Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 16
Född i Simris församling tjänstgjorde han i flera ar i S:t Sigfrids församling i Småland. Ar 1901 kom han till Järrestad, där han alltsedan verkat. Inom kommunen har han innehaft många förtroendeposter.
Närmast sörjes den bortgångne av maka och fem barn. _____
K. A. Kålen.
Överläraren vid Haga-skolan i Arvika stad avled den 27 mars efter en längre tids sjukdom 60 ar gammal. Den avlidne var född 1864. Efter avlagd examen tjänstgjorde han en tid i Östra Emtervik, varefter han erhöll plats vid flyttande folkskolan Kärrsmossen -Kyrkobyn i Arvika landsförsamling och sedan vid Haga-skolan, där han varit lärare under de senaste 20 åren.
K. var under sin krafts dagar en utmärkt lärare och en god organisatör. Han visste, vad han ville, och förstod att föra sin vilja igenom. Då han tillträdde sin lärarbefattning i landsförsamlingen, fanns ej någon skola i Haga. Men frågan om skolhus där arbetade sig fram och förverkligades. K. förflyttades till den nya skolan, och genom hans outtröttliga arbete utvecklade den sig till en av de bättre inom församlingen. Nu ar Hagaområdet införlivat med staden. K. var lärarkårens förste representant i skolrådet. Han kämpade ärligt for vad han ansåg vara rätt och gott och utförde ett plikttroget arbete.
Kålens jordfästning ägde rum i Arvika stads kyrka den 6 april. Kyrkoherde Eriksson tolkade den hädangångnes livsgärning. En mängd kransar hade sänts till hans bår, bi. a. från lärarkåren i Arvika stad, lärarkåren i landsförsamlingen och från skolrådet därstädes. Vid graven talade bi. a. kyrkoherde Bäck och överlärare Lindskog.
X
Utskottsutlåtanden.
Statsutskottets utlåtande angående S:e huvudtiteln.
Statsutskottet har nu avgivit utlåtande angående regleringen förbudgetåret 1924 -1925 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel och därvid tillstyrkt bifall till k. m:ts förslag i statsverkspropositionen (se nr 3 och 4 av denna tidning) rörande de under rubriken Folkundervisningen uppförda poster, undantagandes de fyra punkter, som här nedan särskilt omnämnas.
Den första av dessa gäller anslaget till beredande av höjda stipendier åt elever vid folkskolseminariet. Detta anslag, som nu utgår med 100,000 kr., hade k, m:t sänkt till 50,000 kr., men utskottet föreslagit till 75,000 kr. (Hr I. Österström m. fl. i andra kammaren hade i motion hemställt om 100,000 kr.).
Till understöd åt högre folkskolor hade k. m:t föreslagit att minska det nu utgående anslaget 912,000 kr. med 37,000 kr. till 875,000 kr. Utskottet däremot har hemställt, att riksdagen måtte, med bifall till hr V. Rydéns motion, uppföra det ordinarie förslagsanslaget med oförändrat nuvarande belopp.
Det ordinarie förslagsanslaget till understöd åtfolkhögskolor, nu 830,000 kr., hade k. m:t föreslagit minskat till 800,000 kr. Utskottet har hemställt, att
nämnda anslag måtte utgå med oförändrat belopp samt dessutom, i anledning av motion av hrr B. Eriksson i Grängesberg och S. Bengtsson i Norup, föreslagit att riksdagen måtte för beredande av ökat understöd åt folkhögskolor anvisa ett extra förslagsanslag av 75,000 kr.
Till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor hade k. m:t föreslagit 50,000 kr., men utskottet i anledning av inom båda kamrarna väckta motioner hemställt, att riksdagen måtte anvisa 80,000 kr.
Under en följd av ar har riksdagen, som bekant, beviljat anslag dels till anordnande, dels till understödjande av fortbildningskurser i olika ämnen för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor. Av statsfinansiella skäl upptogs icke i riksstaten för budgetåret 1923 -1924 något anslag för ändamålet. I två likalydande motioner, väckta vid innevarande riksdag den ena inom första kammaren av hr N. J. F. Almkvist och den andra inom andra kammaren av hrr C. Sehlin och R. Wagnsson hade yrkats på ett återupptagande av denna statens understödjande verksamhet av de s. k. allmänna fortbildningskurserna med det belopp av 75,000 kr., som senast varit för dessa kurser anvisat. Utskottet har emellertid ansett, att med hänsyn till den statsekonomiska situationen »ett kortare uppskov med anslag till dylika kurser till för statens ekonomi fördelaktigare tider torde kunna försvaras», och har därför icke funnit sig kunna tillmötesgå vad i berörda motioner begärts.
