Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 16
SVENSK LÄRARETIDNING.
301
kan ett sådant fasthållande vara relativt oskadligt för frågans lösning. Sålunda gör det ingenting, om Uppsala universitetsmyndigheter vilja såsom den ärade förste inledaren kalla den kompletterande kursen vid seminarierna för en »gymnasial påbyggnad». Uppenbart ar, att undervisningen i en sådan kurs, både med hänsyn till att lärjungarna icke äro gymnasister utan mogna män och kvinnor, och med hänsyn till vad som skall inhämtas på en kort tid, måste bedrivas på ett helt annat satt, an då det gäller gymnasister. Men, som sagt, benämningen betyder ej sa mycket.
En betänkligare sak ar det, om varje ämnes representant vid universitetet skall kräva, att varenda folkskollärare for att över huvud taget få studera vid universitet, skall i just hans ämne förete studentkunskaper och därtill kvalificerade betyg. Härigenom hopas stenar i vägen for folkskollärarnas bildningssträvanden, även om detta icke ar avsikten.
De avstyrkande utlåtanden, som kommo från universiteten förra gången frågan förelåg, voro både i sak och form sådana, att de av folkskolans lärare betraktades som ett mycket hart slag, som en bryskt avvisande förklaring, att de icke ville ha med folkskollärarna att göra, om dessa icke voro försedda med vit mössa. Fridtjuv Berg, som Uppsala universitet likväl några ar förut kreerat till hedersdoktor, tog detta avslag på samma sätt, och, som han aldrig velat, att folkskollärarna mot universitetsmyndigheternas vilja skulle komma till universitetet, ansåg han frågan förfallen. Folkskolans lärare ha emellertid tåligt väntat på bättre tider. De hava också i viktiga hänseenden modererat sina krav. De fordra ej längre, att den behövliga propedeutiska kursen skall förläggas till universitetet, ej heller att en särskild för dem avpassad examen skall inrättas. De kompletteringar, som Skolkommissionen efter noggrann jämförelse med studentkurserna funnit vara behövliga, hava av folkskollärarkå-ren accepterats.
Ar vid universiteten den meningen allmän, som de båda professorerna gåvo uttryck åt, nämligen att konfliktämnena böra undvikas, att även ur universitetens synpunkt något vore att vinna genom f rågans lösning och att det . gäller ett socialt rättfärdighets-krav, då kan man helt visst vaga hoppas, att ängsligt formella synpunkter få vika förfrågan, huruvida folkskollärarna besitta den allmänna mognad, som ar nödvändig for bedrivande av universitetsstudier. De akademiska lärare, som hittills handlett studier av folkskollärare utan studentexamen, hava i detta hänseende givit ett gott vitsord. Helt visst skola de folk-
skollärare, för vilka nu en dörr till universiteten eventuellt kan komma att öppnas på glänt, bekräfta detta vitsord.
Gymnastiklärarutbildningen.
I enlighet med vid årssamm anträdet fattat beslut har centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening till k. m:t ingivit följande framställning beträffande rätt för folkskollärare att vinna inträde vid Gymnastiska centralinstitutet:
Till Konungen.
Sedan på grund av Eders k. m:ts bemyndigande chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallat sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning av frågor om verksamheten vid Gymnastiska centralinstitutet och vad därmed äger sammanhang och det såltinda torde kunna förväntas, att en omorganisation av centralinstitutet inom den närmaste tiden ar att motse, finner sig centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening böra inför Eders k. m:t i underdånighet framföra ett inom föreningen förefintligt önskemål angående inträdesvillkoren vid nämnda institut. Det gäller frågan om rätt för folkskolans lärare och lärarinnor att vid institutet vinna i ät rade och där erhålla gym nastisk fortbildning.
