Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 21
SVENSK LÄRARETIDNING.
403
6. Skolvägen och varannandagsläs-ningen.
Vad vidkommer var annandagsläsningen, sedd från hygienisk synpunkt, får väl sägas, att den principiellt torde äga vissa företräden framför heltidsläsningen, där skolvägarna i allmänhet äro långa, och systemet tillämpas ju även i enlighet härmed i stor utsträckning. I praktiken synes dock saken ej ställa sig sa enkel. Som ovan refererats .- och antalet exempel kunde betydligt ökas - har icke iakttagits någon sämre skolgång i heltidsläsande an i halvtidslä sande skolor, å de flesta håll ar det ju tvärtom, något som ingalunda talar för bättre energi och större uthållighet hos de blott varannan dag till skolan gående barnen. Någon påfallande skillnad med avseende på genomsnittliga hälsotillståndet i ett distrikt bland barnen i ena eller andra sortens skolor eller då halvtidsläsning å en ort sedan några ar tillbaka omlagts till heltidsläsning (Syd-smalands östra) lärer icke heller av vederhäftiga skolmän iakttagits. Läkare torde mig veterligt ej närmare undersökt saken. Den ar ju också ytterligt svår att säkert bedöma även för en skolhygieni-ker, och skulle bland annat fordra långvariga observationer, eliminering av en hel del eventuellt påverkande omständigheter o. s. v.
Huru som helst - att emellertid ur sanitär synpunkt förorda varannandags-läsning överallt på »rama landsbygden» torde i alla händelser icke kunna vetenskapligt försvaras. Till förmån för ett allmänt införande å den egentliga landsbygden av varannandagsläsningen har från läkarhåll nyligen framhållits, att barnen då få vila ut och njuta lämplig föda åtminstone varannan dag, att deras tilläventyrs våta skor och kläder hinna ordentligt torka, att de erhålla tillfälle att bättre bereda sig för skolan. Överansträngning, klenhet, nervositet skulle minskas, förkylningar och sjukdomar bättre förebyggas.
Emellertid fordras samtidigt såsom något ganska viktigt, att barnen skola, de dagar de ej gå i skola, hjälpa till med arbete i hemmet för att vänja sig vid dylikt. Var och en, som något känner till förhållandena, vet, att sa kommer också i det stora flertalet fall att ske, och det mycket grundligt. Talet om »vila» förefaller då mindre väl motiverat; man torde knappast ens kunna hoppas på någon psykisk avspänning, enär kroppsarbete nog oftast hos otränade barn kräver även själsansträngning, då olika redskaps skötande, vården av djur, yrkeshandlag m. m. skall inläras.
Denna läkares fordran på praktiskt arbete i hemmet ar för övrigt ganska anmärkningsvärd. Den visar, att man i första hand tänker på /oZ&skolan, då väl icke önskas att småskolans elever skola hållas till arbete. Men det ar givetvis
- såsom även av utredningen framgår
- i första hand för de minsta skolbar-
nen som förbättring i sanitära förhållanden bor eftersträvas.
