Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 16
vanda sig till Eders k. m:t, ar, som redan nämnts, önskvärdheten av att även de bland folkskolans lärare och lärarinnor, som ej avlagt studentexamen, måtte erhålla rätt att antagas som elever vid Gymnastiska centralinstitutet och där erhålla utbildning.
Centralstyrelsen har redan erinrat om att den största delen av landets barn erhåller sin undervisning av folkskolans lärare. Det ar vid detta förhållande av vikt, att folkskollärarna erhålla den bästa möjliga utbildning i att handhava barns och ungdoms fysiska fostran. Att lärarna själva äro medvetna om betydelsen härav, framgår bi. a. av det förhållandet, att de i stor utsträckning begagnat de tillfällen till fortsatt utbildning, som på skilda håll i landet anordnade gymnastikkurser tid efter annan er bjudit. De nämnda kurserna ha dock som regel blivit allenast tillfällen till uppryckning och repetition men icke medfört den mera grundliga fortbildning, mången bland folkskolans lärare skulle önskat.
I vissa större städer har det befunnits lämpligt att vid folkskolan anställa särskilda gymnastikinstruktörer. Likaledes har det för landet i dess helhet förordnats ett antal gymnastikinspektörer. Centralstyrelsen anser sig icke i detta sammanhang i vidare mån böra ingå på frågan om det lämpliga i det nuvarande sättet för gymnastikinspektionens organisation, an att den vill framhålla som önskvärt, att, om gymnastikinspektörer eller gymnastikinstruktörer förordnas, sådant förordnande bör lämnas endast åt personer, som äro med folkskolan och dess arbete någorlunda förtrogna. For att komma därhän, att detta blir möjligt, liksom ock för att till gymnastikinstruktörer i de större städerna kunna erhålla i folkskolans gärning insatta personer synes önskligt, att de av folkskolans lärare, som därtill äga håg och fallenhet, finge erhålla för nämnda uppgifter avpassad utbildning.
I detta sammanhang kan centralstyrelsen ej heller underlåta att påpeka, att ett stort antal av folkskolans lärare äro aktivt verksamma som ledare av gymnastik i gymnastikklubbar och andra ungdomsföreningar. Även med hänsyn härtill måste det framstå som särdeles betydelsefullt, att folkskollärarna erhålla möjlighet att förskaffa sig den högre gymnastiska utbildning, som Gymnastiska centralinstitutet ar avsett att meddela.
Det har förut uppvisats, att de skrankor, som upprests kring institutet äro mycket ojämna, då underofficerare utan student- eller realskolexamen, och kvinnor med examen från åttaklassigt läroverk jämställts med »civila män», som undergått studentexamen. Inträdesvillkorens ojämnhet liksom deras bristande skolorganisatoriska avpassning framträder synnerligen starkt inför det förhållandet, att folkskollärare, med något dispensundantag, hittills varit helt utestängda från institutet. Den examen,
som folkskolans lärare för utövningen av sitt kall måste undergå, och den gärning, som de ha att utföra, synas göra det berättigat, att bestämmelserna om inträde vid Gymnastiska centralinstitutet bli tillrättalagda på ett mindre snävt sätt, an nu ar fallet. Centralstyrelsen vill här allenast ytterligare omnämna, att Skolkommissionen i avgivet utlåtande angående rätt for folkskollärare att inskrivas vid universitet under vissa villkor tillstyrkt sådan rätt efter minst två års tjänstgöring vid folkskola och efter att i vissa fall ha kompletterat avlagd examen. Att för inträde vid Gymnastiska centralinstitutet komplettering i kunskapsämnen skulle för folkskollärare ifrågasättas, torde få anses uteslutet såväl i sak som även vid jämförelse med vad som stadgats om rätten till inträde för underofficerare och kvinnor, som genomgått åttaklassigt läroverk. Tilläggas bör också, att folkskolans lärare under de fyra utbildningsåren vid seminariet erhålla en gymnastisk utbildning, som i varje fall måste anses motsvara den ifrågavarande utbildning, som meddelas i de fyra gymnasieringarna.
Med stod av vad sålunda anförts hemställer centralstyrelsen i underdånighet,
att Eders k. m:t måtte vidtaga sådana förändringar i stadgan för Gymnastiska centralinstitutet, att vid folk-skolseminarium utexaminerade lärare " . och lärarinnor medgivas rätt att vinna inträde vid Gymnastiska centralinstitutet.
