Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 20
SVENSK LÄRARTIDNING.
389
kollegiernas sammanträden och ämneskonferenser samt genom att leva med i lärarkårens föreningsväsen göra sig bekant med sina lärare och visa sig som en välvillig medarbetare. Han skall samla ihop de goda uppslag, som han finner an hos den ene och an hos den andre, uppmuntra till pedagogiska och metodiska försök samt genom föredrag eller på annat sätt till lärarkårens kännedom sprida vad han i detta avseende funnit värdefullt. Han skall ock främja en fri tanke, ett fritt tankeutbyte och noga akta sig för att öva metodiskt tvång i detaljer.
Då med detta anförande tiden för första dagens förhandlingar var ute, uppsköts diskussionen till ett kommande möte.
Andra dagens Överläggningar inleddes av J. Grälen med en redogörelse för Erfarenheter och iakttagelser vid arbetet för gemensamma måltidstimmar. Härpå följde ett rätt allmänt vittnande om förhållandena på olika platser, varvid visade sig, att de olika skolorna i regeln jämkats samman. Svårigheterna vid att ordna denna fråga låge förnämligast däri, att skolorna ej kunde taga för många lektioner före sin måltidsrast och att tjänstmännen och näringslivets utövare ej kunde inrätta sig ef ter. skolornas krav. Man hoppades dock, att någon lösning skulle kunna vinnas, måhända sålunda, att en sen middagstimme kunde bliva gemensam för alla familj medlemmar, under det att frukosttiden eller lunchrasten fortfarande vore olika.
Härefter behandlades tre fortsättningsskolfrågor. Den första: Ettårig fortsättningsskola på sjunde klassen, inleddes av P. Wetterfors med en redogörelse för frågans behandling i riksdagen och hos skolöverstyrelsen samt för förhållandena i Stockholm. Under överläggningen om detta ärende visade det sig, att förhållandena äro högst olika på olika orter. Medan man i en stad ej funnit några svårigheter vid att lägga en tvåårig fortsättningsskola ovanpå en sjunde obligatorisk klass, hade man i en annan måst nöja sig med en ettårig fortsättningsskola ovanpå denna klass, och annorstädes hade skolstyrelsen låtit det sjunde skolåret såsom en folkskolans högre avdelning ersätta fortsättningsskolan för de lärjungar, som genom-ginge denna avdelning. Sedan undervisningsrådet Bruce framhållit, att skolöverstyrelsen i sitt utlåtande över den vid årets riksdag väckta motionen i ärendet ställt sig på den ståndpunkten, att skolgången bör vara minst 8-årig för alla barn och att överstyrelsen har under utredning, huru förhållandet mellan fortsättningsskolan och andra överbyggnader på den sexåriga folkskolan bör ordnas, beslöt förbundet att ställa sig avvaktande.
Den andra frågan av denna art gällde Fortsättningsskolplikten och inleddes av "M. Nordell. Han höll före, att de nuvarande bestämmelserna i §§ 26 och 27
i fortsättningsskolstadgan vila på en hård dogmatisk grund. Kroppslig svaghet eller ohälsa, lång och svår skolväg och särskilda förhållanden i hemmet kunna fortfara även efter det skolpliktig fyllt 15 ar, och dock äger skolstyrelse ej på sådan grund medgiva befrielse från fortsättningsskola längre an till det kalenderår, då denna ålder uppnås. Motbjudande vore också att till fortsatt skolgång tvinga 17-åring, som inflyttar från ett skoldistrikt utan fortsättningsskola till ett, där sådan finnes. Mindre lämpligt vore att fordra dylik skolgång av hjälpskolans lärjungar. Och från lärjungarnas synpunkt ligger en orättvisa däruti, att ettårig skolgång med daglig undervisning i t. ex. högre folkskola ej medför full befrielse från fortsättningsskola. Det borde vara sa, att när den unges fördel eller framtida väl det kräver, han må av skolstyrelse kunna befrias från fortsatt skolplikt.
Härtill anmärkte undervisningsrådet Bruce, att fortsättningsskolstadgan blivit skriven under största brådska, då ett flertal skolförfattningar skulle vara färdiga till en viss dag, och att det därför vore lätt förklarligt, om den ej i alla punkter vore sa val avvägd som önskligt vore. Behövliga ändringar och jämkningar borde dock få anstå, till dess en större erfarenhet blivit vunnen.
