Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 20
De kommunala ungdoms* skolorna.
Behörighet. K. m:t har bifallit en av teol. kand. samt fil. kand. och måg. O. L. Levin gjord ansökning att förklaras behörig att antagas till ordinarie lärare vid kommunal mellanskola och högre folkskola.
- K. m:t har bifallit en av fil. kand. Gustav Ljunggren gjord ansökning att förklaras behörig att antagas till ordinarie lärare vid kommunal mellanskola.
- K. m:t har bifallit en av fil. kand. Ivar Stensson gjord ansökning allenast på det sätt, att han förklarats behörig att antagas till ordinarie lärare vid kommunala mellanskolan i Örkelljunga.
- K. m:t har allenast på det sätt bifallit en av fil. mag. Alfhild Saga Torgärd Svaren, född Lundborg, gjord ansökning, att hon förklarats behörig att antagas till ordinarie lärarinna vid kommunala mellanskolan i Storvik.
Rektorsförordnande. Rektorn vid Stocksunds högre folkskola fil. måg. N. G. Ohlson har förordnats att fortfarande från och med den l juli 1924 till och med den 30 juni 1925 vara rektor vid nämnda skola.
- Rektorn vid Älmhults högre folkskola fil. mag. E. V. Larsson har fÖr-ordnats att fortfarande från och med den l juli till och med den 31 december 1924 vara rektor vid nämnda skola.
Kommunala mellanskolan i Ströms näsbruk. K. m:t har bifallit av styrelsen för kommunala mellanskolan i Ströms-näsbruk gjord ansökning, att lärarna, resp. lärarinnan vid nämnda, från högre folkskola ombildade kommunala mellanskola, fil. kand. K. H. Smith, fil. mag. E. A. T. Gustafsson och fil. mag. Emma Dencker måtte förklaras för ordinarie lärare, resp. lärarinna vid omförmälda kommunala mellanskola från och med den l januari 1924.
Uppehållande ay tjänst. K. m:t har
medgivit, att en av de tre lärartjänsterna vid Marstrands högre folkskola må under läsåren 1924-1925 och 1925 - 1926 uppehållas med extra ordinarie lärare.
Sveriges kommunala ungdomsskolors lärarförening kommer att avhålla sitt årsmöte tisdagen den l juli i Stockholm å Klara folkskolas kollegiesal. Förslag till överläggningsämnen kunna insändas till föreningens expedition, adress Repslagaregatan 8, Malmö. Program för mötet meddelas i början av juni månad.
Tillsatta tjänster. Till e. o. lärare vid kommunal mellanskola: i Norrbärke teol. kand. K. E. Wickström, Lund.
Till ordinarie lärare vid högre folkskola: i Säter fil. lic. Hj. Montelin.
Dödsfall,
P. Ohlsson.
F. folkskolläraren Per Ohlsson, Lerberget, har avlidit. Han var f Ödd i Strövelstorp 1843, avlade folkskollärarexamen i Växjö 1869, varefter han blev anställd som lärare vid Nellåkra barnhem, vilken befattning han innehade till 1874, då han erhöll ordinarie lärartjänsten vid Lerbergets folkskola. Ar 1904 slutade O. sitt arbete i folkskolans tjänst. _____
P. Näslund.
Den 30 april avled folkskolläraren och organisten i Näshulta, Södermanland, Per Näslund.
Den bortgångne var född 1863 i Ångermanland och avlade lärarexamen 1884 i Härnösand. Efter något års anställning i Norrland, tillträdde han 1887 de förenade tjänsterna i Näshulta, där han således verkat 37 ar. Närmast sörjande äro maka, tre barn och en syster.
Edith Sofia Leander.
Den l maj avled i Stockholm folkskpllära-rinnan Edith Sofia Leander. Den bortgångna, som var född 1869, avlade 1892 folkskollära-rinneexamen vid folkskolseminariet i Stockholm och har sedan 1897 varit lärarinna vid Sofia folkskola. Närmast sörjande äro moster och syskon.
fftifadagen.
Hr Adelsvärds motion.
