- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
305

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 16

SVENSK LÄRARETIDNING.

305

förutsättningar. Barnantalet i svagklass må ej överstiga 20. Övergång till normalklass från svagklass bör, där sa kan finnas lämpligt, äga rum.

Skolföreningen beslöt hos folkskolstyrelsen hemställa därom, att vid den ifrågasatta utvidgningen av hjälpklass-institutionen vid Göteborgs folkskolor de nuvarande hjälpklasserna omorganiseras och ett mindre antal svagklasser försöksvis anordnas vid något eller några av de större skolhusen i anslutning till de av kommitterade antydda riktlinjerna.

föreningar.

Karlskrona pedagogiska sällskap hade sammanträde den 7 april, varvid tvänne intressanta föredrag höllos, det ena av hr J. Berglund om Internatskolor, det andra av hr E. N. Petersson om Uppfostringsanstalten Hall.

Sedan hr J. Berglund inledningsvis erinrat om att uppmärksamheten genom skolkommissionens förslag blivit riktad på internatskolorna, gav han en kort redogörelse för detta slags skolor i skilda länder. I England ha de haft ett stort inflytande på kulturutvecklingen, och i Frankrike har förhållandet varit liknande. Den utpräglade nationalkänslan i dessa länder får tillskrivas internatskolornas fostrande inverkan på de högre klassernas barn och ungdom. Det ar nämligen endast dessa högre klasser, som på grund av kostnaderna kunna begagna sig av internaten. För att utestänga plebejiska element vidtagas dessutom särskilda gallringsåtgärder.

Vid de engelska internatskolorna har man lagt huvudvikten vid karaktärsda-ning och fysisk fostran, i de franska vid kunskapsinhämtandet. I disciplinärt hänseende har större frihet rått vid de engelska internaten, emedan uppfostran till självdisciplin där varit målet; i Frankrike däremot råder en sträng militärisk disciplin.

Sedan talaren därefter omnämnt tyska internat, av vilka de mest bekanta äro de s- k. Deutsche Landeserziehungsheime, övergick han till att skildra svenska internatskolor, särskilt Lundsberg och Solbacka. Talaren framhöll, att internaten sakna historisk tradition i Sverige, emedan klosterundervisningen dels ej fick den omfattning som i andra länder, dels upphävdes på ett jämförelsevis tidigt stadium. Eleverna vid svenska internat komma i allmänhet från splittrade eller upplösta hem eller från sådana, där man ej har tid att övervaka de unga. Vid internaten undandragas de storstadens olägenheter, få njuta lantluft och natur, underkastas mera vittgående fostrande inflytelser an i en vanlig skola, t. ex. beträffande karaktärsdaning och fysisk fostran. Undervisningen har här större möjligheter i vissa ämnen, t. ex. i geografi och biologi. Läraren kan mera påverka elevernas smak i olika riktningar, exempelvis i litteratur, konst, musik, m.

m. För de yngre finnes effektiv övervakning och hjälp vid läxläsningen.

Försöken till självstyrelse ha i Sverige ej slagit väl ut, framhöll talaren. Orsaken torde vara, att historisk tradition saknas.

In temats vistelsen ar förenad med vissa hygieniska vådor, t. ex. vid epidemi.

Kostnaderna för internatsundervis-ningen äro synnerligen stora. E Q elev får pr ar betala 3,000-3,600 kr.

Talaren uttalade till sist en förhoppning om att staten måtte taga hand om internaten och trodde, att det skulle vara lyckligt, om sådana inrättades för högt begåvade elever.

Hr E. N. Petersson gav därefter en livlig skildring av förhållandena vid Hall, där han i 14 ar varit lärare.

Sveriges småskollärarinneförening.

Jönköpings och Huskvarna lokalförening av Sveriges småskollärarinneförening har nu avslutat 1923 ars insamling för småskollärarinnornas vilohem.

Genom insamling å listor har influtit i Huskvarna kr. 114, i Jönköping kr. 241. Dessutom har försäljning anordnats i Jönköping före jul och i Huskvarna i mars. Den förra inbringade kr. 317: 39 och den senare kr. 276: 61. Genom föreningen har försålts 3,000 brevmärken samt 300 dikthäften av Anna M. Eoos.

Resultatet utgör sålunda:

Insamling å listor............... kr. 355

» genom basar ...... » 594

Försäljning av brevmärken... » 150 » » dikthäften ... » 225

Summa kronor 1,324 Kassören.

De kommunala ungdomsskolorna.

