- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
361

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 19

SVENSK LÄRARETIDNING.

361

icke alls böra ingå i folkskolans kurser. Men sådant bor icke heller ingå i någon annan skolas kurser. I fråga om kurserna behöva vi dock endast erinra, att det ar skolråden själva, som uppgöra förslag till kurser, att undervisningsplanen därvid skall endast tjäna till ledning, att förslagen fastställas av domkapitlet, efter det vederbörande folkskolinspektör därom yttrat sig. Såvitt vi ha oss bekant - vi ha följt med denna sak ganska noggrannt - har något klagomål över för stora kurser hittills icke ingått till k. m:t. Den, som har något att anmärka i fråga om lärokurserna i Östergötlands folkskolor, bör således vända sig först till skolråden och därefter till folkskolinspektörerna och domkapitlet i Linköping.

Frih. Adelsvärds motion om halvtidsläsning.

Yttrande av skolöverstyrelsen.

Vi fortsätta och avsluta i dag redogörelsen för skolöverstyrelsens ovannämnda yttrande.

Såsom en utväg att förekomma de olägenheter, som enligt frih. Adelsvärds förmenande uppkomma för barn med långa skolvägar, förklarar han sig anse, att »vissa regler och bestämmelser borde fastställas för att avgöra, när den ena eller andra skol-typen skall tillämpas», samt påyrkar i sådant syfte ingivande av en framställning till k. m:t, att k. m:t ville, »efter hörande av medicinska och hälsovårdsmyndigheter, utfärda regler för, när det ena eller andra slaget av skoltyper skall tillämpas, i ändamål att tjäna till ledning f or skolmyndigheter och folkskolinspektörer».

I anledning av detta motionärens uttalande erinrar överstyrelsen i och för frågans belysning om resultatet av den undersökning rörande skolvägarnas längd, som på sin tid utfördes av folkundervisningskommittén och som gällde barnen i folkskolor och mindre folkskolor och avsåg förhållandena den l oktober 1909. Av de 489,042 barn, om vilka upplysningar erhölls, hade 403,934 intill 3 km. skolväg, 66,441 hade 3-5 km. och 18,667 mer an 5 km. - eller uttryckt i procent resp. 82V60, 13,58 och 3, s 2. Sedermera har genom skolöverstyrelsens statistiska avdelning utförts en liknande undersökning, som avser ar 1921 och vars resultat överstyrelsen meddelat i en till sin skrivelse fogad särskild bilaga.

Skolöverstyrelsen ger sitt erkännande åt det intresse för folkskolbarnens hygieniska förhållanden, som enligt frih. A:s egen förklaring utgör motivet för hans framställning. »Men det innebär», yttrar överstyrelsen,

en betänklig förenkling av problemet, om man, såsom motionären synes göra, föreställer sig, att frågan om barnens hälsotillstånd uteslutande ar en fråga om skolvägarnas längd och beskaffenhet».

För hithörande förhållanden, förklarar överstyrelsen, har densamma allt ifrån början av sin verksamhet haft uppmärksamheten starkt fästad och sökt inhämta alla de bidrag till frågans belysande, som varit tillgängliga, samt redan tidigare samrått rörande dessa förhållanden med erfarna läkare. Nu har överstyrelsen i anledning av ärendets remitterande till densamma efter anvisning av chefen för medicinalstyrelsen samrått med förste provinsialläkaren C. J. W. Stéenhoff, vilken på begäran avgivit -yttrande i frågan. Med anledning av detta gör överstyrelsen följande uttalande.

