Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 18
Svärdsjö, Kpb., Tyra Lindkvist därstädes; i Viby, Orb., Alice Blomqvist, Latorp.
Till vikarie vid småskola: i Lerbo, Sdm., Märta Hallenius, Flen; i O/come, Hall., Ida Svensson därstädes; i Ramdala, Blek., Torborg Olsson, Ystad; i Resele, Vnrl., M. Cecilia Eurén, Jönköping.
Till slöjdlärarinnor: i Gunnilbo, Vstm., Rut Brunnberg, Stjärn vik, Lea Eriksson, Farna och fru M. Pettersson, Solmyra; i Malmö Gurli Olsson och Ella Lindström.
Personliga bemärkelsedagar.
Elina Peterson
i Hallarna, Jämjöslätt, fyller 50 ar den 5 maj. Fröken Petersson har under nästan hela sin 30-åriga tjänstetid varit anställd vid den skola, där hon alltjämt tjänstgör: först som lärarinna vid småskolan, och då denna för ett par ar sedan påbyggdes med särskild folkskolavdelning, som folkskollärarinna, vartill hon efter erhållen examensdispens blev enhälligt vald. Fröken Petersson har alltid varit avhållen i kamratkretsen och under hela sin tjänstetid varit högt värderad såväl av överordnade som av befolkningen i orten och ej minst av de många barn, som hon under årens lopp fostrat och undervisat. Livligt intresserad av sitt yrke har hon ökat sina kunskaper genom självstudier och studieresor inom och utom landet. Hon har därunder även skaffat sig en stor vänkrets, som på bemärkelsedagen säkerligen skola instämma med undertecknad och den vanliga umgängeskretsen i en varmhjärtad om an enkel hyllning för det glada, ungdomliga maj-barnet. Ar.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Resstipendier.
Till erhållande av resstipendier ur P. A. Norstedt & Söners fond ha anmält sig 31 sökande. Det tillgängliga beloppet, 750 kr., har fördelats sålunda:
Folkskolläraren Carl Lindbeck, Svängsta, för att i Tyskland m. fl. länder studera bildprojektionen såsom metodisk åskådlighetsprincip i skolorna, 300 kr.;
läraren vid Örebro högre folkskola A. Palmblad, för att vid danska skolor, jämförliga med de svenska yrkesbestämda högre folkskolorna, studera undervisningen i handelskunskap, 150 kr.;
folkskollärarinnan fru Anna Setterlind, Härnösand, för att i Stuttgart studera metoder i fråga om efterblivna barns undervisning 200 kr.; samt
viken, for att studera undervisningen i ar-betsövningar och slöjd vid Stockholms folkskolor, 100 kr.
Centralstyrelsen.
Stipendier for resa till London.
Sedan Svensk Läraretidnings förlagsaktiebolag vid senaste bolagsstämma ställt 3,000 kr. till Sveriges allmänna folkskol-lärarförenings förfogande i och för studieresor till utställningen i London, till-kännagives härmed, att summan kommer att utdelas i åtta stipendier om 375
kr. Ansökan om resstipendium insändes senast den 15 maj till Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening Nybrogatan 36, Stockholm, och skall innehålla styrkta uppgifter om födelseår, avlagd examen och nuvarande anställning ävensom om kunskap i engelska språket, varjämte bör uppgivas den krets av S. A. F. den sökande tillhör.
Den, som erhållit stipendium, ar pliktig att senast den l december 1924 till centralstyrelsen insända en berättelse, innehållande uppgift om tiden för resan samt redogörelse för under resan gjorda iakttagelser.
Centralstyrelsen.
Femtioårsjubileum.
En av de mest livaktiga av S. A. F:s kretsar och den för närvarande till nu-merären största, Göteborgs Skolförening, ingick vid början av innevarande ar i sitt andra halvsekel.
Föreningen kommer att lördagen den 3 maj högtidlighålla 50-årsdagen med ett sammanträde på Göteborgs högre realläroverk, varvid programmet helt ägnats åt föreningens minne. Sålunda kommer föreningens ordförande, hr Axel Hedfors, att lämna en historik över föreningens föregångare och fröken Anna L. Lessel att i ett föredrag skildra skolföreningens historia. Vidare komma tvänne körverk, ur »Håtunaleken» och »I Rosengården», att utföras av en blandad kör under ledning av hr Axel Åkerlund. Dessutom förekommer musik m. m.
Den verksamhet, föreningen bedrivit till fromma för såväl det rent lokala skolväsendet som för folkskolan i allmänhet, torde vara av beskaffenhet att kunna påräkna ett allmännare intresse, och vi hoppas att i ett följande nummer få tillfälle att närmare belysa den jubilerande föreningen och dess insatser »för folkskolans och folkundervisningens höjande».
