Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 20
dagligen, men ej 2 gånger. I några kantoner skola de barn, som ej kunna hinna hem under middagsrasten, erhålla fri måltid i skolan.
Hos oss säger folkskolstadgan, att skolhus böra uppföras på sådan plats, att skolbarnen erhålla en i möjligaste mån kort och lämplig skolväg. En kungörelse av ar 1921 bestämmer, att i vissa heltidsläsande skolor må bland annat vid förekomst av långa skolvägar beredas lärjungarna ledighet en dag i veckan;
1 särskilda fall lär medgivas till och med
2 dagar. Till de »lokala förhållanden», som tillåta »undantag s f or mer» hör även lang skolväg för flertalet barn. En kungörelse av ar 1920 stadgar om statsbidrag för inackordering av barn i skolornas närhet i vissa norrländska distrikt.
3. Skolvägen i den Skolhygieniska litteraturen.
I Skolhygieniska handböcker och litteratur återfinnas flerstädes uttalanden angående skolvägens betydelse, men givetvis bliva de mera allmänt och subjektivt hållna, då vetenskapliga utredningar i frågan saknas. Bur ger Stein i Wien anser, att V2 timmes väg i ej extrem väderlek gör friska barn gott. Leeds, New York, ar av liknande mening, likaså Wehmer i Tyskland, fetter säger i sin stora Skolhygieniska handbok, att 3-4 kilometers väg väl bör anses som maximum. I samma arbete framhåller emellertid professor Frölich, Bonn, att man vid bestämmandet av vägen även måste taga hänsyn till vägens beskaffenhet, barnens ålder och kroppskonstitution, skodon och kläder. Sanitätsrat Benda, Berlin, anser, att vägen fram och åter bör kräva högst l1/2 timme för att ej taga för mycken tid från barnen.
Angående förhållandena i Sverige yttrar ö. Wallis i sin Skolhygien 1899, att erfarenheten visat, att goda vägar på V2 mil ej äro till skada utan tvärtom till gagn för skolbarnen, men att dåliga vägar kunna särskilt för mindre barn bli besvärliga och överansträngande. Han hänvisar till vissa uppgifter från de bekanta av Sveriges allmänna folkskollärarförening anordnade undersökningarna av ar 1888. I den tryckta utredningen angående dessa återfinnes dock mycket litet härom. (I frågoformulären var ej skolvägen påtalad). Det klagas från ett håll över lång skolväg, enär »barnen ej hinna fram tidigt nog för eldningen». Å ett par håll talas om dåliga skolvägar, i ett par uppgifter säges återigen att hälsotillståndet varit gott, enär barnen bott l-5 kilometer från skolan och således få vistas mycket i friska luften. - I en liten skolhygienisk handbok av Leffler erinras om att ett folkskollärarmöte i Småland 1909 uttalat sig för en maximiväg av 4 kilometer.
I arbetet »Skolhygieniska spörsmål» av svenska pro vi nsialläkarf öreningens Skolhygieniska kommitté, 1914, säges bland annat: »Den tid, som arbete i skola och dem lämnar övrig åt vila och lek, min-
skas ofta an ytterligare genom lång väg till skolan. Ju yngre barnet ar, desto mera tröttande och ansträngande ar en lång skolväg, i synnerhet under ogynnsamma väderleksförhållanden.–––-Det
vore önskligt att söka bereda långt från skolan boende barn tillfälle till lagad middagsmåltid i skolan. Innan vi hunnit detta önskemål, kan mycket uträttas genom att barnen få intaga sin medförda matsäck under lärares tillsyn och genom att till smörgåsarna serveras någon varm soppa eller mjölk. Kostnaderna härför bli minimala och gagnet stort.» Någon väglängd, vare sig minimi- eller maximi-, angives av lätt förklarliga skal icke.
4. Skolvägen jämförd med andra faktorer.
Vid bedömande av skolvägens betydelse i sanitärt hänseende måste hänsyn tagas till
1. Barnen. Ålder, psykisk och fysisk utveckling och konstitution, härdning, träning i gåendet.
2. Hemmen. Allmän hygien, ekonomi, kontrollen över barnen, deras föda, sätt att äta, rekreation, arbete, vila, sömn, kläder, skor (passande skodon av särskild betydelse).
