- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
338

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

338

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 18

Järnvägar
Avgift for person och zon i 3 klass, öre

Ferieresor
Studieresor

Varberg - Borås ...... .......
10 15* 10 10 10
15 10 10 15* 15* 10 10 10 15* 10 15* 15 10 15*
15*
10 30* 30* 30* 30*
15 15 30* 30* 30* 30* 30* 30* 30* 30* 30* 15 30* 30*
30*

Varberg - Ätran ........ . .......

Vellinge- Skanör -Falsterbo Vetlanda- Målilla ...............

Vetlanda - Sävsjö ..............

Väderstad- Skänninge - Bränninffe ... .....

Västergötland- Göteborg ... Växiö - Alvesta ............

Växiö - Tingsryd ..... . ......

Växj ö - Åseda - Hultsfred . . . Ystad - Brösarp .................

Ystad- Eslöv ....................

Ystad- Gärsnäs- S:t Olof ... Ängelholm - Klippan . .....

Örebro - Köping ............

Östra Blekinge ............

Östra Centralbanan ........



Östra Värend .....................

Ångbåtsleder: Hin - Hästholmen ....... ........

Skolresebyråer i verksamhet under ar 1924.

(De, som betecknas med *, sända prospekt.)

1. Arvika, Skolresebyrån, Folkskolan.

2. *Borlänge-Domnarvet, Herr Bengt Hjort, Borlänge.

3. Falun, Vaktm. C. J. Andersson, Västra skolan.

4. *Filipstad1, Overlärare Otto Hellgren.

5. Gävle, Folkskolexpeditionen, S. Kungsgatan 1.

6. *Göteborg, Overlärare Julius Ingwars-son, Plantageg. 4.

7. ^Hälsingborg, Folkskollärare Oscar A. Nord, S. Storg. 21.

8. Härnösand, Fru Thea Nordstrand, Hovsgatan 3.

9. *Jönköping, Skolresebyrån, Norra folkskolan.

10. Karlskrona,Folkskollärare Ernst Lundberg, Vasagatan 20.

11. Kristinehamn, Folkskollärare O. W. Hjärtstedt.

12. Krylbo, Overlärare H. Bertrand.

13. .Landskrona, Folkskollärare H. A. Eliasson, Östergatan 7.

14. Leksand, Vaktm. Oscar Ostlund, Noret 157, Leksand.

15. Malmö, Kamrer A. Willert, Föreningsgatan 64.

16. Mora, Folkskollärare Wilhelm Wall-man.

17. Mölndal, Overlärare E. Lindstrand.

18. Norberg, Folkskollärare Aug. Friberg.

19. Norrköping, Folkskollärare Erhard Hedrén, Skolgatan 20.

20. Norrtälje, Overlärare Nils Lindgren.

21. Rättvik, Folkskollärare Selim Åberg.

22. Sandviken, Herr Martin Arnberg, Öls-backa, Sandviken.

23. ^Stockholm, Fru Alma Wik, Valhallavägen 76.

24. Strängnäs, Vaktm. Karl Hernlund, Seminariet.

25. Sunne, Folkskollärare Ivar Persson.

26. Säter, Folkskollärare O. Olsson.

27. ^Trollhättan, Fru Ester Persson, Villa Bergalid, Fagerstrand, Trollhättan.

28. Uppsala, Vaktm. J. Svensson, Kungsgatan 22.

29. Vadstena, Folkskollärare Gust. Lun-dahL

30. Varnhem, Folkskollärare Håkan Gabrielsson.

1 Lämnar även upplysningar om inkvartering i Ramen och event. å andra platser i Värmland.

31. Visby, Fru Amanda Dalström, Mellan-gatan 20.

32. Västerås, Vaktm. A. L. Sahlkvist, Djäknebergsskolan.

33. Älvdalen, Fru Anna Bergman, Anstå pensionat.

34. Östersund, Vaktm. J. E. Frisk, Norra folkskolan.

Anm. I Hagfors kunna skolresande erhålla logi efter i god tid skedd överenskommelse med kontorschefen kapten Ivan Folke, Uddeholm. -

Obs.! De bäddar, som tillhandahållas å skolresebyråerna, bestå i regel endast av halmmadrasser. Där ej annorlunda överens-kjommes, skola resande alltså medföra filt, lakan, handduk m. m.

Svar å förfrågningar kunna påräknas endast om svarsporto bifogas.

For skolresande i Dalom.

Vid skolresor i Dalarne ställes färden oftast till Sil] ans-bygden. Och detta med all rätt. Dalarne äger emellertid ännu en bygd, värd att beses, nämligen sjön Vessman och trakten däromkring. I folkskolans läsebok, parallellupplagan, ha eleverna fått en första känning med sjön i fråga, tack vare landskapets store skald i Storgården vid Vessmans strand. En andra mera personlig känning med trakten få de vid skolresan.