Avsägelse.
Härmed tillkännagives, att jag vid innevarande års centralstyrelseval icke önskar återval.
Göteborg den 25 april 1924.
Bertha Fjellström.
Folkskollärarkongressen i Stockholm.
Vid de större städernas 15:e folkskol-lärar kongress, som hölls i Stockholm under tiden den 17-19 april, behandlades även den viktiga frågan om
Möjligheten för folkskollärare att
vinna ordinarie anställning vid
högre folkskola.
Denna fråga inleddes av hr Orvar Särn-gvist, Göteborg, vilken därvid i huvudsak framhöll följande synpunkter:
Frågan om folkskollärares möjligheter att vinna ordinarie anställning vid högre folkskola har av folkskolans målsmän betraktats som ett led i strävandena efter kontinuitet inom skolsystemet, efter organiskt samband mellan den . egentliga folkskolan och dess överbyggnader. Dessa olika skolformer skola icke stå isolerade från varandra, överbyggnaderna måste bygga på folkskolan och sa smidigt som möjligt ansluta sin undervisning till den, som eleverna erhållit före sitt inträde i desamma.
Denna intima kontakt, som skolornas organisation nödvändiggör, torde i hög grad främjas därav, att mellan respektive lärarkårer skapas ett gott samförstånd, vilket i sin tur givetvis skulle underlättas därigenom, att möjlighet bereddes de dugligaste och kunnigaste lärarna i den lägre skolformen att efter lämplig fortbildning vinna anställning inom den högre.
Denna åsikt kommo också myndigheterna till redan 1875, då det gamla kravet på akademiskt bildade lärare i högre folkskolan övergavs, och dugliga folkskollärare fingo rätt att där söka lärartjänst, sedan k. m:t prövat deras kompetens. Angående detta sätt att vinna lärare för denna skolform uttalar sig folkskolöverstyrelsen ar 1917 i en skrivelse till k. m:t, vari det heter: »Det nu berörda sättet att vinna behörighet kan i det hela sägas hava varit till skolans fromma. Därigenom har nämligen skolan haft tillfälle att draga till sig begåvade och dugliga lärare med ingående kännedom om den utbildning, lärjungarna i högre folkskolan erhållit före sitt inträde i denna skola.»
Ar 1919 skärptes fordringarna för vinnande av behörighet för anställning vid högre folkskola sa, att det av folkskollärare skulle krävas utom goda vitsord från seminarium, fortsatta^ väl vitsordade studier samt minst två års väl vitsordad tjänstgöring i högre folkskola eller dylik undervisningsanstalt. Vid de större städernas folkskollärarkongress i Stockholm 1918 uttalades farhågor inför denna då föreslagna ändringen, och man pekade på det faktum, att det föreslagna författningsrummet i sin tillämpning på den kommunala mellanskolan lett till att folkskollärare utan akademisk examen helt utestängts från möjligheten att vinna behörighet för denna skolform, och man befarade nu samma utveckling beträffande den högre folkskolan.
Författningen fick dock till en början en sådan tolkning, att åtskilliga folkskollärare lyckades erhålla behörighet på grund av de vitsord, som en icke akademiker kan få, d. v. s. vitsord av andra an universitetslärare. Och som de lokala skolmyndigheterna ha en viss rörelsefrihet vid val av lärare, ha folkskollärare i viss utsträckning faktiskt vunnit anställning inom högre folkskolan.
Emellertid kan under 1923 spåras en ganska anmärkningsvärd förändring i praxis vid k. m:ts beviljande av behörighet för ordinarie anställning vid högre folkskola. Varen 1923 och tidigare beviljades åtskilliga sådana ansökningar, som grundade sig på vitsord utfärdade av lektorer vid seminarier, läroverk eller fackskolor. Men hösten 1923 avslogos ett par ansökningar, som åberopade sig på tentamensvitsord, utfärdade av en seminarielektor, en universitetslektor och en docent och lektor. Två av dessa vitsord bekräftade kunskaper i två ämnen, motsvarande fordringarna för betyget godkänd i fil. ämbetsexamen och i vissa avseenden överstigande dessa. Mångårig tjänstgöring i folkskola, högre avdelning, handelsinstitut och även högre folkskola vitsordades med högsta tj änstgöringsbetyg.
Det vill synas, som om tolkningen av uttrycket väl vitsordade studier genomgått en förändring i den riktningen, att vitsord, utfärdade av icke akademiska examinatorer, ej längre godtagas. Vad som kan synas den ene ecklesiastikministern vara väl vitsordat, kan giv.etvis synas den andre svagt vitsordat, men konsekvens från rikets högsta myndighets sida vill man väl helst vänta sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
