Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 21
SVENSK LÄRARETIDNING.
407
förtroendeuppdrag. Han efterlämnar barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Kristina Häggdahl.
F. d. lärarinnan vid Stockholms folkskolor fröken Kristina Häggdahl har avlidit, nära 73 ar gammal.
Den bortgångna avlade 1873 folkskollära-rinneexamen i Stockholm och var åren 1888 -1913 anställd vid Matteus folkskola.
O. Sunnqvist.
Förre folkskolläraren och organisten Olof Sunnqvist i Kvitsleby, Njurunda, har avlidit å Sundsvalls lasarett, 73-årig. Född å Frösön i Jämtland, avlade S. folkskollärarexamen i Härnösand 1872 och tjänstgjorde därefter i Bräcke. 1879-89 hade S. anställning vid Loos folkskola i Hälsingland. Till Svartvik kom han 1889, där han i icke mindre an 30 ar framgångsrikt verkat. 1919 avgick han med pension. Med sin folkskollärarbefattning förenade S. organisttjänsten ända tills för något ar sedan.
Anna Wennerström.
Lärarinnan vid Vänersborgs småskola fröken Anna Charlotta Wennerström har avlidit.
Anna Wennerström var född i Vänersborg den 11 maj 1876. Efter avlagd småskollärarinneexamen vid Rodhes seminarium i Göteborg fick hon anställning i S. Kedum 1899. Ar 1905 flyttade hon till Strömslunds skola i Vassända-Naglum, där hon tjänstgjorde till 1908, då hon fick anställning vid sin hemstads skola.
Utskotten. Dyrtidstilläggen.
Statsutskottet har i utlåtande i anledning av k. nr.ts proposition om ändring i grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst föreslagit, att de vid senaste riksdag antagna grunderna måtte oförändrade bibehållas.
Utskottet erinrar, att genom de ändringar i grunderna för dyrtids tillläggen, som under senaste åren vid ett flertal tillfällen vidtagits, statens befattningshavare fått vidkännas upprepade nedsättningar i dessa tillägg utöver de betydande sänkningar, som av sig själva periodiskt inträtt genom levnadskostnadernas fall. Med hänsyn härtill har det synts utskottet nu böra undvikas att jämväl vid denna riksdag ytterligare förändringar i sänkande riktning äga rum. Trots rådande statsfinansiella svårigheter anser sig utskottet därför - i anslutning till de yrkanden, som i hithörande avseende i ett flertal motioner framkommit - böra tillstyrka, att de vid senaste riksdag antagna grunderna oförändrade bibehållas.
Beträffande kostnadsberäkningen för nästkommande budgetår har utskottet, utan att äventyra budgetens bärighet, ansett sig kunna’ räkna med en medelindex av 173, eller den under innevarande kvartal gällande. I jämförelse med
k. m:ts förslag innebär utskottets förslag en kostnadsökning av cirka 8,5 milj.
Reservation har avgivits av 6 ledamöter.
Andra skolfrågor.
Satsutskottet har tillstyrkt propositionerna om anslag å dels 200,000 kr. till byggnader för folkskolväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter och 430,000 kr. till folkundervisningens befrämjande i nämnda gränsorter.
Med anledning av motion av hrr Almkvist (f) och Rosén (f) har statsutskottet tillstyrkt anvisande av 25,000 kr. för iståndsättande av Skytteanska lappfolk-skolan i Tärna.
Statsutskottet har vidare med anledning av lir Rydéns motion hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till k. m:t förklara, att från riksdagens sida icke hinder möter för k. m:t att igångsätta nybyggnadsarbetena vid folkseminariet i Linköping.
Riksdagens beslut. Dyrtidstilläggen.
Den 17 maj biföllo båda kamrarna statsutskottets ovan omförmälda förslag. Därav torde följa, att riksdagen kommer att antaga samma grunder för dyrtidstilläggen åt lärarpersonalen vid statsunderstödda läroanstalter.
Hr Adelsvärds motion om halvtidsläsningen
avslogs av l:a kammaren vid senaste onsdagsplenum med 49 röster mot 24. Motionären talade givetvis för sin motion och upprepade därvid de skäl, han anfört i denna. Att han fick bistånd av hr K. J. Ekman var ju helt naturligt. »Huruvida detta stärkte hans ställning och lät syftet i förslaget framstå i mer sympatisk dager kan vara tvivel underkastat», säger Dag. Nyh.