I nu gällande stadga för Gymnastiska centralinstitutet ar bestämt, att till elever vid institutet antagas »officerare och underofficerare från armen, officerare från marinen och civila unga män» ävensom »unga kvinnor». De militära eleverna bliva enligt samma stadga »genom generalorder kommenderade från vederbörande regementen och kårer, övriga elever antagas uppå vederbörliga ansökningar, efter föreståndarens förslag, av direktionen». »Civil man», heter det vidare, skall »för att kunna antagas såsom elev hava undergått sådan prövning, som berättigar till inträde vid universitet, kvinna åter bör för att till elev kunna antagas styrka sig äga kunskaper, motsvarande inträdesfordringarna vid högre lärarinneseminarium. »
Vad som först i dessa stadganden ar ägnat att tillvinna sig uppmärksamhet ar de förmånliga villkor, som tilldelats militära elever. Icke nog med att för dem, vad vidkommer underofficerarna, ej erfordras sådan prövning, som berättigar till inträde vid universitet, de bliva »genom generalorder kommenderade» till att studera vid centralinstitutet, vilket medför, att de under sin elevtid erhålla, utom sin tjänstelön, jämväl särskilt dagtraktamente. Det ar i betraktande härav icke att förvånas över att institutets manliga elevuppsättning det civila elementet varit synnerligen fåtaligt repre-
senterat. Enligt den i Kungl. Gymnastiska centralinstitutets historia 1813- 1913 lämnade förteckningen över manliga elever, som utexaminerats från institutet åren 1864-1912, har antalet militära elever varit mer an åtta gånger sa stort som antalet civila.
Förklaringen till de efter nutida förhållanden egendomliga bestämmelserna om elevuppsättningen torde vara att finna i historiskt givna omständigheter. Då Gymnastiska centralinstitutet tillkom, hade den allmänna folkundervisningen ännu ej blivit en viktig samhällsangelägenhet, och kravet på fysisk fostran icke fått den allmännelighet som nu. Gymnastiska centralinstitutets uppgift blev då att i första hand tillgodose arméns och flottans krav på gymnastiskt utbildade instruktörer och i andra hand att förse de jämförelsevis fåtaliga offentliga läroverken med gymnastiklärare. Att de här ovan nämnda bestämmelserna om elevers antagande numera, och sedan lång tid tillbaka, måste anses föråldrade, framstår otvetydigt inför det faktum, att alla landets barn i minst 6 ar åtnjuta regelbunden undervisning, bi. a. i gymnastik, och denna gynmas tiska undervisning i det stora flertalet fall handhaves av lärare, som äro utestängda från möjligheten att vid landets högskola for gymnastik och idrott erhålla den fortbildning, de ofta nog livligt önska förskaffa sig.
Men det ar jämväl i de ovanberörda stadgandena ännu en omständighet, som synes anmärkningsvärd. Medan för »civil man» för att kunna antagas som elev vid centralinstitutet kräves att ha avlagt studentexamen, fordras av kvinna allenast att ha genomgått åttaklassig flickskola, således att inneha det mått av allmänbildning, som ungefär motsvarar realskolexamen. Manlig elev, som genomgått centralinstitutets gymnas tik lärarkurs, erhåller kompetens till gymnastik-lärarbefattningar vid »alla offentliga läroverk i riket», kvinnlig elev, som genomgått gymnastiklärarinnekursen, erhåller kompetens till gymnastiklärarinnebefatt-ningar vid »offentliga kvinnliga läroanstalter». Frånsett att manlig gymnastiklärare kan söka gymnastiklärarbefattning jämväl vid kvinnliga läroanstalter, torde kompetensen för manlig och kvinnlig gymnastikdirektör sålunda kunna betraktas som likvärdig, ehuru det erfordrade måttet av allmänbildning som inträdesfordran uppställts sa väsentligt olika. Förklaringen till den annars märkliga skillnaden torde ligga i formens kända förmåga att leva kvar längre, an förhållandena betinga. Eftersom för manliga elever tidigare som inträdes villkor krävts »att ha undergått sådan prövning, som berättigar till inträde vid universitet», bibehölls stadgandet även sedan det genom en annan bestämmelse tydligt ådagalagts, att villkoren voro onödigt uppskruvade.
Det som nu föranleder centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening att i det ifrågavarande ärendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
