällan otillfredsställande, och skolbarnens personliga hygien icke tillräckligt beaktad. En särskild aktualitet hade förevarande ärende erhållit genom frih. Adelswärds motion i första kammaren angående varannan-dagsläsningen och de uttalanden, som däri blivit gjorda beträffande skolvägarnas längd och barnens hälsa.
Centralstyrelsen hade under övervägande vissa åtgärder till befrämjande av skolans hälsovårdsförhållanden och uppdrog åt en kommitté att närmare utreda deras genomförbarhet.
Hjälpklasser.
Denna fråga, som redan vid årssam-manträdet var föremål för ingående behandling av centralstyrelsen, upptogs nu ånyo.
Det betonades, att den utbildning, som en del hjälpklasslärare utöver sin seminarieutbildning hittills erhållit vid Slagsta sinnesslöanstalt, icke kunde anses tillfyllest. Om också hjälpklasslärarna hade väsentligt gagn av att ha följt undervisningen vid en sådan anstalt, borde de dock framförallt erhålla särskild utbildning för undervisningen av de barn, som, utan att vara sinnesslöa, kunna betecknas som intelligensdefekta.
Centralstyrelsen beslöt därför att ingå till skolöverstyrelsen med en framställning om att särskilda utbildningskurser för lärare till hjälpklasser måtte vid något folkskoleseminarium anordnas.
Den yrkesbestämda högre folkskolan.
Under sammanträdet inkom från ledningen för de större städernas folkskol-lärarkongresser den framställning om den yrkesbestämda högre folkskolan, vilken återgivits i Sv. Ltg nr 13. Centralstyrelsen beslöt bordlägga ärendet till nästa sammanträde.
Vilo- och rekreationshem.
Frågan om åstadkommande av ett vilo-och rekreationshera för småskollärarinnor har vid flera tillfällen varit under övervägande inom centralstyrelsen. Ar 1922 upptogs frågan senast på grund av en framställning från Sveriges småskollärarinneförening. Ärendet har därefter vid åtskilliga sammanträden varit föremål för överläggning. Om behovet av ett dylikt vilo- och rekreationshem har inom centralstyrelsen endast rått en mening, liksom man varit enig om att det kunde och borde realiseras. Emellertid har det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