Som vi i föregående nr omnämnde, hade utskottet föreslagit avslag på motionen. För detta utkottets avslag talade lektor Pauli, förutvarande ecklesiastikministern Olof Olsson och folkskolin-spektören Almkvist.
Hr Pauli fann, att det verkade som ett försök att slå in öppna dörrar, när motionären begärde vad som redan ar fullt lagenligt, nämligen att halvtidsläsning får anordnas på landsbygden under vissa omständigheter. Långa vägar i rått vader avhjälpas för övrigt ej genom halvtidsläsning, utan genom hygieniska anordningar i skolorna.
Hr Olof Olsson hade sina tvivel om de hygieniska vådorna av de långa skolvägarna. Här hade rena lantmäterisynpunkter fått göra sig alltför mycket gällande. I heltidsläsande distrikt, t. ex. Karlskoga, var skolvägen ända upp till 8 km,, och mer an hälften av skolbarnen hade mer an 3 km:s vag, medan av ett stort antal halvtidsläsande skolor i Öster- och Västergötland endast ett litet fåtal kunde uppvisa skolvägar på över 3 km.
Erfarenheterna från Karlskoga visade, att de långa skolvägarna icke på minsta sätt inverkat oförmånligt på barnens halsa eller deras skolarbete. Varken barn eller föräldrar
eller lärare kände till några som helst menliga följder av de långa vägarna. Det måste förefalla ganska märkvärdigt, att vad som var vanligt i Värmland, ansågs som nära döden i Väster- och Östergötland. Hela denna 3-kilometersagitation ar ett psykologiskt missgrepp. Allt beror på med vilket sinnelag man vandrar de 3 kilometerna.
Det som i verkligheten ligger bakom denna aktion ar till en början motvilja mot den bokliga bildningen. Vi ha inte fått sa mycken lärdom men blivit karlar ändå, resonerar man. Men härtill kommer, att man vill ha barnen hemma for att hjälpa till i arbetet. En månghundraårig erfarenhet har emellertid lärt oss den kunniges samhälls-värde över den okunniges. Det ar därför barnen undanryckts det produktiva arbetet och satts i skolorna.
Samma uppfattning hade hr Almkvist. Han redogjorde for förhållandena i övre Norrland, där de långa väglängderna ingalunda resulterat i någon strävan efter heltidsläsningens utbytande mot halvtidsläsning. Det händer tvärtom ej sällan, att man ar sa ivrig att få till stånd goda skolor, att inspektörerna måste varna för att gå for hastigt fram. Det ar underligt att tendensen söderut, där vägarna äro kortare och förhållandena ofta även i övrigt bättre, på sina håll tyckas gå i motsatt riktning.
Utbildningskurser för småskollärarinnor.
Ar 1922 anhöll riksdagen om skyndsam utredning angående inrättande av utbildningskurser för småskollärarinnor för vinnande av folkskollärarkompetens. Med anledning av en inom riksdagen av hr Pers väckt motion har riksdagen nu uttalat sin förväntan, att förberedande åtgärder vårda av vederbörande vidtagna, sa att framställning i ämnet kan göras i sa god tid, att en dylik kurs kan anordnas vid folkskolsemina-riet i Skara från och med läsåret 1926 -1927.
Reskostnadsersättning åt folkskolinspektörer.
K. m:t hade föreslagit rörande anslaget för ovannämnda ändamål, bi. a., att det ordinarie förslagsanslaget skulle ändras till reservationsanslag. I nr 6 fäste vi uppmärksamheten på den skada, som godkännande av detta förslag skulle tillfogas folkskolan. Riksdagen har emellertid låtit anslaget behålla sin förutvarande karaktär av ordinarie förslagsanslag.
Skolbarns ferie- och studieresor.
Riksdagen har, bi. a., anhållit, det k. m:t måtte utfärda bestämmelser beträffande dessa resor i syfte att barnens biljettavgifter bringas ned till belopp, som stå i överensstämmelse med statsbanornas självkostnader. Därmed synes järnvägsstyrelsen icke längre kunna undandraga sig att beräkna sagda självkostnader, vilket den hittills gjort. Till följd av det sistnämnda hava biljetterna för ifrågavarande resor varit dyrare på statens an på de enskilda järnvägarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