Av sagda yttrande framgår, att någon enligt vetenskapliga metoder utförd undersökning rörande skolvägarnas betydelse for skolbarnens hälsotillstånd icke förefinnes vare sig i vårt land eller i utlandet samt att i fråga om barnens hälsotillstånd sa många olika faktorer inverka, att det över huvud icke synes möjligt att utföra en undersökning, som enbart åsyftar att utröna verkningarna av skolvägarnas längd och beskaffenhet. Såsom redan för lekmannen står klart, måste skolbarnens hälsotillstånd, förutom av skolvägarnas längd och beskaffenhet, vara beroende av bland annat barnens egen fysiska och psykiska konstitution, härdning och träning, av hennes beskaffenhet, den *föda barnen erhålla och den omvårdnad i det hela som kan beredas dem, av skollokalernas beskaffenhet och deras i hygieniskt avseende mer eller mindre lämpliga utrustning, av skolarbetets anordning och lärarnas större eller mindre förmåga att anpassa undervisningen efter barnens utvecklingsståndpunkt och krafter. Det förefinnes alltså här ett helt komplex av faktorer, som äro innerligt förbundna med varandra och stå i ömsesidig växelverkan, sa att en ogynnsam inverkan i ett hänseende kan kompenseras av gynnsamma betingelser i andra och tvärtom.

Det framgår vidare av doktor Stéenhoff® uttalande, att om en undersökning på förevarande område skall kunna lämna ett ur vetenskaplig synpunkt värdefullt och tillf örlitligt resultat, måste den grunda sig på ett omfattande material och utsträckas över en * betydande tidrymd. Undersökningen av skolbarn bör givetvis ock kompletteras med jämförande undersökning av ungdom från olika landsdelar, som åtnjutit undervisning i skolor av olika typer.

Det synes överstyrelsen, som skulle en sådan undersökning, utförd med tillbörlig omsorg och grundlighet, bliva av stor nytta i olika hänseenden. Säkert skulle den uppenbara många brister i

fråga om våra folkskolbarns hygieniska förhållanden, vilka nu äro undandragna uppmärksamheten och för vilkas undanröjande det allmännas medverkan torde vara. erforderlig. Den skulle också tvivelsutan bidraga att skingra många förutfattade meningar i fråga om skolväsendets beskaffenhet. Helt visst skulle folkskolinspektörerna genom vad som fram-komme vid undersökningen få ett kraftigt stöd för de yrkanden de finna sig böra framställa om förbättringar av skollokaler och om andra åtgärder för främjande av skolbarnens hygieniska välbefinnande. Och undersökningens resultat skulle kunna bliva upplysande och vägledande för skolmyndigheterna och statsmakterna vid behandlingen av hithörande frågor. Enligt överstyrelsens mening skulle det alltså vara av stort värde, om en undersökning av nu angiven art komme till stånd. Skulle den behandling av ifrågarande spörsmål, som föranledes av förevarande motion, kunna ge anledning till att initiativ toges och erfor^ derliga medel anvisades till anställande av en grundlig och förutsättningslös samt av verkligt sakkunniga personer utförd undersökning rörande icke blott skolvägarnas inflytande utan ock övriga härvidlag betydelsefulla faktorers inverkan på våra folkskolbarns hygieniska förhållanden, skulle säkerligen därmed ett betydelsefullt steg vara taget till förbättring och utveckling av vårt folkskolväsen i olika hänseenden.
Gent emot motionärens uttalande, att det skulle vara lämpligt att på grundval av de resultat, en hygieniskt vetenskaplig undersökning kan komma att lämna, utfärda bindande regler f or* olika skoltypers förekomst, påpekar överstyrelsen, att denna tanke synes stå i strid med motionärens egna uttalanden mot en alltför schablonmässig och uniformerad anordning av skolväsendet, samt framhåller tillika, att det icke skulle vara möjligt att i ett land med sa skiftande natur- och bebyggelseförhållanden som vårt tillämpa några fixerade regler och normer på här ifrågavarande område. Den hittills tillämpade ordningen för hithörande ärendens behandling bor enligt överstyrelsens mening också för framtiden bibehållas. »Denna ordning innebär ju, att frågan om den lämpligaste skolformen prövas och avgöres i varje särskilt fall, därvid hänsyn alltså kan tagas till samtliga de förhållanden, som kunna vara av betydelse».
I sin sammanfattning av vad i ärendet anförts yttrar överstyrelsen:
Överstyrelsen har härmed sökt något närmare granska och belysa de uttalanden och yrkanden, som gjorts i förevarande motion, därvid överstyrelsen emellertid icke kan känna sig förvissad om att hava i varje hänseende fullt uppfattat motionärens mening, enär dels vissa uttalanden i motionen icke lätte-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free