Sist besvarade G. Thunander frågan om Folk- och fortsättningsskolplikt för barn, som avgå från allmänna läroverk och därmed jämförliga skolor. Enligt talarens mening bör avgång från sexklassig folkskola motsvaras av genomgångna 3 klasser och avgång från Sjuklassig folkskola av genomgångna 4 klasser vid allmänt läroverk. Ingen bör dock släppas tidigare an det kalenderår, då han fyller 13 ar. Ej heller bör man räkna med dem, som äro fyllda 15 ar. Ett ar i allmänt läroverk må motsvara tvåårig fortsättnings-skola, varav följer, att fortsättningsskolplikten upphör med genomgången av 4:de, resp. 5:te klassen vid allmänt läroverk.
Efter mötets avslutning gjordes ett besök i firman P. A. Norstedt & Söners skolmateriellutställning vid Bryggaregatan, och tilldrog sig denna mötesdel-tagarnes synnerliga intresse.
_____ Alfr. F.
Södermanlands lärarkårs sjuk- och begravningskassa hade skärtorsdagen årsmöte i Södertälje. Kassan, som vid årsskiftet räknade 169 medlemmar, hade under 1923 utbetalat i sjukhjälp kronor 2,648: 50 och som ersättning för läkarvård och läkemedel kr. 333: 34. Tillgångarna, som vid årets början utgjorde 3,487: 54, hade under året ökats med 347: 22 och utgjorde således vid årsskiftet 3,834: 46. Kassans ställning har således under de senaste åren sa stärkts, att tillgångarna, som 1919 uppgingo till 1,637: 11, utgörande 7:96 kr. pr medlem, nu uppgå till 22: 69 kr. pr medlem.
Styrelsens förslag om höjning av sjukhjälpen till respektive l, 2 och 3 kr. pr dag i de olika klasserna mot i huvudsak under senaste åren utgående avgifter överlämnades till socialstyrelsen. Skulle styrelsens förslag ej heller i ar hinna erhålla socialstyrelsens registrering, komma samma medlemsavgifter som de senare åren att utgå även ar 1925.
Styrelsen omvaldes med folkskollärare B. J. Landegren, Eskilstuna, ordf., och Erik Strandberg, Södertälje, kassör. Till revisorer valdes A. Söderström, M. Wassberg och Oskara Segerberg, Södertälje.
Jönköpings lärares nykterhetsförbunds 2O-årshögtid. Jönköpings lärares nykterhetsförbund firade den 26 och 27 april sin årshögtid och kunde därvid blicka tillbaka på en verksamhet av fulla två årtionden. Det ar nämligen i dagarna jämt 20 ar sedan föreningen bildades. Den hade vid starten 7, men räknar för närvarande 122 medlemmar, vilket betecknar första platsen bland riksförbundets lokalavdelningar. Föreningen hade den 26 april anordnat ett festligt och talrikt besökt möte i Södra folkskolan i Jönköping. Mötet öppnades av ordföranden, hr David Estborn, som erinrade om föreningens arbete och utveckling under de gångna 20 åren. Kyrkoherde Albin Holm, Göteborg, höll föredrag om »Pedagogen och nykterheten», varvid han särskilt betonade nykterhetsundervisningens värde.
Dagens högtidstal hölls av folkskolinspektör Eob. Johansson, som talade om nykterhetsrörelsens mål och framtidsutsikter. Förbundssekreteraren, hr G. Liljeblad - en av stiftarna och föreningens förste ordf. - delgav de närvarande en historik över föreningens tillkomst och verksamhet och uppmanade medlemmarna att i sommar besöka förbundsmötet i Sunderbyn. Vid det samkväm, som följde harpa, föredrogos föreningens ärenden. Till styrelseledamöter omvaldes fr. Sigrid Bredberg, hrr G. Liljeblad och Ivan Niklasson med fr. Emma Wigh och kantor G. Hede som suppleanter. Till ombud i Jönköpings allmänna nykterhetskommitté valdes hrr A. Bergkvist och Ch. Bergström med fr. Ida Nilsson som suppleant. I kvinnliga förbudskommittén invaldes fr. Sigrid Thorén. Mötet avslutades med tal av hr Thure A. J. Carlson.
På söndagen var offentligt möte anordnat i Kristinakyrkan, som var fylld till sista plats. Kyrkoherde Holm höll ett högst intressant föredrag över ämnet : » Etiska grundsynpunkter på nykterhetsfrågan». Dessutom medverkade en barnkör och Jönköpings folkskolors gössorkester på ett berömvärt sätt. Allmänheten visade sin tacksamhet genom en god kollekt.
Prenumerera snarast!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