Kommunala mellanskolan i Örkel-Ijunga. K. m:t har fastställt reglemente för kommunala mellanskolan i Örkel-Ijunga samt förklarat ifrågavarande läroanstalt fr. o. m. l januari 1924 erkänd såsom kommunal mellanskola med rätt till statsbidrag enligt kungörelsen den 19 nov. 19 18 angående avlöning åt lärare vid kommunal mellanskola samt statsbidrag till sådan skola.

Kommunala mellanskolan i Storvik. K. m:t har förklarat C. U. Ling för ordinarie lärare vid kommunala mellanskolan i Storvik.

ingen bör försumma

att för sina kamrater framhålla betydelsen av att hålla ett

eget exemplar av

Svensk J£äi*aj*e tidning.

Dödsfall,

Stina Maja Elovson.

Den l april jordfästes i Järfälla stoftet av den sa hastigt bortgångna lärarinnan vid Gorvälns mindre folkskola fröken Stina Maja Elovson.

Rörande hennes död berättas, att en morgon, då skolans städerska kom för att göra upp eld, fann hon dörrarna till skolan stå olåsta. Hon anade oråd och förstod, att en olycka drabbat den alldeles ensam i skolan boende lärarinnan. Skolan ligger ensligt i skogen långt från närmaste grannar. Inkommen i rummet, finner hon lärarinnan ligga medvetslös på golvet, där hon, efter vad sedan konstaterats, legat hela den kalla vinternatten sedan föregående dags eftermiddag. Tillkallad läkare trodde först, att den stackars ensamma kvinnan blivit utsatt för Överfall av några kringstrykande luffare. Vid närmare undersökning fann man, att sa icke varit fallet. En svår hjärnblödning hade plötsligt drabbat fröken E. I tillkallad ambulans fördes den sjuka till Mörby lasarett, där hon den 25 mars avled utan att någon gång ha återfått medvetandet.

Jordfästningen ägde rum i Järfälla kyrka, som vackert smyckats med granar och blommor och vaxljus. En talrik sockenmenighet hade samlats. Komminister Längquist förrättade jordfästningen. Enkelt och varmhjärtat talade han om den döda lärarinnans uppoffrande och trogna arbete inom församlingen och det ljusa minne hon efterlämnade.

Vid graven, som retts av vänner till den avlidna, som icke har närmare släktingar i Sverige - syskon finnas i Kina och Amerika - nedlades en mängd av blommor och kransar från Järfälla skolråd, skolbarn m. fi.

Å Spånga och Järfälla lärarförenings vägnar nedlade hr Brodd en ståtlig krans. I ett kort tal framhöll han, att av Sveriges lärare torde de, som arbeta i de ofta ensligt belägna s. k. mindre folkskolorna ha den tyngsta och svåraste uppgiften.

Det ar nästan alltid värnlösa kvinnor, som ensamma och övergivna, avskilda från äldre människors umgänge i tysthet utföra ädel gärning. Den nu sa hastigt bortgångna lärarinnan var en av dessa våra ödebygdsskolors stilla och försynta hjältar, som fallit på sin post.

Sedan skolbarnen sjungit några vackra sånger, var den enkla men gripande sorgehögtiden slut.

Fröken E. var vid sin bortgång 46 ar gammal och har tjänstgjort i Järfälla sedan 1920. _____ B.

J. C. Mönner.

Folkskolläraren J. C. Mönner i Eskilstuna har avlidit, 56 ar gammal.

Den bortgångne avlade folkskollärarexamen i Linköping och erhöll samma ar sin första anställning vid Eskilstuna folkskola, där han sedan 1898 varit ordinarie lärare. Han tillhörde åren 1911 -1918 stadsfullmäktige och var några ar även ledamot av drätselkammaren och folkskolstyrelsen. Närmast sörjande äro maka och syster.

A. N. Engberg.

F. folkskolläraren Anders Niklas Engberg har avlidit i Björknäs, Gropptorp, V. Vingåker i sitt 80:e ar.

Den avline var bördig från Hovby, Skb., tog 1872 folkskollärarexamen i Karlstad och blev ordinarie lärare i Ljung, Ostg., samt kom 1878 till Näs folkskola i V. Vingåker, vilken plats han innehade, tills han 1907 avgick med pension. Närmast sörjande äro en son och en dotter samt en fosterson.

P. Löfstedt.
Folkskolläraren i Järrestad Per Löfstedt har avlidit i en ålder av 63 ar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free