I Grängesberg brukar logi för skolresbarnen beredas i en av samhällets skolor. Sedan detta samhälle med dess gruvdrift besetts (för några ar sedan, 1919, erhöll allmänheten en synnerligen intressant skildring av Grängesbergs bekanta gruvor och arbetet i desamma i en Dagens Nyheters söndagsbilaga), ställes färden med lastbil från Grängesberg förbi Björnhyttan med dess nu nedlagda hytta till gruvsamhället Rävåla. Om tiden medgiver, kan här ett uppehåll göras i och för bestigning av det 443 meter över havet höga Saxberget, som erbjuder en synnerligen vacker utsikt över Vessman och dess sjösystem med kringliggande samhällen.

I olikhet mot i Grängesberg brytes i det nu senast nämnda samhället koppar, zink och bly, varvid malmen på en över 2 km. lång linbana föres till an rikningsverket, där den krossas, och de olika metallerna mekaniskt skiljas från varandra.

Samhällets skolhus med badrum och gymnastiksal skams icke heller för ett eventuellt besök.

Ifrån Rävåla går. färden vidare på en av nödhjälpsarbetare utförd ny väg ut med sjöarna Saxen och Vessman till Sunnansjö samhälle. Härifrån ställes färden till Grangärde kyrka, som förmodligen också skall beses. Vid denna senare färd ha vi på vänster sida Bysjön. När kyrkbyn beskådats och kaffe intagits å gästgivargården, går färden till att börja med, med sjön Björken på vänster sida och senare utmed Vessmans andra strand, till Ludvika och därifrån eventuellt åter till Grängesberg med lastbilar eller pr järnväg mot nya vyer, nya sevärdheter. T. Liljeholm.

Ur var praktik.
Snygga uppsatsböcker.
Det ar måhända mer an en lärare, som i likhet med artikelförfattaren funnit, att det ar svårt för småttingarna att hålla sina uppsatsböcker snygga, då de illustrera sina uppsatser genom att rita direkt i böckerna. En och annan har kanske därför låtit barnen utföra sina teckningar på annat papper, som sedan klistrats fast med lim, fotopasta, syndetikon eller dylikt. Men hur lätt går det inte då att få fläckar i böckerna. En annan olägenhet ar, att det tar tid för en 20-40 barn att i tur och ordning komma åt klistermedlet. Dessutom kräver det rätt mycket tidningar som underlägg samt helst ett särskilt bord. Det ar därför ur alla synpunkter bättre att för ifrågavarande ändamål inköpa vitt gummerat papper - ej silhuettklippningspapper, ty det ar svart att färglägga. Ett ark om 46 X 59 cm. kostar hos skriv- och ritboksaktiebolaget i Ar-löv 6 öre. Anslår man omkring 8X6 cm. till varje illustration skulle arket räcka till 50 stycken och nöjer man sig med 5X5 cm., vilket mått Hagnell nämner i sin bok, räcker arket till 100.
Vill man göra det ännu bättre, skaffar man även hem silkespapper. Ett ark om 50 X 76 cm. kostar omkring 3 öre och bör, om 10 X 7 cm. anslås till varje, räcka till 50 illustrationer eller med 6X7 cm. till 70. Silkespapperet torde lämpligen nå några mm. utanför teckningen och fästes därigenom, att en eller två triangel f or miga strimlor i mitten av detsamma vid inklistringen vikas under det gummerade papperet vid den sidan, som ar närmast skrivbokens rygg.
E2 03
Vart hem...
Nedanstående skildring ar inte märklig, men den ar ganska upplysande. Den skildrar nämligen en bostad i Karlskrona anno 1924. Den ar frukten av en uppsatsskrivning i Karlskrona stads folkskolor, och författaren ar en ung man, som icke kan misstänkas for att vara tendentiös. Icke desto mindre ar uppsatsen en anklagelse, fastän icke riktad mot vjss man, som det heter. Berättelsen lyder:
Mitt hem ligger vid ... Vi ha 2 rum och ett kök. Köket ar litet, sa att man knappt kan få rum däri. Spisen i koket ar söndrig, sa att man inte kan elda i den. Man måste därför koka maten i ett av våra rum. Utanför köket ligger ett litet rum, som förbinder de 2 rummen, köket och förstugan. Vara rum äro små och låga; fönsterkarmarna äro sönd-riga, sa att man knappt törs oppna dem. I var garderob ar golvet sondrigt. Ett av vara ram ar bättre an det andra. Det ar litet större och ljusare, men kakelugnen darrar, när man går.
Vi ha inget brygghus, ej heller någon källare, sa att man kan inte tvätta där,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free