- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
317

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 17

SVENSK LÄRARETIDNING.

317

kunna ge de unga framåtsträvande folkskollärarna detsamma som våra befästade och minnesrika akademiska traditioner. Att de få tillfälle träda i personlig förbindelse med vårt historiska bildningsarv och med den allvarliga vetenskapliga forskningens härdar, det ger hela deras utbildning en högre kvalitet; det innebär en stor och oskattbar tillgång för det svenska undervisningsväsendet. Det ar betecknande for’deras strävanden, att de söka sig till källorna; att stöta dem tillbaka vore kortsynt och oklokt. Oklokt även därför, att de utan ringaste tvivel skulle betyda ett friskt och välbehövligt krafttillskott för universitetskulturen. Under de senaste åren har man med jämna mellanrum hört klagomål Över kunskapsnivån och de intellektuella intressena hos de nya studentgenerationerna. Från alla högskolorna ha kommit olika vittnesbörd om en viss håglöshet och ljumhet; de sista tidernas försvarsdiskussion har icke saknat betänkliga moment på akademiskt håll. Man kan ibland ha skäl att fråga sig, om saltet håller på att mista sin sälta, om det verkligen skulle gått därhän, att sport och teknik, nöjesliv och dans börja absorbera ungdomens intressen sa starkt, att de andliga problemen och de allmänna frågorna skulle ha trängts i bakgrunden. Måhända ar pessimismen obefogad; men i varje fall ar det säkert, att de nya män från folkskolseminarierna, som det nu begäres plats for, äro besjälade av kunskapstörst och bildningshunger, att de vilja framåt. De skulle bidra att ge färg och fart åt studentvärlden, och om de verkade en smula oroande och stimulerande på beati possidentes, sa vore det ingenting att sörj a över.

Klyftan minskas.

Slutligen far icke förbises, att planens förverkligande betyder minskandet av klyftan mellan olika grupper av ämbetsmän, som gemensamt arbeta på upprätthållandet och fördjupandet av svenska folkets andliga bildning. Icke genom att utjämna och nedpressa nivåskillnaderna, utan genom att ge var ocho en ökat tillfälle att bryta sig väg efter måttet av sina krafter och sin begåvning.

En honnör for folkskollärarnas bildningssträvanden.

Även med stöd av en långt ifrån fullkomlig utbildning har den svenska folkskollärar-kåren förstått att göra sig gällande; i det offentliga och politiska livet har den gjort en större insats under de sista decennierna an de bättre beväpnade ämbetsbröderna från den högre undervisningens fält. I ekonomiskt avseende har deras ställning högs-väsentligt förbättrats; de högre folkskollärarbefattningarna visa sig nu vara eftersträvansvärda även för personer med universitetsmeriter - och dessas ekonomiska efterräkningar. Folkskollärarnas bildning har gjort mötsvarande framsteg; och de eftersträva själva i växande skaror att bli delaktiga av den höga och den högsta bildningen, sådan den skänkes vid de svenska universiteten. Allt som kan tjäna att befordra och motsvara dessa starka kultursträvanden, ar en vinst för det svenska samhället; varje tumsbredd mark av andlig odling, som de erövra, ar en förlust för den primitiva demokratien. I de otaliga svenska folkskolorna kämpa de dagligen sin kamp mot okunnigheten, håglösheten och förvildningen, och det finns många tecken, som tyda på att de allt klarare bli medvetna om sin naturliga solidaritet med det historiska svenska samhället, som genom århundraden varit en verklig demokrati, enande alla goda krafter i arbetet för ljus och rätt.

I få andra länder ha männen av folket satt sin prägel på kyrkan och lärdomen sa, som det skett i Sverige sedan urminnes tid;

i var tidsålder får denna tradition sin jrik-tiga form därigenom, att det icke går några oöverstigliga murar mellan folkskolan och universitetet!

Upprop.

Till lärare och lärarinnor i folk- och småskolor.

Vid den utställning, som kommer att anordnas i samband med 17:e allmänna folkskollärarmötet i Stockholm 2 - 4 juli innevarande ar, har utställnlngsutskottet för avsikt att söka få till stånd bland annat en samling

bilder av såväl äldre som nyare skol’ byggnader i olika delar av landet.

På det denna utställning må bliva sa rikhaltig och belysande som möjligt, vill utskottet härmed rikta en vördsam anmodan till alla dem, som därtill äro i tillfälle, att för nämnda utställning insända fotografier av skolbyggnader, framställande sa väl exteriörer som interiörer av sådana.