7. Skolhygieniska åtgärder,
Vad njutandet av lämplig föda vidkommer torde enligt vad uppgives redan nu mångenstädes den till skolan medförda matsäcken vara av bästa beskaffenhet (särskilt lämnas sådant meddelande från Östergötland). Se för övrigt härom Skolhygieniska spörsmål sid. 117. Situationen torde åtskilligt förbättrats, sedan den däri refererade undersökningen ägde rum. För övrigt borde snarast allmänt genomföras anvisningarna i t. ex. »Skolhygieniska spörsmål» angående bespisning i skolorna, sa försvunne lätteligen den här ifrågavarande eventuella fördelen med varannandagsläsningen. Likaså ar det ju, ett gammalt önskemål, lätt att förverkliga, att i skolorna beredes lärjungarna tillfälle till ombyte på fötterna. (Här och var redan infört.) Och att skaffa barnen en regnkrage till skydd vid behov (se nyssnämnda arbete) torde i allmänhet vara en överkomlig sak för föräldrarna, eventuellt kommunen. Att överansträngning, sjuklighet och förkylning i allmänhet skulle bliva mindre i varannandags-skolor, kan med skäl betvivlas. Ingen erfarenhet talar härför, men väl åtskilligt däremot, såsom ovan framhållits. För övrigt kan med fog ifrågasättas, huruvida ej arbetet hemma kan komma att i lika hög grad överanstränga och utsätta för »förkylning» och sjukdom som skolgången. - Överansträngning av skolarbete torde val hota nästan mera under varannandagsläsning, enär då läraren ar benägen driva arbetet intensivare, hemuppgifterna måste bli betydligt mer omfattande och lärjungarna ha att bereda sig för skolan efter en dag av säkerligen merendels för dem ganska tungt kroppsarbete (se f Skolhygieniska spörsmål sid. 137). Den konstaterade bättre skolgången i småskolan an i folkskolan torde sammanhänga med att folkskolbarnen mångenstädes ganska hårt pressas av arbetet under de från skolan lediga dagarna. Dessutom tycks av allt att döma intresset för undervisningen i allmänhet vara mindre i de halvtidsläsande skolorna an i de andra, och vad detta betyder för tröttheten torde ej behöva påpekas. Överansträngning genom arbetet i och för skolan torde för övrigt långt ifrån vara säkert konstaterad. Hittills gjorda undersökningar tala ej därför. Troligen har professor Schuyten, Holland, rätt, då han på grund av omfattande experimentella undersökningar påstår, att överansträngning under skoltiden merendels beror på bristande hygien i allmänhet. Professor De Moor yttrar också: »il n’y a pas surmenage å l’école mais malmenage» (ej överansträngning, men vanskötsel). Undras, om ej dessa från andra hall hämtade yttranden skulle passa ganska bra in på våra folk-och småskolor på landet.
Ur folkskolinspektörernas redogörelser må några exempel på meningarna om
varannandagsläsning anföras. Sa säges från Södermanlands västra: skolgången beror ej sa mycket på väglängd som på förtroendet för läraren. Sämst ar den i halvtidsläsande skolor. Liknande yttranden förekomma (muntligen) från Närke, där folkskolväsendet tyckes stå högt, Skaraborgs norra, Nordsmålands västra och Östergötlands östra distrikt. Å vissa håll tyckas föräldrarna vid halvtidsläsning föredraga periodläsning (skolgång varje dag under en termin, ledigt den andra) framför varannandags skolgång. Sa t. ex. i Dalslands och Sydsmå-lands västra, (»även om vägen ar mils-lång»), där det, enligt föräldrars uttalanden, anses, att vid sistnämnda skolform blir det ingenting bevänt varken med skolarbetet eller hjälpen i hemmet. I Sydsmålands östra förekommer nästan alls ingen varannandagsläsning, enar man allmänt vid halvtidsläsande skolor önskar periodläsning.
Omvårdnaden i sanitärt avseende från skolans sida om skolbarnen å landsbygden ar å sina ställen utmärkt god, å andra och säkerligen flertalet platser lämnar den ännu mycket övrigt att önska. En allmän uppryckning av Skolhygienen vore väl behövlig, men att härvid börja med ett generellt införande av varannandagsläsning eller att ens taga till detta system över hela landet som en hjälp, vore nog alldeles förfelat. Ej heller synes det, som skulle mycket vinnas för hälsovården genom att koncentrera alla ansträngningar på att förkorta skolvägarna. Detta ar i många fall väl behövligt, naturligtvis även vid halvtidsläsande skolor - något som egendomligt nog knappast framhållits vid förordandet av dessa - och alldeles särskilt för småskolans lärjungar, men sättet att nå detta mål torde i de speciella fallen kunna såsom hittills överlämnas åt skolmyndigheternas avgörande under rådplägning med de närmast intresserade.
Huru medicinsk-hygienisk sakkunskap borde få göra sig gällande till förmån för vara folk- och småskolor ar angivet i det ovan flerstädes citerade arbetet »Skolhygieniska spörsmål» och hänvisas till där framställda förslag.
Stockholm i mars 1924.
G. Stéenhoff.
Anmälan om ändrad adress for tidningens postbefordran skall göras å den postanstalt, där prenumerationen skedde och ej direkt till vår expedition.
All prenumeration, även for kvartal, skall verkställas å närmaste postanstalt, ej hos oss.
Seminarierna. K. m:t har anvisat till stipendier för vårterminen 1924 dels åt elever vid småskolseminariet i Haparanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