Första kammarens l:a tillfälliga utskott har hemställt, att hr Adelsvärds motion angående halvtidsläsningen icke måtte till någon l:a kammarens åtgärd föranleda.
jCitterafur.
En värdefull handledning för fysikundervisningen.
Nutidsmänniskan lever i ett den extrema teknikens tidevarv. Nya maskiner och tekniska hjälpmedel av alla slag förändra i våra dagar sa till den grad våra levnadsförhållanden, att till och med en ung människa ibland har svårt att finna sig tillrätta. Det ar givet, att vår tid följaktligen ställer stora krav på lärare vid såväl folkskolor som högre undervisningsanstalter, vilka undervisa speciellt i fysik. Den modärna fysikundervisningen måste läggas praktiskt, alla abstraktioner måste såvitt möjligt undvikas, för att våra elever ej skola stå alltför främmande inför vardagslivets enklaste tekniska problem. Stora svårigheter mota härvid särskilt lärare i folkskolan, vilka ej hava tillfälle att specialisera sig i samma grad som lärare på högre stadier. En god hjälp ha folkskollärarna fått i de vid Uppsala folkskolseminarium de två senaste somrarna anordnade kurserna i experimen-
tell fysik och kemi under ledning av fektorerna vid seminariet Magnus Lemoine och Gösta Börjeson.
Lektor Lemoine har vidare genom sitt föregående höst utkomna arbete, ^Handledning i experimentell fysikundervisning» (A.-B. Nils Svanström & Gilbert Rylan-ders förlag, Stockholm) givit lärarkåren en ny ovärderlig hjälp att tidsenligt och praktiskt ordna fysikundervisningen. Arbetet ar väl närmast avsett för högre stadier men innehåller dock sa ofantligt mycket av värde även för undervisningen på folkskolans stadium, att det borde ingå i varje lärares bibliotek. Det. ar även * synnerligen lämpligt som repetitionskurs i fysik, särskilt for de lärare, vilka ej haft tillfälle att taga del av nutidens modärna fysikundervisning.
Handledningen inledes med en beskrivning av fysikaliska institutioner vid Uppsala folkskolseminarium, som bekant ordnad av lektor Lemoine och med rätta berömd för sina till fullkomlighet gränsande anordningar.
Specialrummen i våra skolor bliva oftast allt annat an fackmässigt inredda, ett förhållande, som tydligt framstår redan vid en flyktig granskning av sådana lokaler t. o. m. i de större städernas nyare skolhus. Man kan ju knappast begära, att skolans arkitekter skola vara fullt förtrogna med de krav, som ställas på ett fysikrum, t. ex., därtill fordras årslång praktik i fysikundervisning. Men man kan begära, att vederbörande inredningsritare rådfrågar specialister i facket. (Märkas bör emellertid, att med benämningen specialist här avses en praktiskt anlagd, tekniskt som teoretiskt erfaren fysiklärare, vilket ej alltid ar analogt med fysikdoktor.) Hela inredningsproblemet blir emellertid betydligt enklare nu, nar man har lektor Lemoines ypperliga anvisningar att tillgå. Kapitlet om inredning av fysikrum och laboratorium borde för övrigt läsas av alla dem, vilka hava att göra med inredning av skolhus. De ledande principerna för inredningen kunna nämligen tillämpas på alla specialrumsinredningar.
Innan författaren redogör för det praktiska anordnandet av fysikkursens olika försök, meddelar han i kap. 3-5 en del värdefulla metodiska anvisningar. Såväl demonstrations- som laborations-undervisning i fysik ställer helt naturligt ofantligt stora, såväl metodiska som praktiska krav par läraren. Alla experiment, vare sig de utföras av läraren eller eleverna, måste vara i detalj planlagda och av läraren utförda på förhand, i annat fall kan man riskera, att något experiment misslyckas. Eleverna bibringas i sådant fall ofta den uppfattningen, att slumpen ävenledes ar en ej oväsentlig faktor att räkna med. Märk den populära betydelsen av ordet »experiment» ! I de sist nämnda kapitlen får läraren emellertid en mängd värdefulla anvisningar såväl för planerandet av de olika försöken som för försökens anordnande på ett metodiskt riktigt sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