Stockholm den 14 april 1924.
Underdånigst
Å centralstyrelsens för Sveriges allmänna folkskollärarförening vägnar:
(Underskrifter.)
Var folkskola.
Några nutidsfrågor med historisk bakgrund,
ar titeln på ett synnerligen beaktansvärt arbete, som i dessa dagar publicerats. Författare ar undervisningsrådet Sven Nylund. Redan detta namn ar en borgen för att den belysning, som i arbetet gives åt vissa av våra dagars mest brännande spörsmål på folkskolans område, kännetecknas av den sakliga vederhäftighet, som vilar på grundlig kännedom om de sakförhållanden, som avhandlas, "fri skola återkomma till en utförligare anmälan.
Sjuttonde allmänna svenska folkskollärarmötet.
Organisationskommittén för det sjuttonde allmänna svenska folkskollärarmötet har nu fastställt tiden for mötets hållande till den 2-4 juli.
SAolnyAefer.
D^F~ Nästa nummer utkommer med anledning av påskhelgen först torsdagen den 24 april.
Seminarierna. Rektorn vid statens småskolseminarium i Mur j ek fil. kand. J. P. Hedén har förordnats att ytterligare tills vidare under fem ar från och med l juli 1924 vara rektor vid nämnda seminarium.
- Skolöverstyrelsen har medgivit, att en av de tre l ärar inne t j ans tern a vid små-skolseminariet i Kalmar må även under läsåret 1924-1925 få uppehållas med e. o. befattningshavare.
- Skolöverstyrelsen har medgivit, att vid småskolseminariet i Lund ledigheten närmast efter påsk får utbytas mot annan ledighet av motsvarande längd före påsk, samt att vid folkskolsemina-riet i Kalmar ledigheten under den andra av de två söckendagarna närmast efter påsk får utbytas mot ledighet den 16 april.
.- Övningsskollärarinnan vid folkskol-seminariet i Skara Hilma Maria Lydia Ljung har beviljats sökt avsked från och med den l juli 1924.
- Vid folkskolseminariet i Stockholm har för den svenska uppsatsen givits följande ämnen:
1. Kristendomen och bibeln. 2. Messias-tanken i Gamla testamentet. 3. Inför Geijers personlighet. Några tankar. 4.1 vad mån kan Den siste atenaren sagas utgöra en stridsskrift? 5. Arkaismer i nusvenskan. 6. Svensknorska unionens uppkomst. 7. Huden och dess vård. 8. Vad betyder solen för oss? 9. Den utopiska socialismen. 10. Sångens kulturella betydelse. 11. »Den, som hämtar upp skatter ur jordens mull, måste lära sig tålamod». 12. »En sund själ i en sund kropp». 13. Fredsrörelsens mål och medel. 14. »Jo större säg, dess tyngre tag, men desto större seier».
(Björnson.)
Som ämnen för den pedagogiska uppsatsen ha vid samma seminarium givits följande ämnen:
l Spencers kritik av sin tids uppfostringssystem. 2. Fri flyttning eller slutna klasser? 3. Om möjligheter att ernå koncentration i folkskolans arbete. 4. »Offra i barnets späda ålder en tid, som du vid dess mognare ar skall återvinna med ränta.» (Rousseau). 5. Vilken betydelse kan lärarens umgänge med barnen ha för hans arbete i skolan? 6. Bibeltexternas användning i kristendomsundervisningen. 7. Biografiens betydelse för undervisningen i kyrkohistoria på folkskolstadiet. 8. Tystläsning och högläsning i skolan. 9. Historieundervisningens största svårigheter på folkskolstadiet och huru de kunna övervinnas. 10. Betydelsen av att orsakssammanhanget betonas i geografiundervisningen. 11. Hur leda en praktisk geologiundervisning i folkskolan? 12. Lärjungelaborationer i fysik och kemi. 13. Vartill tjäna naturstudierna i teckning? 14. Riktlinjer för sångundervisningen i folkskolan. 15. De vanligaste hållningsfelen och deras rättande.
Dispens. Vik. läraren vid Tånga folkskola inom Lommelanda skoldistrikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