3. Vägen. Längd, beskaffenhet (blåsig eller skyddad, jämn eller backig, slipprig, vid snöfåll obanad, ofta våt, rodd etc.).
4. Kamratskap under vägen.
5. Bärandet av tunga böcker m. m. och sättet härför. (Här och var i utlandet ha utfärdats särskilda råd och anvisningar härom.)
6. Tidpunkten på dagen för vandringen till och från skolan.
7. Skolans hygien, särskilt: skolbänkar, temperatur, ventilation, kapprum; socialhygieniska anordningar: skoombyte, varm dryck, övervakning under måltid m. m.
8. Läsordning. Lämplig fördelning av arbete och vila.
9. Läraren. Förmåga att »ta» barnen, väcka intresse, göra skolgången till en fröjd och ej en borda.
10. Allmänna intresset å orten för skolan och dess verksamhet, vilket, då det ar livligt, givetvis i många fall påverkar även barnen, sa att de med glädje och friskt mod gå även långa vägar till sin läroanstalt.
Det ar lätt att förstå, av vilken oerhörd skillnad i hygieniskt avseende skolvägen blir för ett normalt utvecklat, vaket, friskt, härdat och välvårdat barn, gående i vackert väder och i trevligt sällskap en bra väg till en god skola och en omtyckt lärare, mot för ett klent, efterblivet, illa vårdat och utrustat barn, gående ensamt i regn och rusk till en dåligt anordnad skola med en olämplig, fruktad lärare. Och mellan dessa extremer, huru många olika variationer!
Att avskilja skolvägsfrågan från alla andra därmed sammanhängande Skolhygieniska och socialhygieniska förhållanden och söka vetenskapligt bestämma
några allmänt gällande gränser för lämplig väglängd låter sig således icke göra-Knappast ar detta möjligt i det individuella fallet. Skulle för övrigt en undersökning utföras angående skolvägens inverkan på barnens hälsotillstånd, borde givetvis även jämförelse anställas mellan ett tillräckligt stort antal sedan något eller några ar tillbaka från skolan utgångna ungdomar, som haft lång skolväg, och sådana, som haft kort väg, tydligen en ren omöjlighet.
Anses dock någon bestämmelse angående skolvägens längd böra utfärdas, t. ex. med hänsyn till nya skolors uppförande och dylikt, måste ihågkommas, att måttet alltid blir, sanitärt sett, relativt godtyckligt.
(Forts.)
Halvtidsläsningen i
frih. Adelsvärds
socken.
En medarbetare i Socialdemokraten har nyligen besökt Åtvidaberg, där frih. Adelsvärd har sitt baroni, och därvid intervjuat överläraren vid Åtvidabergs skolor, hr Karl Thorborg. Denne meddelade, att halvtidsläs-ningskravet saknade stöd i motionärens hemsocken.
Hr Adelsvärd ar själv ledamot av skolrådet, säger hr Thorborg. Av övriga ledamöter i skolrådet torde en, måhända två, stödja hr Adelsvärd i fråga om halvtidsläsningen. Alla övriga ledamöter, som äro arbetarrepresentanter, gå bestämt emot. Och bland befolkningen i övrigt i Åtvids socken finns det ej heller större resonans för halvtidsläsnings-kravet. Betecknande för läget ar f. ö., att under de två senaste åren fyra halvtidsläsande skolor inom socknen ombildats till heltidsläsande, och numera finns det bara en skola inom socknen, som ar halvtidsläsande. Där ar dock barnens väg till skolan sa lång, att ett undantag kan anses försvarligt.
Naturligtvis finns det på sina håll på landsbygden en del, som hålla på halvtidsläsningen. Pudelns kärna ar dock inte, såsom göres gällande, vägavstån-den till skolorna. Det hela ar fastmer en fråga för bönderna om att få barnens arbetskraft till rot- och betodlingen. - -. När saken ligger på det sättet, elimineras talet om överansträngning.
Hr Thorborg lovordade. f or övrigt hr Adelsvärds insatser för folkundervisningen i sin socken, och ville bestämt framhålla, att han på intet som helst sätt letts av samma motiv i denna sak som de bönder, som anslutit sig till halvtidsläsningsapost-larna.
Själv har baron Adelsvärd visat sig vara en varm anhängare av bottenskolan, och för platsens skolväsende har han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