Beträffande frågan om arvodesförhöjning åt lärare vid fortsättningsskola hade departementschefen enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet icke ansett sig kunna förorda medel för sagda ändamål för budgetåret 1924- 1925. Statsutskottet förklarar sig emellertid anse, att de skäl, vilka föranledde den av riksdagen ar 1921 och jämväl följande ar medgivna arvodesförhöjningen, allt fortfarande föreligga. Genomsnittsavlöningen för arbetet i fortsättningsskolan ar lägre an den för arbetet i folkskolan, och utskottet anser en dylik anordning vara ej endast i och för sig oriktig och olämplig utan även ägnad att hejda den reform av vår praktiska skolundervisning, vartill många och berättigade förhoppningar knutits. Då riksdagen ar 1921 beslöt medgiva ifrågavarande arvodesförhöjning, yttrar utskottet, var det uppenbarligen riksdagens avsikt att låta densamma snart ersättas av en definitiv lönereglering. Då behovet av en dylik förhöjning enligt utskottets mening alltjämt föreligger och då densamma bör äga bestånd allt intill dess en definitiv reglering på detta område kommer till stånd, har utskottet funnit sig böra biträda syftemålet med det förslag, som framställts av J. P. Johansson i första kammaren och K. J. Söderberg i den andra. Emellertid har utskottet med hän-
syn till det nuvarande finansiella läget ansett fig böra föreslå en begränsning av arvodesförhöjningen till ungefär hälften av vad som för närvarande utgår och har alltså hemställt, att riksdagen må
a) medgiva, att arvodet till lärare i fortsättningsskola och ersättningsskola, som upprättats efter av 1918 års riksdag angivna grunder, må under budgetåret 1924-1925 utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola minst 2 kr. 75 öre och för undervisningstimme i ersättningsskola minst l kr. 65 öre. dock att dels arvodet för undervisningstimme i manlig eller kvinnlig slöjd må for samma tid utgöra minst l kr. 95 öre för un-dervisningstimme i fortsättningsskola och l kr. 40 öre i ersättningsskola samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål minst 11 kr. för arbetsdag omfattande minst fem undervisningstimmar, dels ock arvodet för undervisning i ämnet arbetskunskap i fortsättningsskolan till lärare, som förklarats därtill berättigad, må under likaledes samma tid utgå med minst 3 kr. 25 öre för undervisningstimme; med rätt för k. m:t att utfärda de närmare bestämmelser i fråga om dessa ’ arvodens åtnjutande, som kunna befinnas erforderliga;
b) för beredande av arvodesförhöjning åt lärare vid fortsättningsskola i enlighet med under a) angivna grunder anvisa för budgetåret 1924-1925 ett extra förslagsanslag av 237,500 kr.
Hr K. J. Ekmans motion (nr 3) angående revision av boställsordningen och (nr 5) ang. ändring av § 10 i folkskol-stadgan i syfte att i fråga om de i denna paragraf avsedda ärenden domkapitlets beslut skall bliva lagligen gällande (utan besvärshänvisning) vare sig det går folkskolinspektören emot eller icke, ha av utskottet underkastats en nedgörande kritik, varvid utskottet beträffande den förstnämnda motionen gör gällande, att motionärens påstående, att de utfärdade normalritniugarna till skolanläggningar för folkskolor »numera slaviskt följas av folkskolinspektörerna vid insynen av nya skolhus och lärarbostäder» icke ar med verkliga förhållandet överensstämmande, dels att, såsom utskottet uppvisat, mycket av vad motionären anfört berott på missuppfattning av den nuvarande bo-ställsordningens tillkomst, innehåll och rättsliga verkningar. Beträffande hr Ekmans sistnämnda motion framhåller utskottet, att den anordning, vilken riksdagen ar 1913 i berörda hänseende godtagit, befunnits praktisk och ändamålsenlig, varför inga skäl förelåge att därutinnan förorda någon ändring. Har utskottet sålunda ansett sig i sak böra avstyrka motionen, har utskottet vid betraktande av den formella sidan av motionärens yrkande funnit det vara uteslutet att vid å riksstaten uppförda anslag såsom villkor knyta kravet på en administrativ anordning av det slag, som ifrågasatts.
I samband med behandlingen av k. m:ts förslag ang. statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor hade utskottet även behandlat tvänne motioner av K. J. Ekman, den ena gående ut på att riksdagen vid beviljande av anslag till nämnda ändamål ville - efter behörig utredning - fästa det villkor, att för tjänsten vid småskolan icke må utgå lön eller statsbi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