Fotografierna böra helst ej vara uppklistrade på kartong. Å baksidan av varje kort bör lämnas tydlig uppgift om dels skolans namn och adress (församling och län) samt om möjligt även det ar, byggnaden uppfördes, dels ock avsändarens namn och adress.

Då det vore synnerligen önskvärt, att samlingen sedermera kunde såsom gåva överlämnas till Svenska skolmuseet för att där sammanhållas och bevaras, hyser utskottet den förhoppningen, att de insända fotografierna icke måtte återfordras. För den händelse fotografi dock önskas återställd, torde detta tydligt angivas.

Fotografierna böra insändas, helst fore den 19 maj, under adress Alb. Lindberg, Svenska skolmuseet, EriJcsbergsgatan 8 A, Stockholm.

För utställningsutskottet

Hjalmar Berg, Alb. Lindberg,

ordförande. sekreterare.

dagen.

Folkskolreaktionen.

il. Halvtidsläsningen.

d. Hyckleriet,

Ett annat fall, där församlingens motivering för halvtidsläsningen i folkskolan smakar ganska mycket av hyckleri - ehuru även småskolan ar halvtidsläsande - må i detta sammanhang refereras.

Den l mars 1922 fastställde domkapitlet i Linköping reglemente for Oppeby skoldistrikt att galla till och med vårterminen 1925. I reglementet bestämdes bi. a., att Oppeby folkskola, Ryda folkskola och Bråbo mindre folkskola skulle

anordnas såsom varannandägsiäsande enligt skolformerna G l, 02 och D 2, medan däremot Evjeboda folkskola skulle efter viss övergångstid anordnas enligt andra B-f ormen (heltidsläsande). Bock skulle vid Evjeboda ledighet givas respektive avdelningar en dag i veckan: småskolavdelningens första klass onsdag och andra klass torsdag; folkskolavdel-ningens tredje och fjärde klass onsdag samt femte och sjätte klass torsdag. Bär jämte ägde skolrådet att efter framställning ytterligare en dag i veckan per-mittera de barn, som hade över fyra kilometer till skolan. Varje barn skulle således regelmässigt undervisas 5 dagar
1 veckan, men undervisningstiden for barn med över 4 kilometers skolväg kunde av skolrådet nedsättas till fyra dagar i veckan.
När denna skolform vid början av höstterminen den l augusti 1923 skulle tillämpas, vägrade emellertid föräldrarna ätt låta barnen besöka skolan mera an tre dagar,i veckan
Enligt folkskolinspektöxens uppgifter voro under höstterminen 1923 i skolan inskrivna 46 barn, 15 i småskolan -och 31 i folkskolan. Av dessa hade 28 b^rn ej över l km till skolan och 6 omkring
2 km. Över 4 km skolväg hade D barn, nämligen 2 i småskolan, 3 i folkskolans lägre avdelning och 4 i folkskolans högre avdelning. Kyrkostämman uppgiyer, att 12 av skolans 46 barn äro från den glest befolkade delen av skolroten och hava »omkring 4 ända till 6 km».
For genomdrivande av varannandags-läsning för alla barn oavsett väglängderna anordnades sk o Is tr e j k. Baroni heter det i folkskolinspektörens skrivelse till domkapitlet den 19 november 1923:
Redan långt innan den mångomnämnda skolförändringen skulle tillämpas, hava, föräldrarna genom skriftlig förbindels^ *yid vite överenskommit att ej sanda barnen till skolan varje dag. En stor del av barnen ville gå ordentligt i skolan, men fingo ej för sina föräldrar. Många av dem hade ingen sysselsättning under de lediga dagarna oöh vällde skolan och dess grannskap ti,ll plats för sina lekar under tid* då de skulle vara i skolan. Betta kunde tillåtas, men att lata dem deltaga i undervisningen mera an var annan dag ansågs olämpligt. Min vädjan till föräldrarna vid ett Sammanträffande med dem att åtminstone försöka möjligheten av daglig läsning lämnades obeaktad, likaså ett ingripande av skolrådets ordförande.
Ben 22 september anhöllo fader och målsmän till barn i Evjeboda skola skriftligen om utlysande av extra kyrkostämma för behandling av sk<)l|j5a?h^-landena, och samma 4&g upphörde skol-strejken. Kyrkostämman hölls den l oktober 1923 och beslutades därvid att hos domkapitlet i Linköping anhålla om sådan ändring i reglementet, att skolformen vid Evjeboda skola bleve densamma som vid kyrkskolan, nämligen första G-formen.
Som skäl härför anfördes langa och svara skolvägar. Då detta emellertid gäller endast jämförelsevis få barn, som dessutom enligt reglementet kunna få

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free